Slutsatser 42

I förhållande till vår första forskningsfråga drar vi slutsatsen att elever talar om klimatförändringar utifrån den information som skolan och media lyfter fram. Denna information är inte alltid direkt relaterad till klimatet utan innefattar även aspekter som

exempelvis nedskräpning. Ett resultat som återfinns i tidigare studier (Strife, 2012; Pettersson, 2014; Chawla & Cushing, 2007).

En majoritet av eleverna var oroliga inför klimatförändringar och den globala framtiden samtidigt som de upplevde att deras tankar inte bemöts i undervisningen. Utifrån från vår andra forskningsfråga drar vi likt Drivet et. Al (1994) slutsatsen att klimatförändringar är en fråga som bör lyftas även med de yngre barnen trots att de än inte kan förstå den fulla komplexitet och de samband som klimatförändringar innebär.

Utifrån vår tredje forskningsfråga drar vi slutsatsen att eleverna bör ges utrymme för mer konkreta och vardagsnära projekt där de kollektivt kan engagera sig för miljön och vidare känna att undervisningen blir meningsfull. Forskning pekar på att verklighetsförankrade projekt är ett bra sätt att angripa klimatfrågor i skolan (Chawla & Cushing, 2007) och genom att låta elevernas önskemål influera undervisningen synliggörs de demokratiska värdena som ska genomsyra elevernas skolgång enligt läroplanen (Skolverket, 2018).

Utifrån tidigare forskning drar vi slutsatsen att det just nu sitter många elever ute i

klassrummen som känner sig oroliga inför klimatet och inför den globala framtiden (Ojala, 2012; Pettersson, 2014, Strife, 2012; Tucci, Mitchell & Goddard, 2007). Vi ser en fara i om hotbilden blir det centrala då elever tänker på natur, miljö och klimat – naturen är premissen för vårt liv, inte ett hot mot den. Utifrån vår studie kan inga generaliserbara slutsatser utrönas dock pekar den forskning vi tagit del av i detta examensarbete på att elever upplever att deras oro inte tas på allvar och de existentiella och känslomässiga aspekterna utelämnas i

undervisningen (Ojala, 2012). Det är brännande akut att ta itu med våra elevers känslor och tankar med hjälp av didaktiska metoder som vilar på vetenskaplig grund och beprövade erfarenhet. Vi skulle vilja påstå att denna fråga är en av vår tids mest relevanta samhällsfrågor som bör bemötas i undervisningen utan att skapa oro, detta kräver en gedigen utbildning av såväl lärare som elever.

“We have run out of excuses and we are running out of time”

8. Vidare forskning

Resultatet som framkommit i denna studie har varit intressant och har väckt många nya tankar. För vidare forskning hade samma undersökning kunnat genomföras, med ett skiftat fokus till ett genus- eller socioekonomiskt perspektiv. En annan infallsvinkel som varit intressant att undersöka är huruvida elevernas motivation i skolan påverkas av en dystopisk framtidstro samt hur man som lärare kan stötta elever med detta synsätt. Vidare skulle det vara intressant att undersöka huruvida en triangulering, av lärarens perspektiv på

undervisningen samt de didaktiska valen, skulle bidragit till en bredare överblick. Vi anser även att det skulle vara av intresse att undersöka huruvida lärarutbildningar tillgodoser studenterna med tillräckligt med kunskap kring frågan, oavsett ämnesinriktning, då det bör arbetas med ämnesövergripande.  

Till redan verksamma lärare hoppas vi med detta arbeta kunna bidra till en ökad förståelse för hur de yngre eleverna uppfattar och förhåller sig till klimatförändringarna. Genom en ökad inblick i elevernas tankevärld hoppas vi att fler lärare är beredda att möta elevernas känslor och funderingar samt lägga upp undervisningen på ett relevant och relaterbart sätt för eleverna.

Referenser

Albert, M., Hurrelmann, K., & Quenzel, G. (2010). Youth 2010. 16th Shell Youth Study: A pragmatic generation asserts itself.

Almers, E. (2009). Handlingskompetens för hållbar utveckling [Elektronisk resurs]: Tre berättelser om vägen dit. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2009. Jönköping.  

Barthel, S., Belton, S., Giusti, M., & Raymond, C. M. (2018). Fostering children’s connection to nature through authentic situations: the case of saving salamanders at school. Frontiers in psychology, 9, 928.

Björneloo, I. (2007). Innebörder av hållbar utveckling: en studie av lärares utsagor om undervisning.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research

in psychology, 3(2), 77-101.

Bursjöö, I. (2014). Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont: sammanhang, kompetenser och samarbete. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2014. Göteborg.

Busch, K. C., & Osborne, J. (2014). Effective strategies for talking about climate change in the classroom. School Science Review, 96(354), 25-32.

Chawla, L., & Cushing, D. F. (2007). Education for strategic environmental behavior. Environmental Education Research, 13(4), 437-452.

Connect4climate (2018, December 15) Greta Thunberg full speech at UN Climate Change COP24 Conference. [Videofil]. Hämtad 2019-02-13, från

https://www.youtube.com/watch?v=VFkQSGyeCWg

Dean, B. (2008). Pakistani children want a better future. Citizenship Teaching and Learning, vol. 4, no. 2, pp. 43-57.

Degerman, L. (2016). Elever och klimatförändringen: En enkätundersökning bland finlandssvenska och svenska niondeklassare.

Driver, R., Asoko, H., Leach, J., Scott, P., & Mortimer, E. (1994). Constructing scientific knowledge in the classroom. Educational researcher, 23(7), 5-12.

Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Folkman, S. (2008). The case for positive emotions in the stress process. Anxiety, Stress & Coping: An International Journal, vol, 21, no.1, pp. 3-14.

Fortner, R. (2001). Climate change in school: Where does it fit and how ready are we? Canadian Journal of Environmental Education, vol. 9, no. 2, pp.82-98.

Gälldin, B. (2007 5 april). Ge barnen framtidshopp.. Dagens nyheter[DN]. Hämtad: 2019-02- 11 från http://www.dn.se/insidan/ge-barnen-framtidshopp/

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hermans, M. (2016). Geography Teachers and Climate Change: Emotions about Consequences, Coping Strategies, and Views on Mitigation. International Journal of Environmental and Science Education, 11(4), 389-408.

Hicks, D. (2002). Lessons. for the Future: The Missing Dimension in Education London, RoutledgeFalmer.

Hicks, D. (2014). Educating for hope in troubled times. Climate change and the transition to a post-carbon future. London, UK: Trentham Books.

Hicks, D., & Bord, A. (2001). Learning about global issues: why most educators only make things worse. Environmental Education Research, 7(4), 413-425.

Hicks, D. & Holden, C. (2007). Remembering the future: what do children think? Environmental Education Research, vol.13. no. 4, pp. 501-512.

Huh, H-G. (2008). I hope Korea will be reunified again. Listening to Korean Children. Citizenship Teaching and Learning, vol.4, no.2, pp. 18-30.

Hylander, I. (1998). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. Linköping University Electronic Press.

Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). (2007). Fourth Assesment Report: Climate change 2007. Hämtad från

http://ipcc.ch/publications_and_data/publications_and_data_reports.htm

Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). (2018). Global Warming 1.5°C. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge: Cambridge University Press. Hämtad 2019-02-05, från https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/2/2018/07/SR15_SPM_version_stand_alone_LR .pdf

Kramming, K. (2017). Miljökollaps eller hållbar framtid?: hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2017. Uppsala.

Kronlid, D. (red.) (2010). Klimatdidaktik: att undervisa för framtiden. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal and Coping. New York: Springer Publishing Company.

Leahy, T., Bowden, V. & Threadgold, S. (2010). Stumbling towards collapse: coming to terms with the climate crisis. Environmental Politics, vol. 19, no. 6, pp.851–868.

Marshall, C. & Rossman, G.B.(1999). Designing Qualitative Research. London: SAGE Publication

Martinsson, J., & Andersson, U. (red.). (2018). Svenska Trender 1986-2017. Hämtad 2019- 02-10 från https://som.gu.se/digitalAssets/1687/1687350_svensk-samh--llsoro.pdf

Naval, C., & Repáraz, C. (2008). Spanish children's concerns for the future.

Nordén, B. (2016). Learning and teaching sustainable development in global-local contexts. Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle.

Ojala, M. (2007). Hope and worry: Exploring young people’s values, emotions, and behavior regarding global environmental problems. Örebro Studies in Psychology 11. Doctoral

dissertation, Örebro University.

Ojala, M (2010) Barns känslor och tankar om klimatproblemen. Statens Energimyndighet

Ojala, M.(2012). Regulating worry, promoting hope: How do children, adolescents and young adults cope with climate change. International Journal of Environmental & Science

Education, vol. 7, no. 4, pp. 537- 561.

Ojala, M. (2016). Facing anxiety in climate change education: From therapeutic practice to hopeful transgressive learning. Canadian Journal of Environmental Education, 21, 41-56.  

Park, C. L., & Folkman, S. (1997). Meaning in the context of stress and coping. Review of

general psychology, 1(2), 115-144.

Pettersson, A. (2014). De som inte kan simma kommer nog att dö!: En studie om barns tankar och känslor rörande klimatförändringarna (Doctoral dissertation, Kulturgeografiska

Pruneau, D., Liboiron, L., Vrain, É., Gravel, H., Bourque, W., & Langis, J. (2001). People's Ideas about Climate Change: A Source of Inspiration for the Creation of Educational Programs. Canadian Journal of Environmental Education, 6, 121-138.

Sandell, K., Öhman, J. & Östman, L. (2003). Miljödidaktik: naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur.

Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Summers, M., Kruger, C., Childs, A., & Mant, J. (2000). Primary school teachers' understanding of environmental issues: An interview study.

Strife, S. J. (2012). Children's environmental concerns: Expressing ecophobia. The Journal of Environmental Education, 43(1), 37-54.

Taber, F., & Taylor, N. (2009). Climate of Concern--A Search for Effective Strategies for Teaching Children about Global Warming. International Journal of Environmental and Science Education, 4(2), 97-116.

Threadgold, S. (2012). ‘I reckon my life will be easy, but my kids will be buggered’:

ambivalence in young people's positive perceptions of individual futures and their visions of environmental collapse. Journal of Youth Studies, 15(1), 17-32.

Tucci, J., Mitchell, J., & Goddard, C. (2007). Children’s fears, hopes and heroes. Melbourne: Australian Childhood Foundation, June.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1

Hej Vårdnadshavare!

Vi är två blivande lärare som nu läser vår sista termin på Malmö universitet för att bli grundskollärare inom årskurserna F-3. Just nu skriver vi vårt examensarbete där syftet är att undersöka hur elever talar om klimatförändringar samt deras syn på undervisningen inom detta område. Syftet med denna blankett är att säkerställa att era barn har tillåtelse att vara med och diskutera. Diskussionerna kommer att ske i mindre grupp och utgå ifrån ett antal frågor samt bildstöd. Vi kommer att spela in diskussionerna (ljudet) med en diktafon. Det inspelade materialet kommer endast att användas av oss två studenter i forskningssyfte, det kommer inte visas för någon utöver oss eller publiceras någonstans. Däremot kan elevers kommentarer komma att citeras eller återges i vår kommande uppsats, dock kommer inget barn eller den skola vi samlat material från att namnges. Den färdiga uppsatsen kommer att publiceras på Malmö universitets hemsida MUEP.

Elever och vårdnadshavare har rätt att när som helst under processen välja att avbryta sin medverkan och dra tillbaka sitt bidrag. Alla uppgifter om undersökningsdeltagarna kommer att hanteras och avrapporteras så att inga enskilda personer kan identifieras.

Jag godkänner att (namn)... får lov att delta i denna undersökning, om hen själv vill.

Tack på förhand!

Bilaga 2

Diskussionsfrågor

Klimatet och naturen - inledningsfrågor

Vi vill veta hur ni tänker kring vår jord, vårt klimat och vår natur. Kan ni börja med att berätta hur ni tänker kring det?

Vilka känslor får ni när ni tänker på vår jord, klimatet och naturen? Beskriv! Varför tror du att du får dessa känslor?

Hur ofta tänker ni på vår jord, klimatet och naturen? När tänker ni på detta? Vad tänker ni då?

Klimatförändringar

Vad tänker ni när jag säger klimatförändringar (det här med att det blir varmare på jorden)? Vilka bilder får ni upp i huvudet? Hur känner ni?

Hur tänker ni kring klimatförändringar, märker man av dem här i sverige? Märks dem någon annanstans på jorden?

Hur tror ni att det kommer bli med klimatförändringar i framtiden? Vad kommer hända?

Hur tror ni att det kommer påverka människor och djur på jorden? Hur känner du när du tänker på det här?

Framtid

Kan du berätta lite om hur du tror att din egen framtid kommer att påverkas av klimatförändringarna?

Hur känner du när du tänker på din egen framtid?

Om du tänker på dina eventuella barn eller barnbarn – hur tror du att de kommer att ha det (med klimatet)? Hur tror du att de kommer att påverkas?

Vem tänker ni det är som bestämmer hur framtiden ska bli? Möts tankarna?

Brukar ni diskutera kring klimatförändringar, isåfall var och med vem? Hur känns det?

Skulle ni vilja prata mer om dessa tankar kring klimat och natur? I skolan eller hemma?

Varför håller du tankarna för dig själv/ berättar? Upplevelser av undervisningen

Har ni pratat om klimatet och naturen i skolan? På vilket sätt? Berätta! Brukar ni diskutera nyheter kring klimatet och naturen i skolan? Är det positiva eller negativa nyheter mest?

Vad tänker ni att man behöver kunna för att ta hand om vår planet? Är det viktigt att lära sig om det vi har pratat om idag, i skolan?

Om ni fick bestämma helt själva, hur skulle ni vilja arbeta med det här i skolan? Har ni hört talas om Greta Thunberg? (visar bild på Greta efter denna fråga) Vad har ni hört?

Var har ni hört det/sett det? Hur tänker ni om det hon gör?

Varför tror ni att hon har blivit så uppmärksammad? Avsluta meningen

Om ni tänker på natur och klimatförändringar kan ni komma på ett sätt att avsluta meningen…

Jag skulle vilja…...

Om jag fick bestämma över jorden så skulle…..

Om jag fick säga något till de som bestämmer vad som ska läras ut i skolan skulle jag säga…. När jag tänker på framtiden tänker jag….

Bildstöd

Kan ni berätta vad ni tänker när ni ser den här bilden?

Bilaga 3

Hämtad i februari 2019 från: Freepik

https://www.rawpixel.com/image/405442/save-earth  

  Hämtad i februari 2019 från: Clio biologi

https://portals.clio.me/se/biologi/7-9/planering/show-unitplan/?unit_plan=4fb605e9-f20a- c5db-c54c-eabc9416858a

Bilaga 4

Hämtad i februari 2019 från: Värmlands folkblad

https://www.vf.se/2019/04/29/hogern-angriper-greta-thunberg/  

Hämtad i februari 2019 från: Mitt i Stockholm