Med Goffmans (2009) backstage och front stage som grund går det att dra slutsatsen att frilansarna har två olika front stage (främre regioner). Den privata rollen som frilansarna talar om skulle kunna ses som backstage, då frilansarna lägger sin frilansroll åt sidan. Däremot visar empirin på att frilansarna spelar en specifik roll när de är privata, då de inte vill att den privata rollen ska utsättas för frilansrollen. Vidare går det baserat på Goffmans teori om intrycks- styrning samt det empiriska resultatet att konstatera att det är viktigt att separera sina olika roller och sin publik. Detta för att undvika problem med den så kallade intrycksstyrningen vilken kan påverka det personliga varumärket. Intervjupersonerna beskriver att det inte ska behövas att separera de olika roller, men säger också att de separerar rollerna på sociala medier för att inte uppfattas som oprofessionella.
För att besvara den första frågeställningen använder frilansare olika sociala mediekanaler som marknadsföringsverktyg olika mycket. Med hjälp av kategoriseringar som gjorts går det att hitta olika typer som är olika passiva eller aktiva på sociala medier. Exempelvis går det att se att Christian och Emma är en typ som är aktiva på tre eller flera sociala mediekanaler. I resultatet går det också att se samband mellan passivitet och privat profil, samt samband mellan aktivitet och offentlig profil (arbete). Som Boyd och Ellison (2007) hävdar gör sociala medier det möjligt att konstruera en offentlig eller semi-offentlig profil av sig själv, vilket i empirin går att koppla an till frilansares aktivitet respektive passivitet på sociala mediekanaler.
Enligt Gehl (2011) är paketeringen eller marknadsföringen av det personliga varumärket det som avgör framgången och inte individens färdigheter. Det empiriska resultatet indikerar dock på det motsatta. Med DeAndrea och Walthers (2011) teori som grund och med frilansarnas erfarenheter går det att dra slutsatsen att framgången ligger i att kunna bekräfta sina färdigheter. Resultatet visar på att det gäller att marknadsföra sig på rätt sätt, då du förr eller senare måste leverera det som marknadsförs. Som empirin visar på och som O’Sullivan (2000) hävdar kan vi med hjälp av sociala medier få ut det personliga varumärket. Därför för att besvara den andra frågeställningen, går det att konstatera att det personliga varumärket har en viktig betydelse för frilansare i mediebranschen på så sätt att frilansare kan framställa sig på det sättet de strävar efter, och det med hjälp av sociala medier.
Med utgångspunkt i empirin går det också att konstatera att kontakter har en viktig betydelse för frilansare i mediebranschen, vilket därmed besvarar den tredje frågeställningen. Kontakter har en viktig betydelse på så sätt att de bidrar till att frilansarna får uppdrag. Däremot kan
marknadsföring av det personliga varumärket också bidra till sociala relationer (Gandini, 2016), vilket empirin också visar på då sociala medier kompletterar kontakterna. Därför som slutsats vill jag hävda att kontakter behövs men marknadsföring på sociala medier behövs också som komplettering, då frilansare med hjälp av sociala medier kan få ut sig och sitt namn i branschen och därmed påminna sina kontakter om att de finns.
6.1
Förslag till vidare forskning
Med bakgrund i tidigare forskning gällande betydelsen av ett personligt varumärke på sociala medier samt med mitt resultat som grund ger jag som förslag till vidare forskning att studera detta ur en frilansares vy, precis som jag gjort men att få in större data, exempelvis via enkäter. Detta gör att studiens generaliserbarhet ökar betydelsevärt och att det då med stor sannolikhet går att dra intressanta statistiska slutsatser om hur många frilansare som marknadsför sig via sociala medier och om de upplever att det måste finnas där för att få uppdrag. Dessutom skulle det vara intressant att lyfta in Goffmans teori i en större mängd data, för att se hur många frilansare som tänker på sina olika roller. Gällande Goffmans backstage blir det i mitt resultat svårt att hitta den bakre regionen, då fokus i denna studie legat på hur intervjupersonerna marknadsför sig som frilansare på sociala medier, vilket tillhör front stage. Frågan som däremot väcks är huruvida intervjupersonerna visar sin backstage i sociala medier? Kanske görs detta endast i den fysiska världen? Därför är också förslag till vidare forskning att studera frilansare utifrån Goffmans så kallade backstage.
Referensförteckning
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst
arbete: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber AB.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod (2., uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Arbetsförmedlingen. (u.å.). Ditt personliga varumärke. Hämtad 2017-01-23, från https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Tips-och-rad/Personligt- varumarke.html
Bjurström, E. (2004). Hermeneutisk etnografi: Tolkningens plats i det etnografiska arbetet. Gemzöe L. (Red.). Nutida etnografi: reflektioner från mediekonsumtionens fält. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.
Blandford, K. (2009, 19 augusti). Facing up to independence. Design Week (UK). Hämtad 2017-03-23 från https://www.designweek.co.uk/issues/20th-august-2009/facing-up-to- independence/
Boyd, D., & Ellison, N. (2007). Social network sites: Definition, history, and scholarship. Journal Of Computer-Mediated Communication, 13(1), 210-230. doi:10.1111/j.1083- 6101.2007.00393.x
Bryman, A., & Bell, E. (2007). Business research methods. Andra upplagan. New York: Oxford University Press.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder, 2uppl. Stockholm: Liber AB.
DeAndrea, D. C., & Walther, J. B. (2011). Attributions for inconsistencies between online and
offline self-presentations. Communication Research, 38(6), 805–825.
Deuze, M. (2007). Media work. Cambridge: Polity.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. Ahrne, G., & Svensson, P. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (2.1. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Gandini, A. (2016). Digital work: Self-branding and social capital in the freelance knowledge
economy. Marketing Theory, 16(1), 123–141. doi:10.1177/1470593115607942
Gehl, R. W. (2011). Ladders, samurai, and blue collars: Personal branding in Web 2.0. First Monday, 16(9). Hämtad 2017-03-23 från
http://firstmonday.org/ojs/index.php/fm/article/view/3579
Gill, R. (2002). Cool, Creative and Egalitarian? Exploring Gender in Project-Based New
Media Work in Euro. Information, Communication & Society, 5(1), 70–89.
doi:10.1080/13691180110117668
Goffman, E. (2009). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Norstedts.
Golafshani, N. (2003). Understanding reliability and validity in qualitative research.The qualitative report,8(4), 597-606.
Gregg, M. (2011). Work's intimacy. Cambridge, UK.
Holme, I. M., Solvang, B. K. & Nilsson, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
HubSpot. (2017). The ultimate list of marketing statistic. Hämtad 2017-03-08, från https://www.hubspot.com/marketing-statistics
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kjær Jensen, M. (1995). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund Studentlitteratur 1995 Lund Studentlitteratur.
O'Sullivan, B. (2000). What you don't know won't hurt me. Human Communication Research, 26(3), 403-431.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Praprotnik, T. (2016). Digitalization and new media landscape. IIASS: Innovative Issues And Approaches In Social Sciences, Vol 9, Iss 2, Pp 85-99 (2016), (2), 85.
doi:10.12959/issn.1855-0541.IIASS-2016-no2-art5. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/22129
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ
forskning. Lund: Studentlitteratur.
Svenskt Näringsliv. (2016). Rekryteringsenkäten 2016. Rekrytering - när teknikutveckling och
digitalisering förändrar jobben. Hämtad 2017-01-23, från
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rappo r ter/rekryteringsenkaten-2016pdf_642897.html/BINARY/Rekryteringsenkäten%202016.pdf Thurén, T. (2005). Källkritik. Stockholm: Liber.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Van den Born, A., & van Witteloostuijn, A. (2013). Drivers of freelance career success. Journal of Organizational Behavior, 34: 24–46. doi:10.1002/job.1786
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig