Vi upplever i vårt resultat att de äldre i stort sett har samma sociala behov som när de var yngre men att hälsa och ork påverkar vilka sociala behov de har möjlighet att tillgodose idag.
Carin berättar att hon har samma sociala behov idag som tidigare i sitt liv. Det som är skillnad är ensamheten uppger hon. Diana har samma sociala behov som hon har haft tidigare säger hon men att hon idag känner att behoven inte blir tillfredställda. Hon var van att ha sitt hus fullt med gäster men idag är det inte så. Bodil säger att förr hade hon fullt upp med sin familj men att hon var en ensamvarg redan då. I och för sig var hon ute och dansade både lördag och söndag när hon var ung så det var en skillnad berättar hon. Förr kunde Anna ta sig dit hon ville till exempel gå ut på restaurang och dansa och det kan hon inte idag säger hon. De som hon umgicks med då finns inte idag. Anna berättar vidare att hon vävde bildvävar förr med olika motiv och hade även utställningar på sina vävar. Idag kan hon inte väva på grund av värk i sina fingrar.
Hilda har i 10-12 år träffat åtta vänner på dopp i grytan innan jul men i år har hon fått säga nej på grund av att hon inte orkar och då tycker hon inte att det är roligt. Hon berättar att hon vill vara glad när hon träffar sina vänner och det orkar hon inte när hon mår som hon gör. Frida tycker inte att hon har andra sociala behov idag. Hon berättar att hon inte orkar så mycket nu som hon gjorde förr. Hon säger att åldern tar ut sin rätt och även livet. Livet har förändrats säger Frida och hon vet inte hur framtiden blir varken för sin man eller för henne. Framtiden bekymrar henne uppger hon. Frida saknar tiden som hon hade tillsammans med sin man innan han blev sjuk. Nu kan det aldrig bli detsamma och de kan inte göra roliga saker tillsammans berättar hon.
Enligt Tornstam (1998) så sker en förändring när människor blir äldre och att det är viktigt att den förändringen får ske. När man blir äldre förändras livsperspektivet och den äldre kan ändra sitt medvetande och övergå till gerotranscendens. Tornstam menar att den äldre blir mindre intresserad av materiella saker och sociala relationer med åren och vänder sin uppmärksamhet inåt. Vi ser i vårt resultat att flera av våra respondenter tycks ha samma sociala behov som när de var yngre men att det är deras hälsa eller andra omständigheter och att vänner går bort som gör att det sociala livet inte är som förr. Vissa av de äldre berättar att de önskar att det var som förr men vi finner också att det finns en acceptans för att det inte går att leva som under medelåldern med till exempel många ytliga sociala kontakter. Däremot så uppger en del av våra respondenter
att de har nära anhöriga som är mycket viktiga för dem. Mead (1976) menar att interaktion med andra är viktigt, särskilt de som står oss närmast.
5.3.1 Skillnader mot förr
Enligt Tornstam (1998) finns det studier som visar att äldre människors sociala behov inte blev bättre tillfredsställda förr. Tornstam menar också att moderniseringsteorin har kritiserats för att den skulle vara naiv och ger sken av att allt var bättre förr. Att äldre hade bättre för stödjer inte forskningen (Tornstam 1998). I vår uppsats uppfattar vi det som att de respondenter som hade bra ekonomiska förutsättningar när de växte upp hade helt andra levnadsvillkor än de som hade det fattigt. Anna berättar att hennes familj hade hjälp med hushållssysslor av jungfrur. Hon säger att det berodde på vilken samhällsklass man tillhörde om man hade jungfrur. Genom att de hade hjälp hade de mer tid till det som var roligt berättar hon. Annas mamma var med i en
lottsedelsförening. Det innebar att de var flera kvinnor som turades om att köpa en lott och bjuda på kafferep, med tolv sorters kakor, och öppna lotten gemensamt.
Carin minns att hennes far ville köra ner hennes farfar till fattighuset. Hon berättar att hennes farfar grät och sa att han inte ville till fattighuset. Carins mamma sa ifrån och sa att han skulle få bo kvar hos dem och det fick han göra till det kom ett nytt barn i familjen. På fattighuset bodde det fyra till fem män per rum. Carin minns att hon kände att det var gemenskap på fattighuset och att hennes farfar verkade trivas. Diana berättar att hon föddes under krigsåren och att det då var en fattig tid i Sverige. Det var hög arbetslöshet och det var knepigt att leva säger hon. Det som hon upplevde var positivt förr var att det var mer ordning och reda i samhället, till exempel mindre slagsmål. Diana tycker att hon har haft ett bra liv eftersom hon har haft möjlighet att vara med sin son under hans uppväxt säger hon. Hon berättar att hon brukar: ”Gå tillbaka till
minnenas värld och uppleva livet igen.” Vi tolkar det som att Diana vänder sin uppmärksamhet inåt och tänker tillbaka på den tid som varit, vilket i Tornstams (1998) mening kan tyda på en ökad gerotranscendens. Att tänka tillbaka på sitt liv har visats sig att vara viktigt för hur äldre människor ser på sin livskvalitet och sin ålderdom enligt tidigare forskning (Blomqvist & Edberg).
Bodil upplever att de inte talades om sociala behov när hon växte upp. Hon berättar att förr tog de hand om varandra i familjerna och då träffades de och umgicks hela tiden. De fick ingen hjälp av samhället. Bodil vet att det fanns ålderdomshem förr men hon kände ingen som bodde där
säger hon. Hon tycker att det känns som att idag är familjer mer utspridda. De vänner Bodil växte upp med, som fortfarande lever, har hon fortfarande kontakt med. Hon har vänner som hon har känt hela sitt liv. Det tycker hon är roligt.
Vårt samhälle har moderniserats mycket för de äldre vi har intervjuat. Denna samhällsutveckling har varit både positiv och negativ för våra respondenter. Vi tolkar det som att Bodil tycker att sammanhållningen var bättre förr och att hon har en känsla av att en urbanisering har skett i samhället, vilket hon anser är negativt. Ökad livslängd och bättre hälsa är exempel på
förbättringar som det moderna samhället medfört. Den medicinska utvecklingen har gått framåt och det tog en del av våra respondenter upp som en positiv utveckling i vårt samhälle. Anna berättar att hennes farföräldrar dog tidigt i spanska sjukan. Spanska sjukan, tuberkulos och dålig hygien dödade många människor förr säger Anna. Hennes mor arbetade som sjuksköterska och förr fick en sjuksköterska göra mycket mer än vad de får göra idag. Anna berättar vidare att det var brist på både läkare och tandläkare förr.
Anna upplever att förr tog man mer hand om varandra över gränserna. Hon jämför det med flera invandrare som hon talat med. De tycker inte om att de skiljs på gamla och unga människor i vårt samhälle. Men det är inte bara fördelar med att familjer tar hand om varandra för förr tror Anna att det kunde skapa ett beroende vilket inte alltid var bra säger hon. Anna tycker att idag är människor mer självständiga och att vi har en social trygghet på ett annat sätt. Idag kan människor faktiskt kräva saker eftersom det finns lagar säger hon. Hon tycker att det har hänt mycket under åren som gått. Anna säger: ”Det mesta var sämre förr egentligen om man tänker på utvecklingen. Stressen följer med välståndet. Man får det bättre och bättre ekonomiskt och alla kräver mer och mer när de ser hur andra grupper har det. Det blir mer avundsjuka och företagen växer och ska hinna med mera på samma tid och människor sliter ut sig på ett annat sätt än vad det var för. Jag tänker på farliga tillsatser som luftföroreningar som inte fanns förr. Förr talade man aldrig om miljö. I gruvorna visste det så klart vad det betydde.”
Några åsikter som kom fram i vår uppsats, när det gäller skillnader mot förr, var att en del respondenter tyckte att gemenskapen var bättre förr och att det var mindre stress i samhället. Vissa av våra respondenter berättade också att de uppskattar att sjukvården är bättre idag och att det inte är lika fattigt i vårt samhälle.