Min studie grundar sig på studiebesök på två särskolor, intervjuer med fem pedagoger och på litteratur jag har läst. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om jag hade intervjuat andra personer på andra särskolor eller om jag läst annan litteratur. Det finns mängder av litteratur inom det aktuella området och därför måste man välja vad som ska läsas. En del av litteraturen som jag använde var gammal och använder därför ett annat synsätt och ordval (t.ex. Ann Back & Karl Grunewald, 1991). Jag valde ändå att ta med den litteraturen eftersom det var en av de få böckerna som kopplade samman personen med utvecklingsstörning och den omgivande miljön. Annan litteratur som jag använt mig av generaliserar till stor del, det är jag medveten om. I en bok ska det rymmas mycket och när det ska skrivas om ett ämne som elever med utvecklingsstörning så är det många infallsvinklar som ska få plats, läsaren vill ju få veta så mycket som möjligt. Kanske är det så att läsaren får nyansera själv medan författaren ger en generell förklaring. Genom att genomföra fler studiebesök och observationer för att skaffa mig grundligare förkunskaper hade jag kunnat tolka litteraturen på ett annat sätt, nu inhämtade jag största delen av mina förkunskaper genom litteraturen och fick därför grunda mina tolkningar av intervjuerna på det.
42
9 Fortsatt forskning
Det är mycket som är intressant med särskolan och jag skulle verkligen vilja se ett mer utvecklat samarbete mellan särskola och grundskola. Det hade varit intressant att undersöka där samarbetet mellan de två olika skolformerna fungerar (eftersom det finns många sådana ställen också) och sedan dra nytta av idéer, tips och råd för att utveckla samarbetet även på de här två skolorna. För eleverna i gråzonens bästa tror jag att ett mer utvecklat samarbete hade underlättat deras skolgång.
Cruickshanks forskning från 1948 (genom Magne, 1998) om vad som är svårt för barn i särskolan inom matematik stämmer även idag, att svårigheterna inte har förändrats är kanske inte så anmärkningsvärt men att metoderna fortfarande är de samma är nedvärderande. Enligt undersökningar ligger en genomsnittlig särskoleelev 5 år efter sina jämnåriga (Magne, 1998). På mer än ett halvt sekel borde vi ha kommit fram till nya metoder att använda för de här barnen så att de når längre i sin matematiska utveckling än vad de gör idag. En fortsättning på det här arbetet hade varit att göra metodik till särskolan och forska mer om hur elever med lindrig utvecklingsstörning egentligen lär matematik samt att använda kartläggningsmaterial som bedömer vad eleven kan och endast fokuserar på det, sk. Dynamisk bedömning (Foisack, 2003). Då utgår man från frågor som: Vilka tankeprocesser fungerar? Hur mycket undervisning och på vilket sätt behöver eleven? Hur använder sig eleven av den undervisning han/hon fått?
43
Referenser
Alver, Bente Gullveig & Øyen, Ørjar (1998) Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Inga (2003) Föräldrars möte med skolan. Lärarhögskolan i Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Asmervik, Sverre (2001) Psykisk utvecklingsstörning. I Sverre Asmervik (red.) elev med
behov av särskilt stöd (s. 161-185). Lund: Studentlitteratur.
Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bakk, Ann & Brockstedt, Håkan (1991) Begåvningsutveckling. I Ann Back & Karl Grunewald (red.) Nya Omsorgsboken (s. 124-132). Uppsala: Almqvist&Wiksell.
Birkemo, Asbjørn (2001) Inlärningssvårigheter. I Sverre Asmervik (red.) Barn med behov av
särskilt stöd (s. 125-160). Lund: Studentlitteratur.
Blom, Anna (2001) Vem undervisar särskolans elever? Delrapport 1 i projektet ”Det
särskilda med särskolan” FoU-rapport, Stockholms stad,
http://www.stockholm.se/Extern/Templates/Page.aspx?id=96579, Hämtat den 28 november 2007.
Blom, Anna (2003) Under rådande förhållanden Att undervisa särskoleelever – nio lärare berättar. Delrapport 2 i projektet ”Det särskilda med särskolan” FoU-rapport, Stockholms stad, http://www.stockholm.se/Extern/Templates/Page.aspx?id=96559, Hämtat den 28 november 2007.
Brockstedt, Håkan (2004) Begåvningshandikappet. I Ann Back & Karl Grunewald (red.)
Omsorgsboken (s. 19-34). Stockholm: Liber.
44
Engström, Arne (1998) Piagets genetiska epistelmologi. I Arne Engström (red.) Matematik
och reflektion (s. 82-96). Lund: Studentlitteratur.
Foisack, Elsa (2003) Döva barns begreppsbildning i matematik. Malmö högskola: Lärarutbildningen.
http://hdl.handle.net/2043/1004 Hämtat den 9 juni 2008
Freltofte, Susanne (1999) Utvecklingsmöjligheter för barn med avvikande hjärnfunktion. Stockholm: Natur och kultur.
Frithiof, Elisabeth (2004) Det didaktiska mötet mellan grundskola och särskola. En studie om grundskollärares uppfattningar om grundsärskolan och barn i behov av särskilt stöd. Växjö universitet: Institutionen för pedagogik.
Grunewald, Karl (1991) Rätten till omsorg. I Ann Back & Karl Grunewald (red.) Nya
Omsorgsboken (s. 33-82). Uppsala: Almqvist&Wiksell.
Hedström, Hasse (2004) Ointressant matematik. Specialpedagogik nr 05/2004 http://www.specialpedagogik.net/
Hämtat den 14 november 2007
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lang, Lena (2007) Intervjumetodik. (Föreläsning 2007-10-07) Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Ljungblad, Ann-Louise (2003) Matematisk medvetenhet. Varberg: Argument Förlag AB. Magne, Olof (1998) Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur Magne, Olof (1999) Den nya specialpedagogiken i matematik: en utmaning i
läroplanstänkande. Malmö: Lärarhögskolan.
45
Malmer, Gudrun (2002) Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur.
Merriam, Sharan B. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling (2003) Baskunnande i matematik. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling,
http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/_pid/publdbExternal/_rp_publdbEx ternal_action/publicationDetails/_rp_publdbExternal_publ_id/111
Hämtat den 13 november 2007
Skolverket (1998) Elever i behov av särskilt stöd. En temabild utgiven av
Skolverket. Stockholm: Liber Distribution. Hämtat den 29 februari 2008
Skolverket (2000) Kursplan i matematik.
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i
d=3873&extraId=2087, Hämtat den 2 juni 2008
Skolverket (2002) Kursplan i matematik. Länkadress:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=1311
&id=4037&extraId=1613, Hämtat den 2 juni 2008
Skolverket (2001) Särskola- en skola för mitt barn?
http://www.skolverket.se/publikationer?id=895, Hämtat den 2 juni 2008
Skolverket (2002) I särskola eller grundskola? Rapport nr 216
http://www.skolverket.se/publikationer?id=976, Hämtat den 3 december 2007 Skolverket (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet - Lpo 94. http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069, Hämtat den 14 april
2008.
Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
46
Rosenqvist, Jerry (1995) Vad är särskilt med särskola. Pedagogiska rapporter nr 67. Lunds universitet: Pedagogiska institutionen, http://www.fub.se/publikationer/kunskapsmappar/62/, Sammanfattning hämtad den 20 november 2007.
Utvärderingsenheten i Uppsala kommun (2004) Utvärdering av integrering mellan