I detta avsnitt ska vi försöka samla våra tankar med utgångspunkt från våra analyser av det material vi har samlat ihop under våra intervjuer med lärare och elever och under våra observationstillfällen.
Våra lärare betonar, som vi tidigare nämnt, både den organisatoriska och den pragmatiska
kompetensen när det gäller att behärska ett språk. För dem innebär att behärska ett språk att
både kunna det grammatiska och att kunna uttrycka sig språkligt korrekt i olika situationer. Eleverna betonar vikten av att ha ett fungerande språk i vardagen. Vi upplevde att eleverna pratade utifrån egna språkerfarenheter. När vi diskuterade rättning med eleverna skymtade även den organisatoriska kompetensen fram. De ville att lärarna skulle rätta den skrivna texten. Som två elever uttrycker det: Dora: ”Varför går man i skolan?” och Valeria: ”Man måste rätta så man vet att det är rätt”.
Överallt omkring oss finns det språknormer som styr hur vi ska uttrycka oss och i vilka situationer som vilket språk passar bäst. Den tid, kultur och närmsta omgivning som vi lever i påverkar vår språksyn. Lärare påverkas av den skolmiljö de befinner sig i likaväl som elever påverkas av sina lärare som de träffar dagligen. Det kan vara en förklaring till att våra lärare och elever har liknande syn på språk.
Paul och Karin arbetar utifrån normerna för det offentliga språket där de enligt oss förhåller sig till en kommunikationsteknisk/ändamålsenlig språknormering och ser på språket som ett ändamålsenligt redskap. Detta slår igenom i deras undervisning genom att de lägger mycket tid på att eleverna ska förstå ord och begrepp. De inleder alltid nya moment med att diskutera med sina elever för att få syn på deras kunskap och för att kunna utgå ifrån deras erfarenheter. De rättar allt som eleverna skriver och de betonar vikten av att eleverna ska lära sig att skriva rätt. Lärarna ser ingen mening med att eleverna får skriva fritt utan att de rättar. De har separata grammatikpass för att eleverna ska få kunskap om hur det svenska språket är uppbyggt.
Läroplaner och kursplaner har sedan många år tillbaka betonat att innehållet går före formen. Forskningen framhäver detsamma och på Lärarutbildningen har vi sedan första terminen arbetat utifrån detta. Vi har däremot erfarenheter ifrån egen skoltid, som förälder, från vft och från vår nuvarande undersökning som säger något annat, dvs. formen går före innehållet. Hur kommer det sig? Som lärare ska man utgå ifrån läroplaner och kursplaner. Varför ser då verkligheten ut så här i många skolor?
38
Vi har kunnat se att både Paul och Karin lutar sig mot en formalistisk språksyn som genomsyrar undervisningen genom att de delar upp sin svenskundervisning i separata moment. Här betraktar lärarna språket som ett system. Samtidigt har vi även sett flera inslag i undervisningen som tyder på en mer kommunikativ språksyn som när lärarna arbetar med elevernas förförståelse inför nya arbetsuppgifter. Båda två har arbetat i många år och har stor erfarenhet av läraryrket. Vad är det då som gör att de inte helt ut har anammat ett funktionaliserat arbetssätt när både styrdokument och forskning pekar på att detta ska vara mest utvecklande för eleverna? Några anledningar som vi förmodar kan ligga till grund för detta kan vara erfarenhets- och tidsperspektivet.
Paul och Karin har under många år arbetat formaliserat. De har skapat sig en trygghet och erfarenhet i detta arbetssätt. Vi upplever att de anser att detta har varit givande och lärorikt för eleverna. Hur och varför ska man motivera Paul och Karin att ändra undervisningssätt när de upplever att detta fungerar bra?
När det gäller tid har lärare idag, jämfört med förr, mer på sin agenda än enbart undervisning. Idag ska undervisnings- och planeringstid samsas med tid för möten, internutbildningar, konflikthantering och socialt arbete. Att starta upp ett funktionaliserat
arbetssätt förutsätter tid. Många färdiga skolböcker är idag utformade efter en formaliserad
språksyn. Att omarbeta och till viss del skapa eget material blir nödvändigt. Det är inget måste men det kan underlätta att samarbeta med de närmsta kollegorna, vilket innebär att även de ska vara positivt inställda till och vilja lägga ner tid på ett nytt arbetssätt.
När vi kommer ut i skolan skulle vi vilja arbeta tillsammans i ett arbetslag där ämnena integreras och arbetssätten utgår ifrån en gemensam helhet. Många elever idag går ut grundskolan med ofullständiga betyg och är rejält skoltrötta. Nog måste det vara enklare att motivera dessa elever med ett arbetssätt som utgår ifrån deras erfarenheter och vardag och ta in det i skolan? Även elever med olika inlärningssvårigheter anser vi blir mer hjälpta av att sätta in sitt lärande i ett större sammanhang än att arbeta med små delmoment separerade från helheten. Vi har båda upplevt ett motstånd till ett funktionaliserat undervisningssätt under vår vft och undrar hur våra tankar kommer att bemötas när vi kommer ut i skolan.
Ett av syftena med vårt arbete har varit att försöka få syn på hur lärarnas upplevda norm av sin undervisning överensstämmer med den faktiska. I våra observationer och elevintervjuer har vi fått bekräftat att dessa överensstämmer väldigt väl. Lärarna har sagt sig arbeta mycket med elevernas förförståelse inför nya uppgifter och ämnen och det har vi också kunnat se vid våra observationstillfällen. Detta har även framkommit i våra elevintervjuer. Även de olika momenten som lärarna säger att de har i sin svenskundervisning stämmer väl överens med
39
vad eleverna uttrycker. Här har vi dock varit för få tillfällen i klasserna för att själva kunna se om det stämmer. Både Paul och Karin säger att de rättar tillsammans med eleverna. Det stämmer, men under våra observationer har vi sett att arbetssättet skiljer sig åt. I Karins fall får eleven själv läsa upp sin skrivna text. Antingen upptäcker eleven själv felen eller så gör Karin eleven uppmärksam på dem. I Pauls fall är det han som läser upp elevens text och eleven står bredvid. Paul talar om vad som är fel i texten. Samtliga elever är positiva till sina lärares sätt att rätta. Detta kan bero på, som vi tidigare varit inne på, att eleverna är vana vid detta arbetssätt. De känner inte till något annat och då är det inte heller så lätt att tycka annorlunda. Vi ställer oss frågande till om och hur det kan påverka en elev om denne själv får läsa upp sin text för läraren eller om texten blir uppläst av läraren för eleven? Vilken metod engagerar och motiverar elevens inlärning bäst? Kan det vara så att för vissa elever är den ena metoden bättre och tvärtom?
Utifrån våra egna erfarenheter, framförallt under vår vft ute på olika skolor, har vi uppfattat det som att de lärare vi mött överlag haft god självinsikt vad gäller upplevd och faktiskt norm. Så har vi även uppfattat Paul och Karin. Det hade varit intressant att få göra en större och liknande undersökning och se om resultatet blivit detsamma som i denna. Vi tror att resultatet hade blivit förhållandevis likt. Vi sätter vår tillit till läraren som en professionell yrkesutövare som reflekterar över sina didaktiska och pedagogiska val.
Vi har upplevt att samtliga elever är väldigt positiva till sina lärare och deras undervisning. I elevintervjuerna framkom det att vissa elever hellre ville skriva själva utan att få hjälp av stödord. För andra var det precis tvärtom, där betonades vikten av att lärarna hjälpte dem att komma igång med skrivandet. Samtliga elever i klasserna är flerspråkiga och de befinner sig på väldigt olika nivåer i utvecklingen av sina språk. Olika modersmål utgör olika förutsättningar för hur snabbt de lär sig det svenska språket. Vissa av eleverna är födda i Sverige medan andra bara varit här i några år vilket också ger olika förutsättningar. I elevintervjuerna framkom att många upplevde det enklare att skriva faktatexter jämfört med fritt skrivande. En anledning till det kan vara att eleverna saknar ord för att kunna uttrycka sin fantasi och då är det enklare att ta hjälp av en faktatext och skriva en egen text utifrån den. Även lärarna gav uttryck för att arbete med förförståelse var nödvändigt för att de allra flesta skulle få igång sin fantasi och kunna skriva.
Om varje nytt ämne introduceras med en diskussion kring förförståelse och kontextualisering, hur motiveras då de elever som inte behöver och vill ha den hjälpen? Hur kan man som lärare individualisera sin undervisning för att möta allas olika behov och önskemål? Finns det förutsättningar till individualiserad undervisning och i vilken
40
utsträckning? Vi är medvetna om att det finns flera faktorer såsom elevunderlag, gruppsammansättningar, tid, pengar, arbetsmiljö osv. som bidrar till att underlätta respektive försvåra individualiserad undervisning.
Avslutningsvis kan vi konstatera att vår undersökning har skapat många nya tankar och en ödmjukhet hos oss inför vår nya yrkesroll. Vi har fått ytterligare insyn i vad läraryrket innebär i form av pedagogiska utmaningar och upplevelser. Vi har diskuterat vår egen syn på språk och vilka normer som styr det och vi har funderat fram och tillbaka på vilka metoder och vilket arbetssätt vi kan tänka oss att använda när vi kommer ut i skolan. Vår förhoppning är att du som läsare har hittat något av speciellt intresse för dig i vårt arbete. Så här i efterhand hade det varit intressant om vi hade kunnat göra en liknande undersökning under en längre tidsperiod och med ett större underlag. Vår förhoppning är att vårt arbete kan inspirera till att en sådan framtida forskning kan genomföras.
41
Referenser
Litterära källor
Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (2008). Tankarna springer före – att bedöma ett
andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag.
Bachman & Palmers (1996). Vad kan man när man kan ett språk? I: Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (2008). Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag.
Bergman, Pirkko (1999). Hur ett andraspråk växer fram. I: Abrahamsson, Tua &
Bergman, Pirkko (2008). Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag.
Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbete i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Lagerholm, Per (2010). Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, Lars-Göran (2006). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur Redin, Britta & Hydén, Görel (2004). Läs- och tänk A. Helsingfors: Schildts förlag AB
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Thavenius, Jan (1981). Modersmål och fadersarv – Svenskämnets traditioner i historien och
nuet. Stockholm: Symposion Bokförlag
Teleman, Ulf (2006). Lära svenska – Om språkbruk och modersmålsundervisning. Göteborg: Språknämnden och Liber AB
Teleman, Ulf (1979). Språkrätt. Lund: Liber Läromedel.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Otrycka källor
Henriksson, Lina & Jakobsson Tostrup, Åsa. (2010). Språksociologisk undersökning:
42
Bilaga 1
Jan Thavenius (1981:50-51) – En språkpedagogisk teori.
System Kommunikation
intern ämnesdiskussion ämnesdiskussion i en samhällelig kontext
- ”absolutistisk” språksyn - ”relativistisk” språksyn - språknorm - språknormer
- språkliga mönster - reella kommunikationssituationer - teknisk språkförståelse - social språkförståelse
- stark ram kring undervisningen - svag ram kring undervisningen - inga sociala erfarenheter - sociala erfarenheter
- kvalitativ reducering - hänsyn till kommunikativa kvaliteter - att inte göra fel - att lära av sina fel
- språkbehärskning - språkutveckling - träning - interaktion
- form löst från sitt innehåll - enhet av innehåll och form - abstrakt - konkret
- isolerad färdighetsträning - integrerad färdighetsträning - atomistisk metod - holistisk metod
- delfunktioner - hel kommunikation
- stark läroplansklassifikation - svag läroplansklassifikation - språk som språk - språk – tanke – handling
- grammatik - förbindelsen situation – innehåll – form - abstrakta former - vad språket handlar om och inte handlar om - språksystem - språkbruk
- textens/språkbrukets materialitet - praxis
43
Bilaga 2
Frågor till lärarna
Allmänna frågor
1. Namn och ålder? 2. Utbildning? 3. Verksam lärartid?
Skrivning
1. Hur och när arbetar du och dina elever med skrivning? 2. Berätta varför du anser att elever bör öva skrivning?
Rättning
1. Hur arbetar du med rättning?
2. Hur styrs ditt sätt att rätta utifrån styrdokument och nationella prov? 3. Finns det fel som eleverna gör som du anser är allvarligare än andra?
4. Har du ändrat ditt sätt att arbeta med rättning under din verksamma lärartid? 5. Vad tror du händer om man som lärare inte alls rättar eller korrigerar? 6. Hur tror du eleverna uppfattar ditt sätt att rätta?
Språksyn
1. Vad innebär det för dig ”att behärska ett språk”? 2. Berätta hur du arbetar med elevernas språkutveckling?
3. Vad tänker du på när du hör ordet grammatik? Egna erfarenheter?
44
Bilaga 3
Intervjufrågor till eleverna
1. Namn, ålder och annat modersmål än svenska? 2. Var är ni födda?
3. Pratar ni svenska hemma? Vilket språk pratar ni hemma?
4. Varför är det viktigt att kunna svenska? Lika viktigt att kunna prata som skrivning? 5. Vad gör ni när ni har svenska i skolan?
6. När skriver ni?
7. Har ni olika sorters skrivande? 8. Är det viktigt att öva skrivning?
9. Berätta vad du tycker om rättning? Positivt – negativt?
10. Tycker du att läraren ska rätta dina texter? Varför? Varför inte? 11. Hur rättar din lärare dina texter?
12. Kan det vara bra att inte alltid rätta texter?
45
Bilaga 4
Hej!
Vi heter Åsa och Lina och vi utbildar oss till lärare vid Malmö högskola. Vi går sista terminen på Lärarutbildningen och under hösten ska vi skriva vårt examensarbete. I vårt arbete kommer vi att undersöka lärares och elevers förhållningssätt till skrivande och rättning. Vi kommer att genomföra intervjuer med Karin Blank i klass 4B och Paul Persson i klass 4A samt slumpvis utvalda elever i dessa klasser. Under september månad kommer vi att besöka klasserna för att lära känna lärarna och eleverna. Samtliga intervjuer kommer att spelas in. För att kunna intervjua elever krävs målsmans godkännande. Intervjuerna kommer endast att avlyssnas av oss och därefter kommer de att förstöras. Inga lärare och elever kommer att nämnas vid namn i vårt arbete. Vi hoppas att ni vill lämna ert godkännande.
Lämna in senast den 17 /9 till respektive lärare.
Glöm inte att kryssa i ja eller nej.
---
Mitt barn får lov att vara med i undersökningen
Ja Nej
Elevens namn: ___________________________________________
Målsmans underskrift: ___________________________________________
Med vänliga hälsningar