Örebro Universitet
Humanistiska institutionen HT-07
C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Mats Eriksson
Bloggen inom journalistiken
En kvalitativ intervjustudie av bloggens produktionsprocess, funktion och
framtid inom journalistiken
Abstract
Syftet med denna studie är att undersöka hur produktionsprocessen av bloggar ser ut i relation till produktion av mer traditionella medieprodukter. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: Hur ser produktionsprocessen ut för bloggar under redaktionell flagg? Vidare har vi även jobbat med följande delfrågor: Vad är redaktionens skäl till att införa bloggar på hemsidan? Vilka eventuella fördelar och/eller nackdelar finns med bloggar under redaktionell flagg? Under vilka villkor produceras bloggarna? Hur ser redaktionen på formatet bloggar i framtiden och dess utveckling? Metoden vi använder oss av i denna studie är personliga intervjuer och det empiriska materialet består av intervjuer med personer på den undersökta tidningsredaktionen, vilket inkluderar två skribenter, en webbchef samt en annonsansvarig. Materialet har sedan behandlats i relation till följande teoretiska utgångspunkter: Medievärlden i stort och dess förändringar med utgångspunkt i nya medier, nyheter och journalistik på Internet och dess produktionsprocesser samt teorier om bloggar och dess roll inom journalistiken.
Studien har visat att bloggar är ett sätt för redaktionen att följa med i den teknologiska utvecklingen på ett naturligt och avslappnat sätt. Bloggen som format erbjuder många fördelar, bland annat lyfts läsarkontakten fram som en positiv aspekt. Resultatet visar att skillnaderna i produktionsprocessen för bloggar jämfört med traditionell journalistik är stora. Förarbetet förkortas och någon deadline eller mellanhand existerar inte. Produktionen av bloggtexter präglas av ett stort individuellt ansvar. Det finns i detta sammanhang inget uttalat etiskt ramverk att förhålla sig till och det förekommer ingen granskning av texter innan publicering. De tidsmässiga skillnaderna är också stora då tiden mellan idé och publicering, som sker löpande, är mycket kort när det gäller bloggar.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
1.1 Bakgrund ... 2
1.2 Syfte och frågeställning... 3
1.3 Avgränsningar ... 3
1.4 Begreppsdefinition ... 4
1.5 Disposition ... 4
2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ... 6
2.1 En föränderlig medievärld... 6
2.2 Nyheter på Internet... 9
2.3 Bloggens roll inom journalistiken ... 12
3. Material och metod... 15
3.1 Metod ... 15
3.2 Empiriskt material ... 16
3.3 Förberedelser och urval ... 17
3.3.1 Arbetet med intervjumanualer... 17
3.3.2 Urvalsprocessen ... 18
3.4 Metodproblem ... 18
4. Analys och resultat ... 20
4.1 Införandet av bloggar ... 21
4.2 Rekrytering, kompetenskrav och villkor ... 23
4.3 Produktionsprocess och organisering... 24
4.4 Bloggens framtid inom journalistiken... 28
5. Slutsatser och diskussion... 31
6. Sammanfattning ... 37
Källförteckning... 39
Figur 1: Nyhetsproduktionens logik... 11
Figur 2: Textproduktionens logik... 33 Bilaga 1: Intervjumanual
1. Inledning
Här kommer vi inledningsvis att ge en kort beskrivning av upprinnelsen till den genomförda studien och vårt intresseområde. Vi berör kort bloggens historia och framväxten av nya medier för att ge en bakgrund till studien. Detta följs av en presentation av studiens syfte och frågeställningar, samt en redogörelse för våra avgränsningar. Slutligen ges en definition av bloggens centrala begrepp samt uppsatsens disposition.
J. D. Lasica har genomfört en intervjustudie rörande bloggar som presenteras i boken We’ve got blog: how weblogs are changing our culture. Lasica har intervjuat tidningsanslutna bloggare från, och i, USA för att bland annat få en bild av deras syn av bloggens påverkan på journalistiken – där Lasica själv förutspår en eventuell inledning av en ny form av journalistik.1
Bland de positiva aspekter som nämns sägs bland annat att framväxten av Internet har gjort att människor inte längre är bundna till de traditionella filter som de institutionella medierna använder sig av. Vidare nämns också att vissa aspekter av bloggar speciellt tilltalar journalister. Formen gör att du som journalist tillåts skriva hur många rader som helst, om vilket ämne som helst och helt utan att materialet måste genomgå analys och korrekturläsning.2
De intervjuade i Lasicas studie vill inte gärna jämföra bloggandet med traditionell journalistik, dock med undantag, utan nöjer sig med att diskutera bloggens övergripande positiva och negativa aspekter. Även om åsikterna om bloggens påverkan på journalistiken går isär står det klart för oss att bloggen är ett intressant fenomen att diskutera i samband med journalistik. Eftersom det idag finns många aktiva journalister i Sverige som bloggar, under och utanför tidningars regi, finner vi det intressant att undersöka hur bloggens produktionsprocess ser ut och diskutera dess konsekvenser för det journalistiska arbetet – i nutid och framtid. Detta är intressant dels för att det saknas forskning på detta specifika område och dels för att mycket av den forskning som gjorts kommer från USA, vilket gör det intressant att genomföra en studie som är förankrad i den svenska mediemarknaden.
Specifikt intresserar vi oss alltså för bloggar under redaktionell flagg, som ges alltmer utrymme på webbupplagor i Sverige, och denna nya medieforms produktionsprocess. Vår hypotes lyder att nya medieformer medför nya produktionsprocesser och förutsättningar då journalister och kanske främst redaktioner ”tvingas” till förändring. Tidningsredaktioner ser en konkurrens från bloggen som medium, där privatpersoner får stor uppmärksamhet utan att följa traditionella journalistiska produktionsprocesser. Vi vill undersöka motiveringen till införandet av bloggar samt hur dess produktionsprocess ser ut i jämförelse med den mer traditionella processen i papperstidningen vilket bland annat aktualiserar frågor om hur källkontroll och journalistiska etiska ideal påverkas.
Med hjälp av personliga intervjuer vill vi först och främst klargöra hur produktionsprocessen bakom bloggarna ser ut och vilka skäl som ligger bakom införandet av bloggarna. Vi vill även diskutera dess konsekvenser för den traditionella nyhetsrapporteringen samt hur bloggen kommer utvecklas och hur dess framtid ser ut inom journalistiken.
1
Lasica (2002a), s. 163f 2
Vi finner ämnet intressant och aktuellt eftersom fenomenet med bloggar just nu växer som aldrig förr, och ges alltmer utrymme i medierna. Eftersom allt fler redaktioner väljer att införa bloggar på sin webbupplaga tror vi att resultatet kan bidra till vidare förståelse för nya mediers, specifikt bloggens, produktionsprocess och motiveringen till införandet samt diskutera dess påverkan på journalistiken och det journalistiska arbetet.
1.1 Bakgrund
I boken Tryckt ger Lennart Weibull en kort redogörelse för svenska tidningshus och dess utveckling. Han berättar kort om tidningshusens resa från stadens torg till en mer aktuell beskrivning av den modernisering som gjort tidningen till en del av ett nätverk. 1990-talets tekniska utveckling kom att i grunden förändra tidningshuset. Weibull lyfter fram datoriseringen av den interna produktionsprocessen vilket skapade helt nya förutsättningar för arbetet på redaktionen. Även den digitala uppkopplingen kom att spela stor roll eftersom tidningshuset nu blivit centrum i ett mycket större nätverk. Det positiva med denna utveckling är att råmaterial idag fritt kan hämtas från olika källor och det förädlade innehållet nu kan spridas på olika sätt, i exempelvis elektronisk form. Redaktionen kan idag leverera innehållet snabbare men måste på ett kompetent sätt förpacka det på ett tilltalande sätt.3
Annika Bergström konstaterar, i en undersökning från 2000, att flertalet dagstidningar då hade en nätupplaga, eller webbtidning, som i de flesta fall fungerar som ett komplement till papperstidningen. Hon säger att det är bland ungdomar som nättidningen har störst genomslagskraft och ställer sig frågande till vad detta får för konsekvenser i framtiden: är Internet så starkt i de ungas medielandskap att de tar med sig det in i vuxenlivet vilket då kan komma att ersätta den traditionella medieanvändningen?4
Nya medier är alltså inte speciellt nya för unga som växt upp med dem. Medan det tog en väldigt lång tid att sprida äldre innovationer tar det idag betydligt kortare tid att sprida en idé eller ett format. Bloggen är ett sådant exempel som officiellt sägs ha växt fram i USA 1997 då Jorn Barger, redaktör på robotwisdom.com, myntade begreppet ”weblog”. Våren 1999 delade Peter Merholz begreppet till frasen ”we blog”. Frasen spred sig och i Augusti 1999 lanserade Pyra Labs sin mjukvara Blogger, som gjorde det lättillgängligt och användarvänligt att blogga. Det stora genomslaget kom sedan 2002 då Trent Lott, som hade majoritet till senaten I USA, uttalade sig rasistiskt under en mottagning hos Strom Thurmond. Händelsen nämndes först på ABC News men fick en oerhörd spridning med hjälp av bloggare och bloggosfären. Det slutade med att Lott avgick från sin ledande position i partiet efter stora påtryckningar och bloggen som format fick status eftersom den erkändes påverka dagordningen. Inom politiken växte bloggarna än mer och de blev beskrivna som folkets röst. Under 2004 var ”blog” det mest sökta ordet på många online-lexikon och ingen tvekan om att begreppet och formatet då var allmänt känt.5
Även om begreppet är allmänt känt har vi under arbetets gång själva ställt oss frågande till definitionen av vad en blogg är. Själva begreppet blogg har blivit ett populärt och vardagligt modeord men frågan är om folk verkligen förstår dess innebörd? Vad är en blogg? Vi ska här kortfattat presentera Timothy Boudreau och Barbara K. Kayes syn på bloggen för att ge en bild av hur vi definierar bloggen i denna studie.
3 Weibull (2000), s. 221ff 4 Bergström (2000), s. 175ff 5
Boudreau säger att bloggen inte kan definieras på ett smidigt sätt utan det innebär ett förenklande av ett komplext fenomen som är under hastig förändring och framväxt. Till och med bloggare är oense om vad som karakteriserar en blogg vilket illustrerar problematiken i definitionen av begreppet, nämner han. Boudreau sammanfattar dock bloggen som en hemsida, webbplats eller del av webbplats innehållandes inlägg vilka ofta bjuder in läsare till diskussion och kritiskt påpekande. Inläggen visas traditionellt i omvänd kronologisk ordning och innehåller länkar till andra hemsidor och källor. Själva texten karakteriseras av en personlig stil och är ofta oredigerad vilket ger texten en känsla av spontanitet.6
Kaye ser också att bloggarna hela tiden har utvecklats sedan den första kända bloggen uppenbarade sig 1997. Tidiga bloggar var ofta personliga dagböcker som hade vänner och familjemedlemmar som målgrupp och läsare, men utvecklingen har senare gjort bloggarna mer allmänna och av politisk karaktär. Bloggar rapporterar inte opartiska och originella nyheter och de skiljer sig ytterliggare från etablerade tidningar och nyheter på nätet eftersom inläggen inte generellt genomgår en formell redigering.7
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att studera hur produktionsprocessen av bloggar fungerar i relation till produktion av mer traditionella medieprodukter. Vi är intresserade av hur produktionsprocessen för bloggarna ser ut, bakomliggande syften med införandet av bloggar samt under vilka villkor dessa produceras och distribueras. Slutligen vill vi även ge utrymme för en diskussion angående bloggens framtid inom journalistiken. För att kunna svara på dessa frågor kommer vi att utföra ett antal personliga intervjuer med journalister, redaktionschefer och andra som kan tänkas vara inblandade i produktionen av bloggar på webbupplagan.
Frågeställning:
Hur ser produktionsprocessen ut för bloggar under redaktionell flagg? Delfrågor:
• Vad är redaktionens skäl till att införa bloggar på hemsidan?
• Vilka eventuella fördelar och/eller nackdelar finns med bloggar under redaktionell flagg?
• Under vilka villkor produceras bloggarna?
• Hur ser redaktionen på formatet bloggar i framtiden och dess utveckling?
1.3 Avgränsningar
I vårt syfte är vi mycket specificerade kring formatet bloggar, vilket inte var en självklarhet från början. Vi är intresserade av nya medier i stort, men att studera hur nya medier påverkar journalistiken är ett allt för brett område, något som vi märkte väldigt tidigt. Eftersom vi båda ser bloggen som något nytt och intressant, valde vi att avgränsa oss till just bloggen och fördjupa oss i detta fenomen.
Vi har även avgränsat oss ytterligare genom att koncentrera oss på bloggande under redaktionell flagg. Vem som helst kan starta en blogg, vilket självklart är en av anledningarna
6
Boudreau (2006), s. 2 7
till att bloggandet har blivit så populärt, men vi har alltså avgränsat oss till att endast undersöka bloggandet inom ett redan etablerat medieföretag. Avsikten med detta är att vi under vår utbildning har tagit del av mycket litteratur som handlar just om den journalistiska produktionsprocessen av nyheter på redaktionen. Vi finner just produktionsprocessen intressant och vill därför undersöka ett specifikt format inom journalistiken på Internet närmare, i detta fall bloggen.
Viktigt att nämna är också att vi avgränsat oss till att studera bloggar under redaktionell flagg i Sverige. Vi har tidigare nämnt att mycket av den forskning som bedrivits, och finns att tillgå, om ämnet bloggar kommer från USA och den amerikanska mediemarknaden. Därför finner vi det intressant att göra en studie förankrad i fenomenet med Sverige som utgångspunkt. En sista viktig avgränsning är att vi inte ämnar studera innehållet i de bloggar vi undersöker. Vid intervjutillfället tar vi självklart hänsyn till vilket ämne bloggskribenten behandlar, men innehållet i specifika blogginlägg ligger helt utanför studiens ramar och övergripande syfte. Så gör även publiken och bloggarnas påverkan på publiken. Detta är inte mindre intressant utan aspekter på fenomenet vi valt bort på grund av tidsramen för vår studie.
1.4 Begreppsdefinition
Vi har tidigare gett en redogörelse för bloggen och en övergripande definition så som vi hanterar fenomenet i denna studie. Här vill vi närmare redogöra för hur vi definierar bloggens centrala begrepp som ofta återkommer i uppsatsen:
• Blogg (på engelska: weblog)
En webbplats, eller del av webbplats, som innehåller periodiskt publicerade inlägg av nyhetskaraktär med personlig prägel och kommentarmöjligheter.
• Bloggare (på engelska: blogger)
Den person som författar och publicerar inlägg/text på en blogg. • Bloggosfär (på engelska: blogosphere)
Kollektiv benämning för bloggar som ett socialt nätverk.
1.5 Disposition
Uppsatsen består av fem huvudsakliga delar. Det första kapitlet (1) utgör den inledande delen där läsaren introduceras i det aktuella ämnesområdet inom journalistiken; bloggar och nya medier. Därefter presenteras studiens syfte och övergripande forskningsfrågor. Slutligen följer en redogörelse för studiens avgränsningar och en begreppsdefinition.
I följande kapitel (2) presenteras studiens teoretiska utgångspunkter tillsammans med tidigare forskning. Genomgången inleds med en övergripande presentation av medievärlden och dess förändringar med utgångspunkt i framväxten av nya medier. Därefter diskuteras nyheter och journalistik på Internet där fokus ligger på produktionsprocesser. Den andra delen inbegriper även en presentation av tidigare forskning och dess resultat på området. Slutligen avslutas den teoretiska redogörelsen med en presentation av bloggar och dess roll inom journalistiken, här presenteras bland annat fördelar och nackdelar med fenomenet men också en teoretisk diskussion om dess konsekvenser för journalistiken.
De metoder som använts för insamling av empirin redovisas i kapitel 3 tillsammans med en kort beskrivning av det empiriska materialet. Vidare redovisas studiens metodologiska
överväganden och på ett utförligt sätt redogör vi för studiens förberedelser och urval. Kapitlet avslutas med en kort metoddiskussion med avseende att redogöra för svårigheter och problem med studien och vald metod.
Analysen och resultaten återfinns i nästa kapitel (4). Med andra ord varvas analys och resultat i detta kapitel. Vi använder oss rikligt av citat från intervjuerna för att illustrera det empiriska materialet och tillsammans med återkoppling till de teoretiska utgångspunkterna vill vi ge en sammanhållande bild av de empiriska resultaten. Resultaten presenteras inom fyra olika teman som är grundade på vårt övergripande syfte. Detta inleds med en redogörelse för motiven till införandet av bloggar följt av rekrytering, kompetenskrav och villkor gällande bloggarna. Vidare presenteras hur produktionsprocessen ser ut och avslutningsvis förs en presentation av bloggens framtid inom journalistiken.
Slutligen avslutas uppsatsen med det sista kapitlet (5) där slutsatserna inledningsvis på ett kortfattat och tydligt sätt presenteras. Efter detta följer en fördjupad diskussion där vi knyter samman viktiga delar av slutsatserna med de teoretiska utgångspunkterna samtidigt som vi presenterar egna reflektioner. Vi försöker här föra en bredare diskussion ur ett kritiskt forskningsperspektiv. Här föreslås även idéer rörande fortsatt forskning inom området.
2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning
I detta kapitel beskriver vi de teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning vi har för avsikt att utgå ifrån i vår analys och resultatredovisning. I tur och ordning redogör vi för (1) medievärlden i stort och dess förändringar med utgångspunkt i nya medier, (2) nyheter och journalistik på Internet och dess produktionsprocesser i relation till journalistiska ideal m.m. och slutligen (3) teorier om bloggar och dess roll inom journalistiken – i Sverige och USA.
2.1 En föränderlig medievärld
Håkan Hvitfelt och Gunnar Nygren beskriver i På väg mot medievärlden 2020 hur den nya digitala tekniken ligger som grund för förändringar i medievärlden. De ger stort utrymme för begreppet "konvergens", som betyder att gränserna mellan olika medieformer försvinner eller blir otydliga. De nämner Internet som ett tydligt exempel på denna konvergens, där webbplatser kombinerar text, ljud, bild och rörlig video på ett och samma ställe.8 Journalistiken påverkas självklart av dessa nya digitala format, men den påverkas även av publiken i sig och publikens nya rutiner för att ta del av mediernas olika texter. Ulf Buskqvist förklarar att digitaliseringen kan leda till nya yrkesroller, nya former av arbetsdelning och inte minst till en utveckling av produktionsprocesserna för medietexterna.9
Samtidigt som teknologins utveckling förändrar medievärlden, blir ekonomiska drivkrafter allt viktigare, vilket delvis hänger ihop med den kostsamma övergången till tidigare nämnda teknologi. Behovet av stora investeringar pressar fram nya sorters samarbeten mellan medier och företag från andra delar av näringslivet. Hvitfelt och Nygren förklarar att konvergensen har lett till ett hårdare ekonomiskt klimat i medievärlden, samt en hårdare konkurrens om publikens intresse. Samtidigt som denna ekonomiska aspekt sliter i medievärlden så förändras företagsbilden då den nya tekniken gör det lättare och billigare att starta medieföretag och att synas i medievärlden. Detta förklaras som en parallell motsats till tidigare nämnda konvergens och kallas för divergens – dvs. en utveckling som leder till att något blir mer olikartat och specificerat.10
Hvitfelt och Nygren förklarar vidare att det ökade utbudet av medier har förändrat publikens sätt att ta del av medier, vilket leder till att den traditionella masspubliken är på väg att tyna bort. Istället kan nu små specifika publikgrupper bestämma precis vilka medier de vill konsumera utifrån variabler som musiksmak, intresse och social bakgrund. Publikgrupperna blir mer snäva när publiken delas upp efter exempelvis ålder och etnicitet eller mellan de som läser gratistidningar och de som läser kvalitetstidningar. Att utbudet blir mer specificerat efter konsumenterna kan låta positivt, men författarna menar att denna uppdelning kan få effekter på demokratin och möjligheten för den politiska kommunikationen att fungera korrekt eftersom banden mellan medierna och det politiska systemet är starka. När olika samhällsgrupper får olika slags information ökar risken för kunskapsklyftor vilket kan vara förödande för demokratin.11
När Hvitfelt, i sitt eget kapitel, talar om mediernas utveckling så beskriver han Internet som ett medium som utvecklats i klart högre takt än föregående medier. Han talar om Internet som
8
Hvitfelt & Nygren (2005), s. 17f 9
Buskqvist (2002), s. 4 10
Hvitfelt & Nygren (2005), s. 18f 11
ett kommunikationssystem som till stor del kan liknas vid tidigare medier, men att Internet ändå kan användas till mycket annat som tidigare medier inte har klarat. Denna utveckling accelererar fortfarande, och Hvitfelt menar att Internet inte är det sista steget i utvecklingen. Han ser Internet som ett hot mot den gamla journalistiken, och att dagstidningens existens inte längre är självklar. 12 Michael Karlsson är inne på samma spår i boken Journalistik, nätet och maktens ordningar. Här är nyckelordet ”interaktivitet” och han förklarar att det är interaktiviteten i nya medier som är det riktiga hotet mot journalistiken. Karlsson förklarar tre stycken tänkbara scenarion;
a) interaktivitet som hot mot journalistiken som profession b) interaktivitet som bidragande till upplyst medborgarjournalistik samt c) interaktivitet drar journalistiken bort från information och till spekulation.13
Med a) jämför Karlsson journalistiken med andra yrken, och menar att alla yrken behöver ”någon form av monopol på kunskap och eller tekniker”, exempelvis licenser, titlar, gesällprov eller medlemskap i speciella samfund. Journalistiken kräver inget förkunskapsprov, vilket skiljer det från andra professioner. Istället har kunskapsmonopolet varit tillträdet till den offentliga arenan, men i och med bloggar och andra interaktiva medier så urholkas detta monopol, vilket är ett hot mot journalistiken i sig.14 Med b) behandlas möjligheten till att vem som helst i den privata sfären kan höras i den offentliga. Detta kallas för ”public journalism” och menar att i och med Internet så kan läsarna – konsumenterna – av en tidning hjälpa till att göra artiklarna bättre. Detta avfärdas dock med argumentet att både kvaliteten och objektiviteten kommer få ta stryk om detta händer. ”Hur ska man säkerställa kvaliteten i nyheter /…/ när publiken och därmed en rad olika särintressen är med och producerar innehåll?”15 Slutligen förklaras c) som ännu en problematisk baksida till interaktiviteten. Karlsson redogör för så kallade ”psuedo-händelser”, som innebär att olika aktörer slåss om mediernas uppmärksamhet. En egenskap hos dessa ”psuedo-händelser” är att fokus skiftas från ”vad?” till ”varför?”, vilket ökar risken för spekulationer. Konsekvenserna klarläggs i följande citat:
Det blir viktigare att få uppseendeväckande ’talker storys’ publicerade som ska ge uppmärksamhet för det egna mediet /…/ än att ta reda på om det är sant eller inte; eller ens relevant. Följden blir att nyhetsmedierna blir mer upptagna med att kommentera händelser, verkliga eller pseudo-, snarare än att samla in information om dem.16
Lars Ilshammar skriver, även han i Journalistik, nätet och maktens ordningar, att det vore fel att redan nu döma ut bloggar och andra interaktiva medier. Han förklarar att mycket av det som sker på Internet idag går att känna igen från pressens genombrottstid på 1700-talet, och nämner mönster inom yttrandefriheten och skapandet av det demokratiska samhället. Ilshammar skriver även att människor som siar om bloggens framtid är för fokuserade på att nya medier tar död på äldre medier – han menar istället att medierna kompletterar varandra, istället för att de äldre medierna skulle bli utkonkurrerade.17
12 Hvitfelt (2005), s. 27f 13 Karlsson (2007), s. 39 14 Ibid, s. 40f 15 Ibid, s. 42f 16 Ibid, s. 43f 17 Ilshammar (2007), s. 66f
Istället för en situation där gamla medier trött släpar sig till elefantkyrkogården för att dö, ser vi ett landskap där mediefaunan blir alltmer sammansatt, med alltfler medier som står till medborgarens förfogande, där alltfler möjligheter öppnas – åtminstone i teorin.18
Till följd av denna växande mediefauna återkommer två begrepp – konvergens och divergens. En viss medietext kan distribueras genom flera olika medier, samtidigt som ett av dessa medier kan förmedla många olika typer av innehåll, exempelvis text, bild, ljud och film – form och innehåll skiljs åt. Detta nämner inte Ilshammar som ett problem, tvärtom. När innehållet i medierna flyter lättare mellan olika medieformer så menar han att vem som helst kan göra sig hörd i det offentliga rummet. Poängen blir att vi måste se medierna, inklusive det nya digitala medieformerna, som en kommunikativ sfär där de olika medieformerna hör ihop. De relaterar till varandra, kompletterar varandra, förbättrar varandra och så vidare. De arbetar sida vid sida, snarare än att bekämpa varandra.19 Avslutningsvis presenterar Ilshammar en kontrast till tidigare, mer negativa, teorier;
Det politiska landskapet har blivit mera mångfaldigt, oförutsägbart och föränderligt tack vare, eller på grund av, digitalisering och multimedialisering. Möjligen är detta den nya medieteknikens långsiktiga bidrag till journalistikens, och därmed till demokratins, förnyelse.20
Vi vill även passa på att nämna Ulf Buskqvists studie Webbjournalistik på SVT och TV4. Journalistik och nyheter i förändring som är ett utmärkt exempel på tidigare forskning inom området. Buskqvist har studerat vad den nya medietekniken har för konsekvenser på det redaktionella arbetet inom SVT och TV421, och kom först och främst fram till att produktionsprocessen på webben är annorlunda än i den traditionella journalistiken. Begränsningar av tid och utrymme försvinner, eller blir åtminstone mindre självklara. Buskqvist kommer även fram till att webbredaktionerna inte är hierarkiskt organiserade, som traditionella redaktioner, utan de chefer som finns fungerar mer som projektledare eller som en länk till övriga verksamheter. En tredje slutledning Buskqvist gör är att yrkesuppdelningar till viss del försvinner i produktionsprocessen på webben. Arbetsuppgifter från exempelvis reportrar, redaktörer, producenter och fotografer smälter samman till en enda yrkesroll – webbredaktören.22 18 Ilshammar (2007), s. 68 19 Ibid, s. 68 20 Ibid, s. 86 21 Buskqvist (2003), s. 6 22 Ibid, s. 47
2.2 Nyheter på Internet
Ulrika Andersson har även hon uppmärksammat, i Du stora nya värld, att mediesituationen i Sverige har förändrats i och med introduktionen av ny teknik och nya medier. Internet har blivit ett betydelsefullt inslag i medielandskapet där befolkningen får tillgång till både svenska och utländska medier. Anderssons utgångspunkt är hur läsningen av morgon- respektive kvällstidningar har förändrats de senaste åren med fokus mot situationen på den svenska mediemarknaden. Vidare nämner hon att när förutsättningarna på mediemarknaden som helhet förändras är det naturligt att även de enskilda medieområdena påverkas. Under en 15-års period har konkurrensen om mediepublikens uppmärksamhet hårdnat samtidigt som utbudet under samma period vuxit sig vida större.23
Även om Andersson i denna studie riktar fokus på just hur läsningen av morgon- och kvällstidningar förändrats de senaste åren nämns dock inledningsvis den aktuella problematik som ligger till grund för vår studie. I och med att medierna utsätts för allt större konkurrens tvingas enskilda medieområden till förändring i kamp om mediepublikens uppmärksamhet. Den nya digitala tekniken och nya kommunikationsnätverk innebär, för journalistiken och nyheter på Internet, att de traditionella presentationsformerna nu ryms i ett stort gränslöst sammanhang. Annika Bergström skriver i sin studie från 2005 att Internet som nyhetsservice innebär en integrering av traditionella nyhetsmedier med bredd, djup och hastighet. De största skillnaderna mellan traditionella nyhetsmedier och Internet som nyhetsförmedlare är för det första att tid och rum upplöses av Internetteknologin. Den andra stora skillnaden ligger hos nyhetsflödets snabbhet, där Internetteknologin idag möjliggör att uppdatering i princip kan ske i realtid.24
James Glen Stovall ställer sig positiv till Internet som nyhetsförmedlare i Web Journalism: Practice and Promise of a New Medium och menar att teknologin mildrar, om inte eliminerar helt, de begränsningar traditionell journalistik har. På Internet behöver journalister inte bekymra sig om begränsningar i tid och rum, exempelvis kan en reporter använda hur många ord som helst och ta hur lång tid på sig som helst för att skriva sin artikel, en fotograf kan publicera 10 bilder istället för att vara begränsad till endast en bild osv. Internet erbjuder även möjligheter till att inkludera annat material i stor omfattning; biografisk information om vad journalisten berättar om, hela tal och intervjuer en artikel handlar om och liknande, vilket hjälper läsaren att få större förståelse för subjektet.25 Stovall lyfter även fram flexibiliteten, omedelbarheten, varaktigheten och interaktiviteten som teknologins, eller Internets (i egenskap av nyhetsförmedlare), positiva särdrag.26
Internet och den nya digitala tekniken har med andra ord många positiva egenskaper som nyhetsförmedlare. Vi vill dock kortfattat redogöra för vad den ökade konkurrensen kan komma att ha för konsekvenser för journalistikens etik vilket Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt diskuterar i Journalistikens etiska problem. De menar att journalistrollen, tillsammans med de traditionella etiska idealen, framstår som motsägelsefulla och lyfter bland annat fram de villkor och krav journalisten arbetar under. Texter förväntas fånga läsarens intresse och vara lätta att förstå. Formspråk och dramaturgi har blivit allt viktigare att utnyttja, i konkurrensen om läsarnas uppmärksamhet, för att texten skall framstå som viktig, unik och 23 Andersson (2006), s. 299 24 Bergström (2005), s. 22f 25 Stovall (2004), s. 6f 26 Ibid, s. 7ff
uppseendeväckande. Detta i kontrast till att nyheter, enligt etiken, bland annat skall vara allsidiga och sakliga.27
I sina slutsatser kommer Ekström och Nohrstedt fram till att det inom journalistiken finns stora skillnader mellan ideal och praktik. Deras studier visar att journalistens arbete och dess villkor gör att konflikter relaterade till journalistikens etik sällan aktualiseras, vilket beror på höga produktivitetskrav, snäva tidsramar och krav på förutsägbarhet.28
Mats Ekström och Ulf Buskqvist skrev tillsammans en studie under 2001, där de presenterar många intressanta resultat gällande produktionsprocessen för nyheter på Internet. De har identifierat skillnader mellan traditionella produktionsprocesser och de gällande nyheter på Internet. Bland annat är arbetet med nyheter på Internet organiserat på så vis att det inte finns samma behov till gemensamma möten för att koordinera den dagliga produktionen. De nämner även att journalister i detta sammanhang arbetar med ständiga deadlines och kunde genom sina studier inte se att den dagliga publiceringen diskuterades med redaktionsledningen, förutom i mycket speciella fall då gällande publicering av namn på personer.29
Arbetets organisering präglades av flexibilitet och stort individuellt ansvar. Att döma av de studier vi genomfört tycks detta vara ett generellt drag i de organisationer som ägnar sig åt nyhetsförmedling på nätet.30
Här ser vi en tendens som är intressant för oss i relation till vad Ekström och Nohrstedt tidigare visat gällande bristen av konflikter och diskussioner relaterade till de journalistiska idealen.
För att relatera nyheter på Internet till de journalistiska idealen vill vi även presentera problematiken med källkontroll som Ekström och Buskqvist lyfter fram i sin studie. De säger att nyhetsjournalistiken är förknippad med höga anspråk på riktig kunskap men att Internet i detta sammanhang bidrar till ytterliggare problem med källkontroll. Internet som informationskanal rymmer en mängd information om specifika händelser vilket blir oöverskådligt. Detta innebär problem för redaktionerna som snabbt och effektivt måste hitta ”rätt” information att hantera.31
Vid en djupdykning Ekström och Buskqvists studie finns många intressanta synpunkter på hur produktionsprocessen ser ut inom digitala medier, mer specifikt inom nyhetsrapportering över Internet. De menar att journalistikens villkor förändras, och att dessa förändringar går att se på flera olika nivåer inom nyhetsrapporteringen. En stor skillnad de nämner är att det blir enklare och billigare att driva en nyhetsredaktion, vilket hotar den traditionella journalistikens monopol. ”Nyheterna blir något som kan produceras och distribueras av i princip vem som helst”.32
När de dyker djupare i produktionsprocessen så presenterar de viktiga skillnader gentemot press, radio och TV. Inom dessa medier är redaktionen tvungen att ha en färdig produkt när
27
Ekström & Nohrstedt (1996), s. 88f 28
Ibid, s. 200ff 29
Ekström & Buskqvist (2001), s. 32ff 30 Ibid, s. 34 31 Ibid, s. 68f 32 Ibid, s. 17f
inslaget ska sändas eller tidningen ska gå i tryck. Detta skiljer sig markant från de produktionsprocesser som nyhetsrapporteringen över Internet är förknippad med, där processen saknar deadlines (eller ”arbetar med ständiga deadlines”, vilket senare förklaras som att publicera nyheter så fort som möjligt, då redaktionen strävar efter att vara först med nyheterna). En annan viktig skillnad som lyfts fram är att yrkesrollerna smälter samman – att en person exempelvis kan agera både redaktör och reporter33, något som vi även tidigare nämnt att Buskqvist förklarar i sin egen studie, Webbjournalistik på SVT och TV4. Journalistik och nyheter i förändring.34
Författarna sammanfattar sina resultat, som vi delvis berört ovan, i figur 1 som belyser de väsentliga skillnaderna mellan produktion av nyheter i papperstidning och produktionen av nyheter på webbupplaga.
Figur 1: Nyhetsproduktionens logik
Tidningen Nätet Publicering en gång om dagen Löpande publicering En (hierarkiskt) koordinerad produktionsprocess Möjliggör hög grad av decentraliserad och individualiserad publicering En produktionsprocess med
flera av varandra beroende roller
En produktionsprocess där samma person kan stå för allt från idé till färdig
publicering
Källa: Ekström & Buskqvist (2001), s. 49
På de redaktioner som Ekström och Buskqvist studerat är produktionsprocessen för individuella nyheter även mycket kort tidsmässigt. Tiden mellan ett uppslag och publicerad nyhet är ofta mindre än en timme, och nyheterna betraktas som en färskvara – något som är vanligt eftersom snabbheten prioriteras mycket högt inom denna typ av nyhetsförmedling. Detta ses som ett sätt att konkurrera med den traditionella pressen, då Internettidningens läsare kan få nyheter i form av korta notiser så gott som omedelbart efter en händelse. Produktionsprocessen skiljer sig ytterligare när vi ser på hur de publicerade nyheterna ser ut. På Internet är som sagt nyheterna ofta korta, vilket möjliggör en snabb publicering, medan tidningar i pressen kan publicera längre reportage. 35
33
Ekström & Buskqvist (2001), s. 32f 34
Buskqvist (2003), s. 47 35
2.3 Bloggens roll inom journalistiken
J. D. Lasica skriver i sin artikel Blogging as a Form of Journalism; Weblogs Offer a Vital, Creative Outlet for Alternative Voices, från 2002, att fenomenet bloggar eventuellt är inledningen av en ny form av journalistik. Lasica förutspår en ny typ av amatör-journalistik där miljoner människor tar på sig rollen som kolumnist, reporter, analytiker och publicist.36 Vidare intervjuar han i denna artikel tre personer med journalistisk bakgrund för att höra deras tankar om fenomenet och dess relevans för journalistiken.
En av de intervjuade är Paul Andrews, med ett förflutet som kolumnist för Seattle Times och författare av ett antal böcker på området teknologi och Internet, som menar att framväxten av Internet har gjort att människor inte längre är bundna till de traditionella filter som institutionella medier använder sig av. Andrews ser potential hos bloggar och förutspår att webben kommer öka i trovärdighet medan etablerade medier tappar trovärdighet. Han menar att en ny typ av journalism växer fram som bygger på obearbetat material direkt från källan.37 Vidare intervjuas Deborah Branscum, bidragande redaktör på Newsweek. Hon lyfter fram fyra positiva aspekter hos bloggar: kreativ frihet, omedelbarhet, interaktivitet och att du som bloggare inte behöver anpassa dig och innehållet till en viss marknad eller genre. På frågan om hon tror att en ny typ av journalistik är på väg att växa fram är hon mer försiktig. Hon anser att frågan är intressant men ser inga tendenser på detta och anser att bloggar är en fantastisk övning på att tillfredställa sig själv eftersom det är för sig själv man skriver.38
Glenn Fleishman, frilansande reporter för New York Times, Wired och Fortune, intervjuas också av Lasica. Fleishman menar att det finns en aspekt av bloggar som speciellt tilltalar journalister vilket är dess form som tillåter dig att skriva hur många rader som helst, om vilket ämne som helst utan att materialet måste gå igenom analys och korrekturläsning. Fleishman vill inte gärna jämföra bloggandet med traditionell journalistik utan nöjer sig med att det helt enkelt är ofantligt fascinerande.39
Lasica påstår, i en annan artikel Weblogs: A New Source of News, att bloggar inte under denna livstid kommer att fullt ut ersätta etablerade medieorganisationer som källan till nyheter, information och opinion. Han menar dock att bloggarna fortsättningsvis kommer vara ett supplement till traditionella medier och källan till information som traditionell media lutar på.40 Viktigt att poängtera är att dessa artiklar är från 2001 och publicerade i boken We’ve Got Blog: How Weblogs Are Changing Our Culture från 2002. Åsikterna om bloggarnas påverkan på journalistiken går i viss mån isär men är i huvudsak av positiv karaktär om vi ser till de aspekter av bloggen som de intervjuade lyfter fram.
David Kline identifierar skillnader hos bloggar och traditionella mediers sätt att rapportera i boken Blog! How the newest media revolution is changing politics, business and culture. Han menar att traditionell media tappar förtroende hos publiken medan bloggar och bloggare får ökat förtroende, vilket även Andrews förutspådde ovan. Som en förklaring till detta diskuterar Kline kring objektiviteten som ofta gör att traditionella mediers fördomar blir dolda till skillnad från bloggar där fördomar ofta är tydliga och framförda med stolthet, vilket kan 36 Lasica (2002a), s. 163f 37 Ibid, s. 164ff 38 Ibid, s. 167ff 39 Ibid, s. 169f 40 Lasica (2002b), s. 171
innebära denna typ av konsekvens på allmänhetens förtroende. En annan skillnad han identifierar är att bloggare är alltmer transparenta, dvs. delar med sig av länkar till dokument och annan information som ligger till grund för det som skrivs. Detta, bland annat källor, är något som sällan avslöjas i traditionella mediers rapportering.41 Dessa iakttagelser gäller i detta fall bloggare i meningen privatpersoner utan redaktionell anknytning till traditionell media. De är dock fortfarande intressanta i vårt fall eftersom det finns tydliga skillnader mellan den nya medieformen och dess tillhörande produktionsprocess jämfört med traditionella mediers, detta med avseende på journalistiska ideal.
Även om åsikterna om bloggens roll inom journalistiken vi tagit upp hittills är av positiv karaktär finns det andra röster som belyser just diskussionen om bloggens negativa konsekvenser och faror, dels på innehållet och dels för tidningen där de publiceras. Detta blir tydligt i den paper som Timothy Boudreau, biträdande professor inom journalistik på Central Michigan University, la fram på Newspaper and Community-Building Symposium XII i Oklahoma City under oktober 2006 där han diskuterar rättsliga och etiska problem med bloggar.
From a practical and business standpoint, too, newspapers that launch blogs should concider whether staffers will have the time and resources to produce a quality product /…/ anything less disrespects the publication’s readers and compromises the paper’s own standards.42
Här poängteras att bloggar under tidningars flagg mycket väl kan komma att få konsekvenser för tidningen som helhet. Vad Boudreau försöker belysa är att en blogg som saknar kvalitet kan få negativa konsekvenser och kan leda till rättsliga och etiska problem för en tidning. Med detta i åtanke har bland annat Jonathan Dube, bloggentusiast från cyberjournalist.net, efterfrågat följdriktiga etiska ideal och riktlinjer för dem som befinner sig inom bloggosfären, att bloggare ska hålla sig på samma standard som de själva kräver av de traditionella medierna. Avslutningsvis säger Boudreau att bloggar har potentialen att inspirera journalister till en högre standard och skapa ett engagemang bland tidingsläsare. Han säger att de bästa bloggarna representerar det bästa inom journalistiken och att de sämsta leder till rättsliga och etiska problem vilket sänker tidningens standard.43
Bloggers are a rough-and-tumble lot. They are the publishing cowboys of the media frontier. And like the untamed West, the blogosphere is full of mavericks who fail to think before they write. Even worse is that some of these cowboys refuse to adhere to a set of ethical rules.44
Citatet kommer från en annan artikel som belyser faror med bloggar, The ethical dilemma of blogging in the media av Patrick Beeson. Här diskuteras de etiska problem som finns inom bloggosfären och inledningsvis förklaras att vissa bloggare vägrar att lyssna till dem som förespråkar ett etiskt ramverk. J. D. Lasica får komma till tals i artikeln och poängterar att vissa bloggare agerar journalist, andra inte, och att det i hans mening är de förstnämnda som ska hållas till en striktare standard. Ytterliggare ett problem som lyfts fram, vilket är intressant för oss, är produktplacering. Det har visat sig förekomma att bloggare får betalt för att skriva positivt om något/någon vilket får konsekvenser för trovärdigheten oavsett vilken journalistisk form det gäller.45
41
Kline & Burstein (2005), s. 240 42 Boudreau (2006), s. 14 43 Ibid, s. 14f 44 Beeson (2005), s. 18 45 Ibid, s. 18f
Annika Bergström konstaterar att bloggar kom att spela en förhållandevis stor roll i den senaste presidentvalskampanjen i USA. Bloggare publicerade då nya fakta, felaktigheter och brister. Undersökningsresultaten från hösten 2005 som Bergström presenterar tydde inte på att bloggar skulle få någon direkt betydelse för Internetanvändare under 2006 års valrörelse i Sverige. Dock förutspår hon att bloggar kan, via medierna, komma att spela roll i enskilda utspel.46 I och med detta ser vi en skillnad hos tilltron på bloggar mellan Sverige och USA, eller dess genomslagskraft med avseende på makt och påverkan. Bloggen är ett format med många aspekter som tilltalar och är positiva för journalistiken men det finns också en del problematiska aspekter som kan få negativa konsekvenser. Likheter och skillnader mellan bloggens roll i USA och Sverige är därför intressant att undersöka, tillsammans med dess konsekvenser för journalistiken och dess innehåll.
46
3. Material och metod
I detta kapitel kommer vi att presentera vald metod för studien och en kortfattad redogörelse för dess centrala delar. Därefter presenterar vi det empiriska materialet tillsammans med en beskrivning av tidningskoncernen som studien genomförts på. Vidare redogör vi för våra förberedelser och motiverar vårt urval. Kapitlet avslutas med en diskussion om aktuella metodproblem.
3.1 Metod
Med tanke på syftet med denna studie och hur frågeställningen ser ut så blir en kvalitativ metod en självklarhet. Då vi vill komma åt personliga erfarenheter hos personalen på en speciell redaktion, och höra vad specifika individer har att berätta, så passar personliga intervjuer utmärkt som metod. Steinar Kvale definierar en form av forskningsintervju som ”en intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening”47, och kallar den för en halvstrukturerad livsvärldsintervju.48 Detta är precis i linje med vårt eget syfte, då vi vill ta reda på hur nya medier påverkar den traditionella journalistiken ur redaktionsmedlemmars synvinkel – något som kräver en kvalitativ metod i enlighet med ovanstående citat.
När Kvale skriver om intervjun pekar han på det mänskliga samtalet, och menar att det är på grund av det som intervjun är ett så starkt redskap inom samhällsvetenskaperna.49 Larsson är inne på samma spår, och skriver att ”mötet mellan intervjuare och intervjuad innebär en social interaktion med hjälp av symboler /…/ och då i första hand det verbala språket”50. Med detta i åtanke har vi beslutat att endast använda oss av personliga intervjuer där vi möter intervjuobjekten, och helt uteslutit distansintervjuer över till exempel e-post eller telefon. Vidare har alla intervjuer utförts med kassettbandspelare som har spelat in allt som sagts. Dessa inspelningar har sedan transkriberats, för att få vi på ett enklare sätt ska kunna behandla materialet och för att få de inspelade samtalen svart på vitt.
Värt att nämna är att vi inte på något sätt är ute efter att generalisera för bloggar eller nya medier i stort. Vi är medvetna om att vi endast kan uttala oss om bloggar och nya medier i relation till traditionell journalistik på just den redaktion vi har för avsikt att undersöka, samt hur produktionsprocessen ser ut för just de journalister vi har talat med. Även om dessa resultat sedan inte kan användas till att dra några allmänna slutsatser, så kan de ändå ge en fingervisning över hur det ser ut på den moderna tidningsredaktionen – just för att vi faktiskt ämnar undersöka en väletablerad redaktion och tala med personer som är verksamma inom branschen. Vidare avser vi lämna ett underlag för efterföljande studier och en närmare förståelse för hur bloggens produktionsprocess ser ut under redaktionell flagg.
Hittills har vi beskrivit metoden personliga intervjuer, samt hur dessa intervjuer ska genomföras. När detta är klart riktas uppmärksamheten mot en ny metod – analysmetoden. Kvale förklarar att syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att beskriva och tolka vad som förekommer i intervjupersonens livsvärld, och ger begreppen beskrivning och tolkning
47 Kvale (1997), s. 13 48 Ibid, s. 13 49 Ibid, s. 15 50 Larsson (2000), s. 61
ett starkt samband.51 För att kunna beskriva och tolka det insamlade materialet måste vi gå igenom vissa steg. Först och främst ska materialet struktureras för att underlätta analysen. Idar Magne Holme och Bernt Krohn Solvang beskriver kvalitativa intervjuer i följande citat:
I sådana intervjuer måste all strukturering och organisering av information ske efter det att insamlingen är avslutad. Vi har inte heller utvecklat några rutiner, procedurer eller tekniker för att bearbeta sådan information.52
Detta är enligt författarna både tidskrävande och omständligt, på grund materialets form, och går till på det sätt att materialet ordnas efter tema. De intervjuer som handlar om samma sak grupperas och ställs mot varandra, för att få ett mer komplett material. Genom detta kan även texten lättare kopplas mot frågeställningen.53
Holme och Solvang skiljer på två former av textanalys, helhets- och delanalys. Helhetsanalysen ser, precis som namnet antyder, till helheten. Intervjuerna betraktas i det sammanhang de utfördes, detta utifrån de problemområden vi arbetar med i studien. Delanalysen kan å andra sidan ha likheter med en kvantitativ analys, där informationen plockas ut ur helheten och kategoriseras i tabellform.54 Då vi vill uppmärksamma intervjupersonernas egna ord och utsagor i samband med frågeställningen, samt få en helhetsbild av hur redaktionen fungerar, är helhetsanalysen av störst relevans för oss. Detta utesluter dock inte en sammanställning över intervjupersonernas berättelser. ”Ibland kan det vara lämpligt att exempelvis summera innehållet i olika kategorier. Det ger besked om storheter”.55
3.2 Empiriskt material
Det empiriska materialet, som fortsättningsvis kommer användas för att besvara våra forskningsfrågor, består av intervjuer som utförts med fyra personer inom tidningskoncernen i fråga. Dessa personer har valts utifrån sina arbetsuppgifter, och vi anser oss ha tagit vara på en bred förståelse för bloggarna då intervjupersonerna har så pass skilda arbetsuppgifter, alla med olika relation till bloggen som medium. På grund av önskemål om anonymitet, samt för att vi önskar hålla en viss distans till materialet, kommer varken tidningen i sig eller någon av personerna nämnas vid namn. Tidningen presenteras genom det fiktiva namnet Morgonbladet, medan intervjupersonerna presenteras genom sammanfattade beskrivningar av deras arbetsuppgifter och arbetsplatser inom tidningen. Nedan följer en presentation av tidningen och därefter de fyra intervjuobjekten:
Morgonbladet är mellansvensk mediekoncern som dels ger ut en morgontidning, men som även innefattar en separat webbredaktion. Webbsidan är med andra ord ingen elektronisk kopia av morgontidningen, utan båda delarna arbetar sida vid sida. Morgonbladet satsar stora resurser på sin webbupplaga och har vid flera tillfällen tagit emot priser för sin webbupplaga, där bland annat funktioner som webb-TV, bloggar, SMS-tjänster, privatannonser och fotoalbum finns.
51
Kvale (1997), s. 170 52
Holme & Solvang (2006), s. 139 53 Ibid, s. 139f 54 Ibid, s. 141 55 Larsson (2000), s. 67
Sportbloggare. Denna person är nyhetschef på nyhetsredaktionens allmänna avdelning, och i arbetsuppgifterna ingår att planera tidningens upplägg, besluta om vem på redaktionen som ska utföra vilka jobb, vilka nyheter som är värda att ta upp och så vidare. Personen har en egen blogg med inriktning på fotboll. Denna har funnits sedan sista kvartalet under 2005, och i den publiceras ett flertal inlägg varje dag. Värt att nämna är även att Sportbloggaren var den första som började blogga på tidningens hemsida.
Nöjesbloggare. Här gäller helt andra arbetsuppgifter. Personen är nöjesredaktör på tidningen, vilket i detta fall innebär att ha ansvar för recensioner av exempelvis film- och musiksläpp – både att skriva recensioner själv, samt att ha kontakt med frilansskribenter inom tidningens nöjesdel. Nöjesbloggaren har en blogg inom ämnet nöje, vilket var den första nöjesbloggen som startade på hemsidan. Här publiceras ungefär två inlägg om dagen. Utöver bloggandet är även personen, såväl som Sportbloggaren, extra intressant på grund av kunskapen om hur produktionsprocessen ser ut även i papperstidningen, vilket är nödvändig information för att kunna besvara frågeställningarna.
Webbchef. Denna person har jobbat på tidningen sedan 2000, och är ansvarig för nya medier, vilket i detta fall inkluderar att vara mycket insatt i fenomenet bloggar. Webbchefen har även ansvar för nya medieformer som webb-TV och portabel åtkomst av hemsidan, exempelvis genom mobiltelefoner. Denna person bloggar inte själv utan är inkluderad i egenskap av sina kunskaper om hemsidan som helhet – där bloggarna ingår i personens ansvarsområde.
Annonsansvarig. Att vara annonsansvarig innebär i detta fall att vara kommersiellt ansvarig för tidningens hemsida. Personen jobbar halva tiden som säljare, halva tiden med affärsutveckling. Denna intervjuperson är ytterligare intressant med tanke på den grupp för utvecklandet av nya medier som personen sitter med i, där nya former av digital distribution av tidningen diskuteras i samarbete med andra svenska tidningar. Denna person bloggar inte själv, utan är inkluderad för att få ett kommersiellt perspektiv på bloggarna – något som övriga intervjupersoner inte har kunnat erbjuda.
3.3 Förberedelser och urval
För att kunna genomföra intervjuer krävs en hel del förarbete. Till skillnad från exempelvis en kvantitativ innehållsanalys, där insamlandet av material kan ske i ett väldigt tidigt skede, måste vi vara väldigt klara med syfte och vad vi vill få ut av våra intervjuobjekt innan vi sätter igång. Det krävs även att vi är insatta i ämnet innan vi påbörjar intervjuerna, vilket för oss har inneburit många avverkade artiklar, studier, uppsatser och annan litteratur inom ämnena bloggar och nya medier.
3.3.1 Arbetet med intervjumanualer
För att försäkra oss om att vi får ut så mycket som möjligt ur intervjuerna har vi arbetat fram tre olika intervjumanualer – en för intervjuer med bloggskribenterna själva, en för respondenter från redaktionen samt en för respondenter från annonsavdelningen. Dessa manualer har vi sedan utgått ifrån, men vi har anpassat dem specifikt efter situationen och efter de olika intervjupersonerna och deras egenskaper i sin yrkesroll. Även om manualerna har varit till stor hjälp, eller rentav nödvändiga, så har vi aldrig följt dem slaviskt vid intervjutillfällena. De har snarare fungerat som temaindelare, och vi har ofta svävat ut och ställt frågor som egentligen var menade till någon av de andra respondenterna. Vi har anpassat oss efter respondenterna på detta sätt eftersom deras yrkesroller ofta är breda, och vi under intervjuerna har märkt att de är inblandade i mer än vi från början har trott.
Manualerna liknar till stor del varandra, men skiljer sig åt inom vissa specifika frågor – frågor som inte skulle gå att ställa till alla intervjupersonerna. I övrigt har intervjumanualerna arbetats fram med avsikt att med så stor precision som möjligt ge svar på frågeställningarna. Manualerna finns självklart representerade som bilagor (se bilaga 1) till studien då vi vill att läsaren ska få en så klar bild som möjligt av hur intervjusituationerna har sett ut.
Upplägget och ordningen på frågorna är något som Larsåke Larsson ägnar stor omsorg i Metoder i kommunikationsvetenskap. Här nämns att intervjuer ofta är uppbyggda kring olika teman, och att ett tema med fördel inleds med en öppen fråga.56 Detta har vi tagit till oss, vilket förhoppningsvis även syns i våra egna intervjumanualer. Inledande frågor som ”vad tycker du om bloggar i allmänhet” och ”berätta om händelseförloppet för hur ett blogginlägg publiceras” är utformade för att intervjuobjekten ska öppna sig, och berätta från sitt eget perspektiv. Vi har även gång på gång frågat oss om vi inte svävar ut för mycket, eller om något i manualen saknas, vilket har lett fram till mycket relevanta och koncisa intervjumanualer.
3.3.2 Urvalsprocessen
Angående urvalsprocessen så skriver Larsson att den ”ska selektera fram en ändamålsenlig grupp intervjupersoner som ingår i det fenomen man vill studera”57. Vårt urval av intervjuobjekt har fortskridit efterhand, då vi beroende på vem vi fick tag i kontaktade nästa passande person. Vi har varit ute efter att hitta en bred grupp människor, med olika yrkesroller och arbetsuppgifter, men som ändå är inblandade i hur redaktionen ställer sig till bloggar och nya medier. Vi anser oss ha lyckats med detta, då vi har fått tag på skribenter, en webbchef och en respondent inom annonsavdelningen – alla med god insikt i den digitala världen. Urvalet skulle kunna benämnas som ett variationsurval, i enlighet med Larssons definition av urvalet: ”/…/ variationsurval, där man sätter samman en intervjugrupp så att personerna representerar en bredd inom fenomenet.”58 Detta är precis det vi har strävat efter att uppnå, då vi som sagt har försökt bredda oss så mycket som möjligt och intervjua personer inom olika yrkesroller.
Något vi har bedömt som viktigt, och som även har varit uppskattat från intervjupersonerna i fråga, är att verkligen göra respondenterna införstådda med syftet till studien, och varför just han eller hon är intressant att intervjua.
3.4 Metodproblem
Något som är viktigt att diskutera vid utförande av intervjuer är reliabilitet och validitet. Vi har hela tiden haft problematiken med reliabilitet i bakhuvudet, och då en av oss har transkriberat en intervju har den andra kontrollerat materialet genom att kontrolläsa texten i relation till ljudinspelningen. Då transkribering av en intervju tar en väldig tid att genomföra, anser vi oss genom detta ha hittat ett arbetssätt som kvarhåller hög reliabilitet samtidigt som vi blir så effektiva som möjligt. För att uppnå en så hög validitet som möjligt har vi även varit mycket noggranna vid utformandet av intervjumanualerna. Detta för att säkerställa att de frågor vi ställer är relevanta för syftet så att materialet verkligen blir fruktbart i just denna studie. 56 Larsson (2000), s. 59 57 Ibid, s. 56 58 Ibid, s. 56
Ett problem vi har kommit i kontakt med vid utförandet av intervjuer är frågan om konfidentialitet och anonymitet, något som även Kvale diskuterar i Den kvalitativa forskningsintervjun, där han skriver ”Att skydda undersökningspersonernas privatliv genom att förändra namn och identifierande drag är ett viktigt inslag vid redovisning av intervjuer”59. Skyddet av den personliga integriteten kopplas till ”etiska och vetenskapliga dilemman”60, där ingen situation är den andra lik. Idealet som bör försöka uppnås är enligt Kvale en ömsesidighet mellan forskare och undersökningsperson, där undersökningspersonen både ger och mottar något i sitt deltagande i studien.61 Larsson menar att intervjupersonerna bör tillfrågas om anonymitet, vilket vi självklart har gjort.62 Då en av dem uttryckligen ville vara anonym har vi valt att anonymisera både tidningen och intervjupersonerna, något vi dock troligtvis ändå hade valt att göra. Tidningen presenteras genom en beskrivande text, samt det fiktiva namnet Morgonbladet. Personerna presenteras genom sin yrkesroll och arbetsuppgifter inom företaget, vilket avsevärt försvårar identifieringen av de inblandade personerna. Vi kan dock inte bortse från möjligheten till att någon med god insikt i tidningsbranschen upptäcker vilken tidningsredaktion som studien gäller. Respondenterna har i så fall ändå ett skydd, i och med att de inte kan citeras eller ställas till svars för sina uttalanden – just på grund av att deras identitet aldrig är obestridlig.
Ett sista problem vi uppmärksammat hör ihop med journalistiken som yrkesroll. De journalister vi varit i kontakt med har varit mycket upptagna. Detta i kombination med stora pågående projekt på redaktionen i fråga har resulterat i att avtalade tider för intervjutillfällen gång på gång har fått flyttas fram. Detta lämnar oss i en problematisk sits, då det självklart behövs avslutade och transkriberade intervjuer för att kunna färdigställa studien. Eftersom vi i god tid blev varnade för just detta, kunde vi dock ta ställning till problemet och avlägga extra mycket tid till utförandet av intervjuerna, något som i slutändan visade sig vara nödvändigt.
59 Kvale (1997), s. 109 60 Ibid, s. 109 61 Ibid, s. 110 62 Larsson (2000), s. 71
4. Analys och resultat
För att vår analys ska få den struktur vi önskar kommer resultaten att presenteras inom fyra olika teman. Dessa teman är grundade på vårt syfte, och med hjälp av dessa ämnar vi redovisa våra resultat och genomföra en analys. Vi kommer att presentera citat från våra utförda intervjuer, samt kommentera dessa i relation till de teorier och tidigare forskning vi tidigare i uppsatsen presenterat. De temaindelningar vi har valt är följande;
1. Införandet av bloggar
Här behandlar vi de avsikter som redaktionen haft vid införandet av bloggar. Varför söker sig redaktionen till nya medier och teknologier? Varför är det så viktigt för redaktionen att hålla sig uppdaterad med den senaste teknologin?
2. Rekrytering, kompetenskrav och villkor
Här presenteras det som intervjupersonerna har berättat om rekryteringen av bloggskribenterna. Främst av bloggarna själva och hur det gick till när de blev rekryterade, men även hur rekryteringen av nya förmågor har gått till, då båda bloggskribenterna även mycket insatta i sina respektive avdelningar – sportredaktionen respektive nöjesredaktionen. Vi sammanför även vad som sagts om de kompetenskrav som skribenterna ställs inför, samt villkor som de måste förhålla sig till i sin roll som bloggskribent.
3. Produktionsprocess och organisering
Hur går det till när ett blogginlägg publiceras på tidningens hemsida? Vad kan respondenterna säga om den process som blogginlägget går igenom innan det når läsarna? Frågor som dessa besvaras och jämförelser görs mot traditionell journalistik, där vi försöker uppnå en förståelse för skillnader mellan de olika medieformerna. 4. Bloggens framtid inom journalistiken
Vad tror intervjupersonerna om framtiden? Här behandlar vi deras tankar om papperstidningens eventuella utveckling i relation till Internet och bloggens framtida roll inom journalistiken. Vi presenterar även frågan ur ett kommersiellt perspektiv, med synpunkter från tidningens annonsavdelning.
Innan resultatredovisningen äger rum vill vi åter igen påminna om att namnet Morgonbladet är fiktivt – där tidningens riktiga namn nämns har det helt enkelt bytts ut mot Morgonbladet. Mer om detta finns att läsa i kapitlet 3.2 - Empiriskt material.
4.1 Införandet av bloggar
Först ut att uttala sig om införandet av bloggarna är webbchefen. Enligt honom är den främsta anledningen till införandet att redaktionen vill följa med i utvecklingen. De vill testa om det finns något vettigt i nya fenomen på nätet.
Vi försöker titta på nätet generellt. Kommer någonting i utvecklingen, SMS-tjänster eller bildspel eller så, då försöker vi kolla på det och se om det är något vettigt i det, så det var naturligt när det dök upp ett nytt fenomen – som egentligen inte är så nytt. (Webbchef)
Någon reflektion om att utvecklandet av bloggar skulle vara framtvingat för att Morgonbladet ska behålla publikens intresse och för att konkurrera med nya medieformer som växer fram via nätet är inget som respondenterna uttalar. Dock är det uppenbart att införandet av bloggarna ändå i hög grad handlar om att Morgonbladet vill erbjuda samma möjligheter till interaktion som de flesta andra kommersiella medier.
Detta ämne diskuteras även flitigt av Andersson, som säger att den ökade konkurrensen inom mediebranschen gör att enskilda medieområden tvingas till förändring för att kunna kämpa om publikens uppmärksamhet63 – något som även Hvitfelt och Nygren förklarar när de behandlar begreppet konvergens.64 Detta har vi tidigare presenterat som vår hypotes, men att utvecklandet av bloggar skulle vara framtvingat för att fånga publikens intresse är inget som respondenterna känns vid, utan den teknologiska utvecklingen känns mer som ett naturligt steg för redaktionen, något som även visar sig än mer tydligt i senare citat.
Vidare nämner webbchefen att möjligheten till interaktion och läsarkontakt var en viktig aspekt i införandet av bloggar. Interaktiviteten ges stort utrymme, och han förklarar att utan möjligheten för läsarna att kommentera specifika blogginlägg så faller hela idén med bloggar. Han gör en jämförelse med vissa stockholmstidningar, där möjligheten till läsarkontakt är starkt begränsad i och med att inläggen inte går att kommentera. Här menar webbchefen att ämnet och fenomenet bloggar missuppfattats. Han poängterar vikten av att använda riktiga verktyg och att använda funktionerna fullt ut. Detta är något som tidningen har varit noggranna med vid införandet av bloggar på den egna hemsidan. Att respondenterna ställer sig så positiva till den interaktiva delen av bloggandet kan dock tyckas förvånande, då Karlsson förklarar att interaktiviteten i nya medier är det huvudsakliga hotet mot journalistiken. Han menar att kvaliteten tar skada och objektiviteten åsidosätts i medietexter då interaktiviteten och läsarens medverkan introduceras till journalistiken.65 Vi skall dock inte glömma att interaktiviteten även har beskrivits som en av många fördelar med bloggen, bland annat i Lasicas artikel.66
Eftersom sportbloggaren var den som första journalisten som fick anförtroendet att börja blogga på tidningens hemsida är även hans syn på saken viktig, och han är mycket riktigt inne på samma linje som webbchefen. Inte heller han ser speciellt allvarligt på introduktionen av bloggar, vilket han förklarar flera gånger under intervjun;
Vi har ju, som vi tycker själva, en ganska aktiv nättidning, och när bloggen dök upp för – ska vi säga tre år sen, så började den väl slå igenom i alla fall – så ville ju vi också ha bloggar.
63
Andersson (2006), s. 299 64
Hvitfelt & Nygren (2005), s. 18f 65
Karlsson (2007), s. 42f 66
Vi visste ju ingenting, och då kom han som är ansvarig för våran hemsida och så sade han: ’kan inte du göra en blogg om engelsk fotboll så vi ser om vi kan göra bloggar över huvud taget’. Eftersom jag tycker om engelsk fotboll så tyckte jag att ja, det kan jag göra. (Sportbloggare)
Det är inte så allvarligt. Det kan vara bra att ha sånt, för vi är ju en ganska allvarlig tidning i övrigt – seriös och så – och då kan det vara bra att ha dem här bloggarna, för det blir ju lite... Det blir lite lättsammare, kanske. (Sportbloggare)
Sportbloggaren fortsätter och förklarar att införandet av bloggar har skett gradvis, och att tidningen har testat sig fram. Vi får alltså inga indikationer på att införandet av bloggarna i grund och botten var en planerad, eller framtvingad, utveckling av webbtidningen utan som de säger att de testade sig fram utan egentliga mål. Detta blir än mer tydligt då sportbloggaren jämför tidningens bloggar, eller bloggen som format, med kvällstidningars och TV-kanalers profilering av sina skribenter.
Ja, jag var första bloggare hos oss. Och sen följde det på då. Jag tror det var så att de ville ha en väldigt nischad blogg för att se hur det skulle fungera. /…/ det är ju ett jätteläge för de tidningar som arbetar med profilering av sina reportrar – kvällstidningar framförallt, och även TV-kanaler. Då blir ju bloggen /…/ en överlägsen profileringsmöjlighet för dem. En dagstidning som Morgonbladet jobbar ju inte alls med att profilera reportrar på samma sätt. (Sportbloggare)
Han ser med andra ord potentialen hos bloggar att fungera som en språngbräda för journalister, eller redaktioner, som jobbar med profilering. Han poängterar dock att detta inte är aktuellt för honom eller Morgonbladet, då de inte jobbar med reportrar på det viset.
Även nöjesbloggaren ger en lättsam bild av införandet av bloggar ni vi talar om den nyligen utvecklade nöjesdelen på tidningens webbupplaga. Bloggen som format var mer något som de på redaktionen ansåg var lämplig att införa under omkonstruktionen och nysatsningen av nöjesdelen på webbupplagan.
Det var mer så att man i huset då ville nå dom här som kanske har flyttat hemifrån, men som inte är tillräckligt gamla för att prenumerera. /…/ Det är dom primära då. Så det är därför som vi drog igång den här... Och då kändes det som att blogg, det var en av dom grejerna som vi tyckte var lämpliga att ha där. (Nöjesbloggare)
Intresset för redaktionen att knyta till sig en målgrupp som senare är tilltänkta prenumeranter kan tyckas vara av kommersiell karaktär. Den annonsansvarige på Morgonbladet menar dock att införandet av bloggarna inte hade någon kommersiell baktanke. Att införa reklam och annonsering specifikt för bloggarna är något som inledningsvis har undvikits. Möjligheterna med att annonsera på Internet poängteras dock, och här presenteras många fördelar i jämförelse med papperstidningen.
Men där lägger sig inte det kommersiella i någonting, nej. /…/ Bloggarna är ju ändå lite, och har varit, lite heligt har jag förstått det som i alla fall. /…/ Den stora skillnaden har väl egentligen varit att övertyga kunderna om att det här är ett medium som är här för att stanna, och ett medium som är väldigt bra idag. Tittar man på reklamkakan som de spår inför 2008, så kommer Internet att ta över. (Annonsansvarig)
