Utifrån resultaten i denna uppsats anser vi ha fått svar på våra frågeställningar och anser att hypotesen om att digitaliseringen av ansökan har påverkat det sociala arbetet går att bevisa. Digitaliseringen av ansökan om ekonomiskt bistånd har påverkat det sociala arbetet
övervägande positivt genom handläggningen blivit enklare och snabbare där tiden för administrativt arbete per handläggare minskat med ungefär 2 timmar i veckan.
Handläggarna yttrade att de fått mer tid med klienter, men att de samtidigt blivit tilldelade fler ärenden, vilket resulterat i att tiden med varje enskild klient minskat. Resultatet visar på att digitaliseringen kan föra med sig en rad fördelar så länge tekniken fungerar och klienter har möjligheten att ansöka digitalt.
Digitaliseringen har öppnat upp för flera kommunikationsvägar samt möjligheten för klienten att ansöka om ekonomiskt bistånd när och var som helst. Det har dock blivit framträdande att det tillkommit nya arbetsuppgifter vilket kan tyda på att arbetet
effektiviserats med målet att fler ärenden ska kunna hanteras inom samma arbetstimmar. Handläggarna beskriver vidare att alla inte har möjlighet att ansöka digitalt på grund av avsaknad av Bank-Id. Ett av digitaliseringens mål är att digitaliseringen ska bidra till en bättre hälsa för hela befolkningen.
Ett delmål i digitaliseringsstrategin är att alla medborgare ska förmedlas en digital
kompetens som innebär att ”[a]lla människor, kvinnor och män, flickor och pojkar, oavsett social bakgrund, funktionsförmåga och ålder, ska erbjudas förutsättningar att ta del av digital information och tjänster från det offentliga och delta på ett likvärdigt sätt i samhället”
(Regeringskansliet, 2017, s. 13). Handläggarna har påtalat att mycket tid gått åt till att lära klienter hur de ska ansöka om ekonomiskt bistånd digitalt. Huruvida personer som inte har tillgång till digitala verktyg ska kunna ta del av den digitala ansökan har inte kunnat
besvarats i undersökningen.
Det skulle vara intressant att fråga klienterna om deras uppfattning och upplevelser av digital ansökan om ekonomiskt bistånd. I undersökningen förmedlas endast handläggarnas
uppfattning av klientens åsikter. Det finns begränsad forskning om hur digitaliseringen påverkar det sociala arbetet och det finns därmed ett behov av ytterligare forskning för att kunna ge en bild av hur både handläggare och klienter påverkas av digitaliseringens införande.
REFERENSLISTA
Akademikerförbundet SSR. (2015). Etik i socialt arbete – Etisk kod för socialarbetare. Stockholm: Akademikerförbundet SSR.
Arbeids- og sosialdepartementet. (2016). Meld. St. 33 – NAV I en ny tid for arbeid og aktivitet. Hämtad från https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/meld.-st.-33- 20152016/id2501017/?ch=1
Arbeid og velferd (2017). Utvikling av NAV-kontor – større handlingsrom og ansvar. Hämtad från https://www.ks.no/globalassets/rapport-om-storre-handlingsrom-i- nav-kontoret-2017.pdf
Barad, K. (2003). Posthumanist Performativity: Toward and Understanding of How Matter Comes to Matter. Journal of Women in Culture and Society, 28(3), 801-831. Doi: 10.1086/345321
Bauman, Z. (2002). Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos.
Bergmark, Å. (2018). Etik och ekonomiskt bistånd i U. Pettersson (Red.), Etik och socialtjänst (s. 87-98). Malmö: Gleerup Utbildning.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder, 2. uppl. Liber: Stockholm. Buhr, D. (2017). What about Welfare 4.0? CESifo Forum, 18(4), 15-21.
Cecez-Kecmanovic, D., Galliers, R. D., Henfridsson, O., Newell, S., & Vidgen, R. (2014). The Sociomateriality of Informations Systems: Current Status, Future Directions. MIS Quartely, 38(3), 809-830. Doi: 10.2307/26634999
Codex. (u.å). Humanistiskoch samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 4 juni 2020 från http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2018) Statistisk verktygslåda 1. Studentlitteratur: Lund.
eHälsomyndigheten. (2016). Vision e-hälsa 2025. Stockholm: Socialdepartementet.
eHälsomyndigheten. (2018). Handlingsplan för samverkan vid genomförande av Vision e- hälsa 2025 - 2017-2019. Stockholm: eHälsomyndigheten.
European Commission. (2019). Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) - 2019 års landsrapport Sverige. Hämtad från https://ec.europa.eu/digital-single- market/en/scoreboard/sweden
Europaparlamentet. Eurobarometer 87.1. Hämtad från
https://dbk.gesis.org/dbksearch/download.asp?db=E&id= 62977
Herz, M. (2016). Levande socialt arbete: vardagsliv, sörjbarhet och sociala orättvisor. Stockholm: Liber.
Herz, M., Johansson, T., Lalander, P., Mattsson, T., & Wikström, H. (2012). Avslutning i M. Herz (Red.), Kritiskt Socialt Arbete (s. 169-180). Stockholm: Liber.
Jacobbson, K., & Martinell Barfoud, E. (2019). Socialt arbete och pappersgöra. Malmö: Gleerups Utbildning.
Lundberg, K. G., & Syltevik, L. J. (2017). Nav og ny kanalstrategi –utfordringar ved digitaliseringa. Tilsynsmelding 2017, 26-28. Hämtad från
https://www.helsetilsynet.no/globalassets/opplastinger/publikasjoner/tilsynsmeldin g/2017/nav_utfordringer_digitalisering.pdf
Martinell Barfoed, E. (2018). Digital Clients: An Example of People Production in Social Work. Social inclusion 7(1). 196-206. Doi: 10.17645/si.v7i1.1814
Mälardalens Högskola. (u.å). Hur vet jag om det jag hittat är vetenskapligt? Hämtad 2020- 05-11 från http://libguides.mdh.se/c.php?g=627111&p=4486609
Nav. (u.å.). Slik søker du. Hämtad 22 April 2020, från https://www.nav.no/sosialhjelp/slik- soker-du
Petterson, U., Bergmark, Å., Lundström, T., Sallnäs, M., & Szebehely, M. (2014).
Introduktion i U. Petterson (Red.), Tre decennier med socialtjänstlagen - utopi, vison, verklighet (s. 11-20). Malmö: Gleerups Utbildning.
Regeringskansliet. (2017). För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi. Stockholm: Regeringskansliet.
Røhnebæk, M. (2016). Fra bakkebyråkrati til skjermbyråkrati. Tidsskrift for
velferdsforskning, 2016(04), 288-304. Doi: 10.18261/issn.2464-3076-2016-04-01 Rønning, R. (2009). Brukarmedverkan och empowerment – gammalt vin i nya flaskor? I A.
Starrin, & O.P, Askheim (Red.), Empowerment i teori och praktik. (s. 33-47). Malmö: Gleerups Utbildning.
SKR. (2019). Automatisera processen ekonomiskt bistånd. Hämtad 2020-06-04 från
https://skr.se/integrationsocialomsorg/ekonomisktbistandforsorjning/automatiserin gekonomisktbistand.25488.html
Starrin, B., & Askheim, O.P. (2009). Empowerment – Ett modeord? I A. Starrin, & O.P, Askheim (Red.), Empowerment i teori och praktik. (s. 9-17). Malmö: Gleerups Utbildning.
Starrin, B. (2009). Empowerment – olika infallsvinklar. I A. Starrin, & O.P, Askheim (Red.), Empowerment i teori och praktik. (s. 18-32). Malmö: Gleerups Utbildning.
Socialstyrelsen (2003) Brukarmedverkan i socialtjänstens kunskapsutveckling. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2013). Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2019). E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2019 - uppfölning av utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Stockholm: Socialstyrelsen.
Store norske leksikon. (u.å.). NAV. Hämtad 23 April 2020, från https://snl.no/NAV Svensson, K., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme. Utmaningar i
socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Svensson, L. (2019). ”Tekniken är den enkla biten” Om att implementera digital
automatisering i handläggningen av försörjningsstöd (2019:12). Lund: School of Social Work Lund.
Svensson, L., & Larsson, S. (2017). Digitalisering och socialt arbete - en kunskapsöversikt. Hämtad 23 mars 2020 från
https://portal.research.lu.se/ws/files/22297951/Svensson_Larsson_2017_Digitaliser ing_och_socialt_arbete_en_kunskaps_versikt.pdf
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber
Thelander, J., & Jacobsson, K. (2016). Den motvillige administratören - Om pappersgöra och datorjobb på vårdcentralen. Lund: Socialhögskolan.
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vasilescu, M. D., Serban, A. C., Dimian, G. C., Aceleanul, M. I., & Picatoste, X. (2020). Digital divide, skills and perceptions on digitalisation in the European Union - Towards a smart labour market. PLoS ONE 15(4). 1-39. Doi: 10.1371/journal.pone.0232032 Whalen, J., Whalen, M., & Henderson, K. (2002). Improvisational choreography in
teleservice work. British Journal of Sociology (53)2, 239-258. Doi: 10.1080/00071310220133322
Åkerström, M., & Jacobsson, K. (2019). ”Producing People” in Documents and Meetings in Human Service Organizations. Social Inclusions 7(1), 180-184. Doi:
BILAGA A: MISSIVBREV
Hej!Vi är två socionomstudenter från Mälardalens Högskola som precis påbörjat vårt
examensarbete inom socialt arbete. Området vi önskar undersöka är om och i så fall hur digitalisering av ansökan om ekonomiskt bistånd påverkar det sociala arbetet och berörda klienter. Med anledning av detta önskar vi utföra undersökningen i er verksamhet där vi önskar att nå ut till dina medarbetare som jobbar med handläggning av ärenden om ekonomiskt bistånd. I vår undersökning kommer vi använda oss av webbenkäter som kommer att ta ungefär 10-15 minuter att fylla i. Vi kommer att ta hänsyn till de etiska
forskningsprinciperna, vilka innebär att det är frivilligt att delta, att respondenterna när som helst kan välja att avbryta enkäten samt att uppgifterna kommer att behandlas anonymt och hållas avskilda från obehöriga. Informationen som samlas in är endast avsedd att användas för vårt studiesyfte. Det som framkommer i vår undersökning kommer att sammanställas i vårt examensarbete och kommer sedan publiceras på http://www.diva-portal.org. Därmed undrar om ni önskar delta i vår undersökning?
Har ni några frågor eller funderingar ta gärna kontakt via mejl eller telefon: Emma Hjelting - ehg17002@student.mdh.se - 070 724 88 05
eller
Nathalie Stensland - nsd17003@student.mdh.se - 072 727 53 51 Kontaktinformation till vår handledare är:
Gunnel Östlund - gunnel.ostlund@mdh.se - 016 15 36 04 Ser fram emot att höra från er!
Med vänliga hälsningar