I det här kapitlet kommer vi att presentera de slutsatser vi har kommit fram till, samt knyta samman dessa med resten av uppsatsen och genom det svara på de forskningsfrågor som vi tidigare presenterat. För att göra detta så tydligt som möjligt kommer vi kortfattat att presentera en frågeställning i taget, och våra slutsatser inom just denna frågeställning. Med hjälp av slutsatserna från delfrågorna vi bygger studien på ämnar vi avslutningsvis förklara hur produktionsprocessen ser ut för bloggar under redaktionell flagg. Efter det kommer vi att genomföra en övergripande diskussion, då vi anser oss uppnå en djupare förståelse av materialet när respondenternas svar relateras till varandra, tillsammans med våra egna ord som forskare.
Vi har presenterat ett flertal olika skäl som Morgonbladet har haft för att införa bloggar på hemsidan. Exempel på dessa skäl är en önskan att hänga med i utvecklingen, möjligheten till läsarkontakt genom bloggens interaktiva upplägg, nyfikenhet och för att få en mer lättsam bild av tidningen. Resultaten visar även att webbupplagan inte på något vis är menat att ersätta papperstidningen, utan att bloggarna snarare är en pusselbit i det nya medielandskap som Morgonbladet erbjuder, ett medielandskap i enlighet med vad Ilshammar presenterar som en växande mediefauna till medborgarens förfogande.84
Bloggandet på Morgonbladets webbplats har många fördelar. Vi ser att interaktiviteten, läsarkontakten samt möjligheten att uttrycka egna åsikter – vilket inte alltid ges utrymme i tidningens traditionella journalistik med avseende på papperstidningen – är betydelsefulla egenskaper som uppskattas hos bloggen som format. En annan fördel är att bloggarna och papperstidningen kompletterar varandra. Läsare kan finna tycke för en skribent genom dennes blogg, och därefter söka sig till papperstidningen för att ta del av mer från skribenten i fråga och tvärtom. Detta blir ett sätt att kombinera pappers- och webbupplagan, något som vi visat tidigare. En annan viktig slutsats är att bloggarna anses vara tilltalande på grund av den enkla produktionsprocessen, vilket vi kommer visa tydligare i ett senare stycke. Resultatet visar också att det inte lyfts fram några direkta nackdelar med bloggarna. Då redaktionen skiljer så pass mycket på producerandet av blogginlägg gentemot artiklar i tidningen så ser de inte att skillnaderna i efterföljandet av de journalistiska idealen kan få negativa konsekvenser, utan de förlitar sig på att läsarna uppfattar denna skillnad mellan medieformerna.
Villkoren för att skriva bloggar på Morgonbladets hemsida skiljer sig till viss del åt mellan skribenterna. Det är till största del interna medarbetare som tillfrågats att börja blogga, men produceringen av blogginlägg inräknas inte i den arbetstid där skribenterna förväntas syssla med sina vanliga arbetsuppgifter. Istället kan villkoren gå ut på att skribenten får sitt bredband betalt av redaktionen, för att sedan skriva sina blogginlägg på fritiden, eller att skribenten får en symbolisk summa för denna uppgift. Det finns egentligen ingen standard för hur bloggandet ska ske, utan uppgörelserna ser olika ut från fall till fall. Vidare ställs inte heller några egentliga kompetenskrav på bloggskribenter, utan resultaten visar att så länge personen har något intressant att säga så behöver denne egentligen inte vara en skicklig skribent. Detta kan sammanfattas som att det inte finns några uttalade regler vad gäller rekrytering, kompetenskrav eller villkor för bloggande på Morgonbladets hemsida.
Våra resultat visar vidare att bloggarna är en etablerad medieform, då samtliga respondenter tror och hoppas att bloggen är här för att stanna. Vi ser ett framtida kommersiellt intresse för
84
väldigt nischade bloggar, där möjligheter att väldigt specifikt kunna anpassa annonsering efter målgrupp finns. Det kommersiella intresset blir därmed tydligt och annonsavdelningen ser möjligheter till en större integrering i bloggarna i framtiden. Bloggen anses inte utgöra ett hot mot de traditionella medierna eller journalistiken, och skapar ingen oro på redaktionen. De olika medierna kommer snarare att fungera i symbios med varandra istället för att agera konkurrenter. Av resultaten att döma kommer bloggen som medieformat aldrig att ersätta den traditionella nyhetsjournalistiken, men spekulationer kring om det kan medföra förändringar för journalistiken, mer specifikt för dagstidningen, förekommer.
Hur ser då produktionsprocessen ut för bloggar under redaktionell flagg? Vår analys visar att det finns enorma skillnader i produktionsprocessen jämfört med traditionell journalistik. Först och främst ser vi att bloggen i detta fall är en form av tyckande, vilket betyder att förarbetet förkortas då skribenten kan skriva ner och publicera sina tankar och åsikter direkt, utan någon mellanhand och utan deadline, vilket även ger ett stort individuellt ansvar. Det förekommer heller inget etiskt ramverk att förhålla sig till, utan det handlar helt och hållet om sunt förnuft från skribenten i fråga – något som närmast kan beskrivas som outtalade regler enligt våra resultat. Till skillnad från artiklar och nyheter publicerade i Morgonbladet så förekommer heller inga krav på innehållet, och det förekommer inte heller någon form av granskning av innehållet på samma vis som i dagstidningen. Däremot är det lättare för läsaren att ge respons efter att ha läst ett blogginlägg, vilket genom läsarna betyder att skribenten snabbt får reda på om han har publicerat något felaktigt. Det finns även tidsmässiga skillnader i produktionsprocesserna där det ägnas mycket mindre tid åt ett blogginlägg i jämförelse med en artikel i dagstidningen.
Vi vill här ge utrymme för den figur Ekström och Buskqvist presenterade som nyhetsproduktionens logik. De visade i sin figur på väsentliga skillnader mellan produktion av nyheter i pappersupplaga och webbupplaga. Vi har konstaterat att bloggtexterna inte behandlas som nyhetstexter av skribenter, eller redaktionellt, och respondenterna vill inte gärna jämföra dem med traditionell journalistik. Dock vill vi ge utrymme för att väga in bloggarna i den tidigare nämnda figuren (se figur 1) för att tydligt visa skillnader i produktionsprocessen av texterna, även om texterna är av annorlunda karaktär. Värt att poängtera är att deras tidigare presenterade figur handlar om nyhetsproduktionens logik, dvs. produktionen av nyhetstexter. Som vi visat är nyhetstexter och bloggtexter av olika karaktär men vill ändå lyfta fram skillnaderna i denna form eftersom det ändå i båda fallen handlar om produktion av texter. Då de ser skillnader mellan tidningen och nätet ser vi ytterliggare skillnader när det kommer till bloggens logik gällande textproduktion. Det som författarna ser som möjligheter ser vi som faktiska förhållanden inom publicerandet av blogginlägg. Figuren på nästa sida visar våra slutsatser tillsammans med Ekström och Buskqvists resultat.
Figur 2: Textproduktionens logik
Tidningen Nätet Bloggar
Publicering en gång om dagen
Löpande publicering Löpande publicering En (hierarkiskt) koordinerad produktionsprocess Möjliggör hög grad av decentraliserad och individualiserad publicering Hög grad av decentraliserad och individualiserad publicering En produktionsprocess med
flera av varandra beroende roller
En produktionsprocess där samma person kan stå för allt från idé till färdig publicering
Samma person står för allt från idé till färdig publicering
Ursprunglig källa: Ekström & Buskqvist (2001), s. 49. Modifierad med en tredje kolumn, original som figur 1.
Ovan är de övergripande slutsatserna i studien presenterade och vi vill nu återvända till väsentliga resultat vi presenterat i kapitel 4 för en djupare diskussion med utrymme för egna tankar. Vi har tidigare presenterat att tidningar som inför bloggar på sin hemsida måste se till att skribenterna har tid och resurser till att producera en kvalitetsprodukt. Saknas kvalitet i den specifika publiceringen ses detta som respektlöshet mot publiken/läsarna vilket kan komma att få konsekvenser för tidningen som helhet.85 Vi kan i resultatet se att webbredaktionen är medvetna om detta och ägnar stor omsorg åt att inte slarva med publikationerna på webbupplagan. Vidare ser vi också att publiceringen av blogginlägg präglas av ett stort individuellt ansvar. Produktionsprocessen innehåller inget förarbete, inga krav på innehållet och ingen granskning. Något etiskt ramverk att förhålla sig till existerar inte heller utan det är bara outtalade regler som gäller, vilket inte ses som ett problem av skribenterna.
I vår mening anser vi detta vara aningen problematiskt med tanke på den tid som ägnas åt publiceringen, och produktionen, av blogginläggen. Vi tror att den tidsmässigt snabba och fria produktionsprocessen mycket väl kan få konsekvenser för kvaliteten på innehållet. Detta kan, precis som Boudreau säger, försämra läsarnas bild av tidningen, eller i ett ännu större perspektiv, bilden av journalistiken som profession. Givetvis är vi medvetna om att det i detta fall handlar om ”lättsamma” texter, vilket respondenterna återkommande poängterar, men vi anser att någon sorts reflektion över detta bör finnas på redaktionen. Det är också av största vikt att skribenterna tar sitt ansvar vilket vi dock anser att de gör på den redaktion vi har undersökt. Om fallet varit annorlunda, och det hade handlat om en redaktion som inte tar det ansvar som behövs för de blogginlägg som publiceras, hade det säkerligen kunnat få vissa konsekvenser för tidningens profil.
Som vi tidigare visat är inte redaktionen ute efter att ersätta papperstidningen, utan tror att de kan fungera sida vid sida. Här tror vi redaktionen är inne på helt rätt spår. Vi ser visserligen tendenser till att vilja förändra papperstidningen hos respondenterna, men alla fyra påpekar individuellt att de absolut inte tror att tidningen kommer att försvinna i förmån för webbupplagan. Dock nämner de att tidningen och webbupplagan fungerar i symbios, och att läsare genom tidningen lockas till att läsa webbupplagan och vice versa. Läsare som gillar hur en speciell skribent skriver i sina artiklar kan söka sig till webben, och samma sak gäller åt andra hållet – en omtyckt bloggskribent kan locka läsare till sina artiklar, just för att det är han eller hon som skrivit dem. Detta betvivlar vi inte, och vi tror även att det kan vara ett utmärkt sätt för att få läsarna mer engagerade i sitt val av medietexter. Dock ser vi inte detta som en renodlad följd av de nya medieformerna, utan snarare som ett resultat av hur Morgonbladet
85
har valt att lägga upp sitt material. Redaktionen kunde lika gärna ha delat upp materialet mellan två tidningar och fått samma resultat, men självklart ligger styrkan här i den interaktiva miljö som Internet erbjuder.
Morgonbladets uppdelning mellan papperstidningen och webbupplagan ser vi som mycket positiv, som i slutändan erbjuder läsarna en större frihet vid konsumtionen av nyheter. När medieformerna samarbetar på det här sättet så minskar vår förståelse för den litteratur som säger att bloggen utgör ett hot mot den traditionella journalistiken. Vi ser absolut inga tendenser till detta, vilket inte heller våra respondenter gör. Vi har tidigare presenterat Lasicas syn på bloggen, som går ut på att journalistiken förvandlas till en arena för amatörer, där miljontals människor på samma gång blir kolumnister, reportrar, analytiker och publicister.86 Visserligen har situationen utvecklats annorlunda mellan USA och Sverige, men med denna studies resultat som grund kan vi konstatera att vi inte håller med Lasica på den punkten, åtminstone inte vad gäller bloggens roll i Sverige. Med andra ord tror vi alltså att de utökade medieformerna, utifrån våra resultat, i slutändan endast är till läsarens fördel.
En viktig aspekt av bloggen som medium är interaktiviteten, som diskuterats flitigt av våra respondenter. Möjligheten till direktkontakt med läsarna är något som uppskattas, och här ser vi personligen många fördelar. I våra teoretiska utgångspunkter återfinns både positiva och negativa teorier kring interaktiviteten i nya medier. Bland annat menar Karlsson att interaktiviteten är ett hot mot journalistiken som profession, då journalistiken inte längre har monopol på tillträdet till den offentliga arenan.87 Med tanke på det vi tidigare har diskuterat – att redaktionen faktiskt skiljer på traditionell nyhetsjournalistik och den journalistik som finns i bloggarna – så stämmer inte Karlssons teorier i det här fallet. Våra respondenter ser inte alls det här hotet, utan ser snarare en fördel med att människor utanför journalistiken får en chans att uttrycka sig på den offentliga arenan. Vi tror att detta är en naturlig utveckling, och en självklarhet att människor söker sig till möjligheterna med bloggen som kommunikationskanal. Ilshammar menar, som kontrast till Karlsson, att de nya digitala möjligheterna inom journalistiken snarare bidrar till demokratins förnyelse88, vilket vi tror är en utveckling som vi även kommer att se mer av i framtiden. Vi ser otroliga möjligheter med att medborgarna kan göra sig hörda i det offentliga rummet. Vi ser dock inte att journalistiken skulle komma att ta skada eller urvattnas – snarare att det öppnar upp för en bredare kommunikation i samhället, där fler grupper än journalisterna är inblandade.
Med hjälp av studiens intervjuer har vi sett flera likheter med den forskning som Buskqvist bedrivit inom ämnet. Som vi tidigare nämnde så menar Buskqvist att begränsningar av tid och utrymme blir mindre självklara när Internet används som kommunikationskanal89, och detta är något som vi även sett hos respondenterna. Nöjesbloggaren ser en fördel med bloggen, då han inte begränsas till att skriva ett visst antal tecken för att materialet ska passa in i papperstidningens komposition. Det digitala formatet erbjuder en dynamik som möjliggör långa texter, korta texter, ett stort antal bilder i form av bildspel, rörlig video i relation till artiklar och så vidare. Det här ser vi som fantastiska möjligheter, och om Internet på något sätt skulle konkurrera med papperstidningen så skulle det vara genom dessa tekniska fördelar. Precis som webbchefen påpekar så har papperstidningen i princip sett ut på samma sätt i alla år, medan vi ständigt ser nya möjligheter i den digitala världen. Annonschefen menar att vi 86 Lasica (2002a), s. 163f 87 Karlsson (2007), s. 40f 88 Ilshammar (2007), s. 86 89 Buskqvist (2003), s. 47
fortfarande bara har sett en liten del av det Internet kan erbjuda som format, och genom de jämförelser vi gjort kan vi säga att vi inte ser några tecken på att intresset för den digitala tekniken skulle svalna. Han poängterade även att tidningen kanske behöver struktureras om, och att en möjlighet skulle kunna vara att sluta rapportera om nyheter i tidningen, och överlåta den delen till Internet. Istället skulle papperstidningen innehålla längre reportage och fördjupningar inom de ämnen som webbredaktionen inte fördjupar sig i. Det är en intressant tanke, och vi tror säkert att det skulle kunna vara en möjlighet, även om inte vi inte tror att något sådant kommer hända på länge. Vi tror helt enkelt att tekniken ytterligare behöver utvecklas, exempelvis kan det mycket omdiskuterade e-pappret vara ett steg på vägen. Ett nytt format som är lätt att sätta sig in i för alla målgrupper är det som behövs för att nyhetsrapporteringen ska träda in i ytterligare en utvecklingsfas.
Framtiden för journalistiken på Internet är till synes mycket omdiskuterad, men detsamma gäller inte bloggen. Nöjesbloggaren menar att detta nya format i sig inte är exklusivt, utan att det är möjligheten att nå ut till många läsare som är det exklusiva. Alla respondenter tycker att bloggen har etablerat sig som en medieform, och att den är här för att stanna. Vi kan inte annat än hålla med – bloggen utnyttjar interaktiviteten på Internet och tar journalistiken ett steg längre. En kontakt mellan skribent och läsare byggs upp som inte har varit möjlig tidigare, och läsarna kan känna sig delaktiga i det mediematerial de tar del av. Det har varit väldigt spännande att se bloggen växa fram, och det kommer att bli intressant att se hur bloggen utvecklas ytterligare i framtiden. Den annonsansvarige menade att bloggen kommer bli mer mobil, vilket låter som en rimlig utveckling – en utveckling som inte heller behöver ligga speciellt långt bort tidsmässigt då tekniken som behövs för att genomföra detta redan finns tillgänglig. Snabbheten beskrivs gång på gång som en av de största styrkorna med Internet, och om bloggen blir mer mobil stärks detta ytterligare. Någon som bloggar om sport kommer att kunna publicera inlägg direkt från fotbollsmatchen, en nöjesrecensent kan publicera inlägg direkt från konserten och så vidare.
En av styrkorna är som sagt snabbheten, men något annat som flera gånger har kommit på tal är möjligheten till att komma åt specifika målgrupper genom bloggarna. Webbchefen såg detta som en styrka, och menar att framtiden här handlar om att etablera nya nischer. Annonser kan bli mer specifika efter målgrupperna, läsarna kan ta del av precis det de är intresserade av, och i kombination med interaktiviteten växer ett (för läsaren) mycket intressant medielandskap fram. Hvitfelt och Nygren ser samma utveckling, mer med fokus på specifika publikgrupper. De ser det dock ur ett annat perspektiv, och tror att ett mer specificerat utbud kan vara ett hot mot den politiska kommunikationen. I slutändan tror de också att denna utveckling resulterar i kunskapsklyftor när olika samhällsgrupper tar del av olika slags information.90 Även om den utvecklingen skulle kunna ske i framtiden så känns det väldigt spekulativt, och utvecklingen skulle precis lika gärna kunna gå åt andra hållet. Vår syn på mer specificerade publikgrupper är som sagt mer positiv, speciellt ur ett kortsiktigt perspektiv.
Det är även glädjande att se hur naturligt bloggarna har växt fram på Morgonbladets webbupplaga. Vår inledande hypotes, att utvecklingen av bloggarna är framtvingat på grund av nya medieformer och en konkurrens, är inget som diskuteras eller berörs av våra respondenter. Den tekniska utvecklingen känns mer som en naturlig del för dem som arbetar inom branschen. Att dessa personer tar till sig och använder sig av nya medieformer på ett lättsamt sätt för att testa sig fram gör att vi kan förvänta oss fler teknologiska innovationer.
90
Det faktum att vi inte heller har sett någon rädsla för att papperstidningen kan dö ut gör att journalistiken inte hålls tillbaka, utan fortsätter att utvecklas – till läsarnas fördel.
Något intressant, men som vi avgränsat oss från att göra i denna studie, skulle vara att även undersöka innehållet i specifika bloggar, och koppla dessa till den litteratur som finns inom ämnet. Många intressanta synpunkter om bloggen har publicerats de senaste åren, och att göra en studie som fokuserar på faktiska blogginlägg i relation till dessa publikationer skulle vara ytterst intressant. I och med de slutsatser vi dragit runt de skilda produktionsprocesserna finns en möjlighet att se hur detta påverkar blogginläggen i praktiken. Vidare skulle dessa resultat kunna utvecklas genom en receptionsstudie av publiken – hur uppfattar publiken medietexterna, ser publiken någon skillnad på medietexterna beroende på hur den bakomliggande produktionsprocessen har sett ut? Paralleller skulle gå att dra till Hvitfelt och Nygrens teorier i föregående stycke, och det skulle därigenom vara möjligt att uttala sig om ifall de är korrekta i sin framtidstro. Låt oss hoppas att de har fel.