För att tydliggöra studiens resultat presenteras här syfte och frågeställningar för att sedan sammanfatta analysen, presentera dragna slutsatser, diskutera studiens resultat samt vidare forskning.
Syftet med studien har varit
Att undersöka det tolkningsutrymme som Sahlin Andersson beskriver och om det kan vara så att det som händer i detta utrymme kan leda till att aktörers uppfattningar om ett visst problemområde kan ändras med tiden. Från att känna att deltagandet i en samarbetskonstellation inte sker på frivillig och gynnsam grund till att uppfattas som ett frivilligt och gynnsamt deltagande. Sammantaget syftar studien till att skapa förståelse kring vad de är som sker i tillfälliga samarbetskonstellationer med olikartade aktörer. Ambitionen är att denna förståelse ska leda till ytterligare forskning och kunskap som gör det lättare att styra dessa samarbetskonstellationer. Studien ska även vara till hjälp vid skapandet av verktyg för MLG.
Frågeställningarna har varit
Vad är det som sker i det tolkningsutrymme, som enligt Sahlin Andersson skapas i tillfälliga samarbetskonstellationer?
Kan det som händer i detta utrymme leda till att aktörer ”förvandlar” något som från början uppfattas som ofrivilligt eller ogynnsamt till något frivilligt och gynnsamt?
Det framgår av analysen att Sahlin Anderssons tankar om oklarhet och tolkningsutrymme passar väl in i detta fall. Det finns en oklarhet som leder till ett tolkningsutrymme och vidare framgår att aktörerna har olika mål och olika incitament för deltagande. Vi ser också att det kan finnas aktörer som skapar legitimitet för andra aktörers deltagande bara genom att själva vara en del av konstellationen. Det visar sig även att det som sker i tolkningsutrymmet är att aktörer tolkar det aktuella problemområdet på ett sätt som passar deras organisation vilket leder till att aktörer som tidigare varit negativt inställda och känt sig pressade har ändrat uppfattning. De har
funnit positiva aspekter utifrån sitt eget perspektiv. Det verkar som att dessa aspekter blivit tydligare för aktörerna efter att de fått tid till att analysera sitt deltagande utifrån sina egna tolkningar.
Vidare framgår det att Hertings teori om ömsesidigt beroende har varit viktig i vår analys av hur frivilligt samarbetet egentligen är. Det kan däremot inte, på det stadiet som samarbetskonstellationen befinner sig i när empirin samlas in, sägas att det uppstått några oroligheter eller något hot mot formationen av konstellationen.
Angående frivilligheten framgår det att aktör A kan vara mer beroende av aktör B än vad aktör B är av aktör A och så vidare och att detta kan påverka graden av frivillighet. Som vi ser det går det att påstå att en del av det som händer i tolkningsutrymmet är att aktörer socialiseras och ändrar uppfattning och att detta kan bero på att man känner sig hemma i gruppen och att man upplever att man får tillgång till ny kunskap. Men även om man känner att man är frikopplad från den övergripande organisationen och att man därför påverkar andra snarare än att bli påverkad själv.
Det verkar råda en viss konsensus, men det verkar inte som att något eventuellt försök till att medvetet forma frågor eller aktörer för ett visst syfte har haft någon större effekt. Det är snarare de beroendeförhållanden, den frivillighet och det tolkningsutrymme som har funnits som har lett till konstellationens status och att vissa aktörer har fått en mer positiv syn på etaberingen av en dryport än vad de hade tidigare.
Studien skapar en djupare förståelse genom ett djuplodande exempel och belyser framför allt initieringen och formationen av tillfälliga samarbetskonstellationer med olikartade aktörer. Kunskapen kan vara till användning vid styrandet av sådana konstellationer och kan fungera som avstamp för vidare forskning. Angående MLG kan det här sägas att det i detta fall handlar om en horisontell styrning då interaktionen mellan aktörerna sker horisontellt på lokal och regional nivå. För skapandet av verktyg för MLG kan det vara till stor hjälp att ha kunskap om vad det är som sker i detta tolkningsutrymme och hur en samarbetskonstellation som den undersökta ser ut i ett tidigt stadium eftersom det är här grunden för resten av arbetet läggs.
En aspekt som vi tycker gör att just denna studie sticker ut är att en beslutsprocess undersöks innan ett beslut är taget. Undersökningen har gjorts och färdigställts innan beslut om etablering har tagits. Detta tror vi kan påverka studiens resultat. Berättelserna om samma projekt kanske kommer att se helt annorlunda ut efter taget beslut. Detta blir framför allt intressant om vidare undersökningar görs efter taget beslut då man kan jämföra bilderna före och efter.
Det är väldigt svårt att mäta graden av frivillighet och gynnsamhet och det är därför också svårt att säga att något har blivit frivilligare eller mer gynnsamt. Det som framgår av studien är att respondenterna berättar att det har skett en förändring i inställningen till deltagandet, men framför allt att detta har skett under den tid som enligt analysen utgör tolkningsutrymmet. Så vad gäller validiteten av studien tycker vi att den blir hög om man läser hela studien som en sammanhängande berättelse och förstår att det inte är graden av frivillighet som är viktigast här utan snarare att det har skett en förändring och att den förändringen kan ha med aspekter som beroendeförhållanden och tolkningsutrymme att göra.
I efterhand kan vi tycka att analysen hade gjort sig bättre och blivit tydligare om den hade varit integrerad med resultaten. Det vill säga att resultaten hade presenterats samtidigt som analysen och att detta sedan hade kokats ner till en sammanfattning med slutsatser och diskussion. På grund av tidigare gjorda val och i brist på tid har detta inte varit möjligt.
Valet av respondenter tycker vi har fungerat mycket väl och det enda, i förhållande till urval, som vi menar hade kunnat tillföra studien något mer är om fler politiker hade intervjuats. Det gjordes även försök till detta, men de misslyckades tyvärr. Vi menar att dessa hade kunnat tillföra en tydligare bild av det strategiska arbetet och därmed breddat studien, men även tillfört ett större djup.
Det man kan säga om den valda metoden är att vissa val och tolkningar kan upplevas som godtyckliga och subjektiva detta argumenteras mot i metodkapitlet samt i beskrivningen av tillvägagångssättet. Vi menar vidare att studien utgör ett exempel på en kvalitativ undersökning som tillför mycket utan att ha ambitionen att generalisera till en viss population och att kraften i ett specifikt exempel inte bör underskattas. Vi menar vidare att fallstudien snarare karaktäriseras av falsifiering än av verifiering eftersom vi gång efter gång har varit tvungna att omformulera frågeställningar och ändra inriktning på grund av empirin.
Studiens bidrag består bland annat av en verifiering av Sahlin-Anderssons teori om oklarhetens strategi. Studien tydliggör vad som kan komma att hända i tolkningsutrymmet som uppstår på grund av den oklarheten och hur detta utrymme kan användas strategiskt. Vidare hade man kunnat studera demokratiska aspekter och huruvida tolkningsutrymmet hjälper eller stjälper den demokratiska processen. Detta tycker vi hade varit intressant för vidare forskning.
Angående vidare forskning menar vi att en annan fråga som kan vara intressant att undersöka är hur samarbetskonstellationen, senare i processen, kommer att påverkas av det som har hänt i det så kallade tolkningsutrymmet. Det hade också varit intressant att studera vad som händer när fler aktörer ska bli en del av samarbetet och kanske särskilt vad det kan ha för betydelse om dessa kommer bestå av både offentliga och privata aktörer.