Vår syn är att de intervjuade mellanchefernas upplevelse av medarbetarnas möjlighet till delaktighet och inflytande är beroende av chefens attityd och arbetssätt i samverkansor-ganisationen. De chefer som inte tycker att samverkan gör någon större skillnad är san-nolikt samma chefer som inte heller arbetar aktivt med samverkan utifrån avtalets syfte. En gemensam uppfattning verkar dock vara att samverkansavtalet i grunden finns till för att medarbetaren ska få ett större inflytande över sin arbetssituation. För att leva upp till de målsättningar som finns för arbetet med samverkan tror vi att organisationen i längden skulle vinna på att fortsätta utbilda såväl medarbetare, mellanchefer och led-ning i samverkansfrågor och tydligare sända ut vikten av att samarbeta i dessa frågor. Medarbetarna behöver få veta att deras åsikter har betydelse och cheferna behöver inse att den expertis deras anställda i kärnverksamheten besitter är viktig för organisationens helhet. Detta förutsätter en god intern kommunikation. Kommunikationen inom förvalt-ningen och mellan dess olika nivåer uppfattas på skilda sätt beroende på vilken nivå den tillfrågade respondenten arbetar, vilken bakgrund han eller hon har i organisationen och vilket sätt han eller hon arbetar med samverkan. Något som samtliga respondenter i in-tervjuundersökningen, men också deltagarna i workshopen under pilotstudien, var över-ens om var att verktyget för kommunikation mellan organisationöver-ens nivåer inte fungerar optimalt. SharePoint används inte som det är tänkt, vilket leder till att informationen inte når ut till organisationens medlemmar. Detta är problematiskt ur ett arbetslivspeda-gogiskt perspektiv då det uppstår missförstånd som leder till oklarheter om vem som gör
35 vad i organisationen. Vi tror att detta är något som kan påverka implementering av nya arbetssätt negativt, och därför är något som bör beaktas vid organisationsförändringar. För en framtida studie av samma organisation hade det varit intressant att undersöka samverkansorganisationen ur ett medarbetarperspektiv. Medarbetarnas syn på sin egen delaktighet är i slutändan vad arbetet med samverkan bör handla om och vi tror att deras åsikter i många fall skiljer sig från deras chefers utsagor.
Hur samverkansavtal i allmänhet påverkar organisationer och dess medlemmars delak-tighet och inflytande är något som vi under undersökningens gång har funnit relativt lite tidigare forskning om. Vi har stött på mycket organisationslitteratur utan akademisk förankring som tar upp arbete med samverkan, men vi saknar en djupare ingång i sam-verkansavtalets pedagogiska effekter. Därför tror vi att detta examensarbete i arbetslivs-pedagogik kan bidra till en större medvetenhet om vad ett samverkansavtal innebär för en organisation.
36
REFERENSLISTA
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Baltzer, M., Westerlund, H., Backhans, M., & Melinder, K. (2011). Involvement and
structure: A qualitative study of organizational change and sickness ab-sence among women in the public sector in Sweden. BMC Public Health, 11(Suppl 4), 318-334. doi:10.1186/1471-2458-11-318.
Berglund, S., Andersson, O., Kihlsten, I., Tengland, P. & Wemme, M. (2011). Delak-tighet och Hälsa: Med ungdomar och beslutsfattare i Simrishamn mot hållbara strategier för ökad egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa. (FoU Rapport 2011:1, Malmö Högskola, Enheten för folkhälsovetenskap, Hälsa och samhälle). Från
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:856202/FULLTEXT01.pdf.
Björn Milrad, M. (2010). Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Institutionen för peda-gogik).
Cervone, H. F. (2014a). Effective communication for project success. OCLC Systems & Services, 30(2), 74-77. doi:10.1108/OCLC-02-2014-0014
Cervone, H. F. (2014b). Fostering engagement and dealing with stress in projects that effect change. OCLC Systems & Services, 30(3), 140-143.
doi:10.1108/OCLC-05-2014-0024.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ellström, P. (1996). Rutin och reflektion: Förutsättningar och hinder för lärande i dag-ligt arbete. I P. Ellström, B. Gustavsson & S. Larsson (Red.) (1996). Livs-långt lärande. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, M. (2010). Lärande i arbetsliv och organisationer: en teori- och litteraturö-versikt. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Granberg, O. (2011). PAOU: personaladministration, HRM och organisationsutveckl-ing. (8., [rev. och utök.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Göransson, H.G. & Garpe, B. (red.) (2015). Arbetslagstiftning: lagar och andra författ-ningar som de lyder 1 juli 2015. (Reviderad upplaga). Stockholm:
Norstedts Juridik.
Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C. (2005). Kommunikation & organisation. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Iedema, R. & Wodak, R. (1999). Introduction: Organizational discourses and practic-es. Discourse & Society, 10(1), 5-19. doi:10.1177/0957926599010001001. Kareld, S. & Petersson, R. (2008). Utveckla samverkan: en bok om arbetet,
arbetsplat-sen och samverkansavtalet, med fakta, tips och inspiration för dig i offent-lig sektor. (5. uppl.) Göteborg: Dialog & idé.
37 Latour, B. & Wennerholm, E. (1998). Artefaktens återkomst: ett möte mellan
organisat-ionsteori och tingens sociologi. Stockholm: Nerenius & Santérus. Leymann, H. & Andersson, K. (1986). Förändring i samverkan: om delaktighet och
samarbete mot överenskomna mål. Lund: Studentlitteratur. Nationalencyklopedin (u.å.). Ramlag. Hämtad 2016-01-01 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ramlag.
Nilsson, B. & Waldemarson, A. (2016). Kommunikation: samspel mellan människor. (4 ., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Senge, P.M. (2006). The fifth discipline: the art and practice of the learning organiza-tion. (Rev. and updated, ed.) London: Random House Business.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2005). FAS 05 Förnyelse – Arbetsmiljö – Samver-kan i kommuner, landsting och regioner. Stockholm: SKL Kommentus. Söderbom, A. & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande: rapporter,
projektarbete och examensarbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk
samhällsveten-skaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wenger, E. (1998). Communities of practice: learning, meaning, and identity. Cambridge: Cambridge University Press.
Bilaga I
I
BILAGOR
Bilaga II
II
Bilaga 2: Intervjuguide
Inledning: Presentation av respondenten
Vilken roll har du i din organisation?
Hur länge har du haft den befattning du har idag?
Var du anställd på din arbetsplats innan förändringen av samverkansorganisationen? Vilka samverkansträffar deltar du i?
Tema 1: Syftet med samverkansträffar
Enligt din uppfattning, vad är syftet med samverkansträffarna? Förklara hur ni arbetar med samverkan på din arbetsplats! Vad är din uppgift under samverkansträffarna?
Uppfattar du att samverkansträffen fyller sin funktion på din arbetsplats?
Tema 2: Samråd i planering och utvärdering
Arbetar ni regelbundet med samråd på din arbetsplats?
Hur tycker du att dialogen med fackliga representanter fungerar vid planering och ut-värdering av samverkansträffar?
Tema 3: Inflytande och delaktighet
Uppfattar du att samverkansträffar bidrar till ökat inflytande hos medarbetarna? Om ja: På vilket sätt?
Om nej: Varför inte?
Uppfattar du att ditt eget inflytande förstärks i och med samverkansarbetet? Om ja: På vilket sätt?
Om nej: Varför inte?
Tema 4: Informationsflöde
Hur anser du att återkopplingen mellan de olika samverkansnivåerna fungerar? Vad är det som är bra med nuvarande upplägg?
Vad anser du kan förbättras för att informationen ska nå alla? Förankras idéer och beslut från samverkansträffar i resten av organisationen? Berätta om dokumenthanteringsstystemet SharePoint!
Hur tycker du att dokumenthanteringssystemet SharePoint fungerar? Vem ansvarar för att protokoll läggs in i SharePoint?
Tema 5: I framtiden
Hur skulle du vilja att arbetet med samverkan utvecklas framöver? Har du några idéer för hur samverkan skulle kunna fungera annorlunda?