I detta avsnitt kommer vi att presentera slutsatserna från det genomförda arbetet. En förklaring till hur vi anser att vi lyckats svara på det syfte vi har med denna uppsats framförs. I avsnittet kommer vi diskutera och analysera det vi kommit fram till och vad för resultat detta har fört med sig. Slutligen ges rekommendationer till framtida marknadsföringsaktiviteter hos temaparken.
Inledning
Den explosiva tillväxten av Internet är, menar O´Brien och Marakas (2006), ett stort fenomen. Genom de enorma möjligheterna och potentialen som Internet har var detta ämne väldigt intressant att studera och det har framkommit många för oss intressanta upptäckter vilka vi nu ska sammanfatta och dra slutsatser utifrån. Vi väljer att här att återigen presentera vårt syfte och den forskningsfråga vi utgått ifrån för att ge dig som läsare en möjlighet till mer förståelse av våra diskussioner.
Syftet med vår uppsats var att redovisa vilka marknadsföringsmetoder som finns vid marknadsföring på Internet och att ge förslag på vilka vi anser att Astrid Lindgrens Värld ska använda eller vidareutveckla. Vi ville även analysera om dessa metoder är tillämpliga på hela Astrid Lindgrens Världs målgrupp då en del av denna är utländsk och skillnader i samhällsekonomisk utveckling finns.
Den forskningsfråga som vi arbetat efter är att undersöka vilka marknadsföringsmöjligheter Internet erbjuder för en temapark som Astrid Lindgrens Värld och kan dessa tillämpas på hela organisationens målgrupp oberoende av vilket land de riktar sig till?
Internetanvändning
Eftersom Internet är snabbt växande finns det enligt oss stora möjligheter att lyckas med marknadsföring på Internet. Det är viktigt anser vi att man identifierar sin målgrupp och vart dessa personer rör sig på Internet och vilka vanor de har.
För ett företag som Astrid Lindgrens Värld anser vi det är viktigt att vara väl förberedda inför det faktum att den generation som nu växer upp kommer att ha ett helt annat synsätt på Internet och dess möjligheter än vad målgruppen idag har. Dessa personer är uppväxta med Internet och har använt Internet sedan de var små.
Det är viktigt, när det handlar om Internetanvändning, att inse att de andra länderna där Astrid Lindgrens Värld har sin målgrupp inte ligger långt efter Sverige och att det snart finns samma möjligheter att marknadsföra sig över Internet även i dessa länder. Vi skulle rekommendera Astrid Lindgrens Värld att när de gör om och producerar sin hemsida att tänka på detta och
Eftersom våra respondenter är eniga om att det nya som kommer inom en snar framtid är Internet via mobilen är vår slutsats att Astrid Lindgrens Värld redan nu ska satsa på att göra om hemsidan så att den fungerar bra att använda i mobiltelefonen och vara öppna för denna nya möjlighet. Även andra funktioner som mobilen erbjuder kan integreras med detta, till exempel aviseringar av olika slag via mobil.
Vi anser att de redan nu kan skapa ”buzz” genom att erbjuda roliga saker, till exempel i form av en videosekvens som behagar besökaren när denne beställer en vistelse i parken. De behöver inte oroa sig för att de övriga länderna inte har tillgång till tillräckligt snabba uppkopplingar då vår undersökning visat att så inte är fallet. Tillgången kan vara något lägre i Norge, Danmark, Finland och Tyskland, men vi tror att denna kommer att växa väldigt snabbt.
Marknadsföring på Internet
Att inte marknadsföra sig på Internet är, som vår respondent menar, att inte finnas. I dagens läge är Internet ett stort medium och det förväntas bara öka. Vi har i denna uppsats tittat på de olika sätt som det är möjligt för företag att marknadsföra sig på via Internet. Det finns många möjligheter och vi är av den uppfattningen att det är viktigt att man väljer den metoden som passar bäst in på vad det är för företag man har. I Astrid Lindgrens Världs fall anser vi att de finns stora möjligheter att få folk att beställa en vistelse i parken om de inspireras till detta när de kommer till hemsidan.
I dagsläget integrerar temaparken internetmarknadsföring med den vanliga marknadsföringen och ska vara beredda på att i framtiden satsa mera pengar och resurser på den först nämnda delen istället för den traditionella delen. I diskussionen redovisade vi argument för att online shopping oftast gäller områdena resor, logi och beställningar. Med detta som grund anser vi att Astrid Lindgrens Värld skulle kunna dra fördel av att istället för att skicka ut en större broschyr använda sig av mindre folders, där de framhäver att information, erbjudanden och bokningar lättast hittas och genomförs på hemsidan.
Vi är även av den uppfattningen att det nyhetsbrev som Astrid Lindgrens Värld erbjuder är ett bra verktyg för att nå ut till sina besökare och sin målgrupp. Vi anser att de borde kunna utnyttja möjligheten till information från besökare genom att be dem fylla i sin mailadress och mobilnummer vid besök i parken. Ett exempel kunde vara en enkät kunden får svara på innan de lämnar parken efter sitt besök.
Enkäten måste vara enkel att fylla i samt enkel att lämna in, vilket vi förespråkar ska kunna ske överallt i hela parken för att göra det så smidigt som möjligt för besökaren. Denna information skulle sedan enkelt kunna användas för att skicka ut hälsningar både via mail och mobiltelefonen och skaffa sig en stor kunddatabas. Vi rekommenderar Astrid Lindgrens Värld
att satsa på att utveckla och underhålla den databas de har idag. Det tror vi kommer bli guld värt i framtiden.
Vi ser det även av vikt för Astrid Lindgrens Värld att förstå att sökmotorsmarknadsföring är den i dagsläget viktigaste och bästa marknadsföringsformen på Internet. I dagsläget anser vi att temaparkens sökmotorsmarknadsföring är godkänd, men att de gärna får förbättra denna ytterligare. Framför allt när det gäller sökningar på de olika figurerna.
Vi vill också rekommendera temaparken att använda sig av viral marknadsföring. Små videoklipp från föreställningarna i parken skulle till exempel kunna skickas ut antingen som ett smakprov eller inför ett besök i parken och förhöja upplevelsen. Vi anser att detta skulle skapa mervärde för kunderna.
En möjlighet som vi tror i framtiden kan vara något att testa för Astrid Lindgrens Värld är att skapa en blogg där dagarna beskrivs i parken och läsarna har möjlighet att nå andra besökare och även företaget i form av att lämna kommentarer. Bloggning är inte så stort just nu men undersökningar visar att det är de yngre i den ”nya generationen” som läser, skriver och intresserar sig för denna typ av möjlighet på Internet.
Åtgärder
Vi har valt att, som Astrid Lindgrens Värld önskade, dela upp de slutsatser vi har angående möjligheter för företaget att marknadsföra sig över Internet i tre olika steg – gratis åtgärder, mindre kostsamma åtgärder samt investeringsåtgärder. Detta sammanfattar också de rekommendationer vi vill framhäva i slutsatsen.
Gratis åtgärder
• Att skapa en blogg där till exempel nyheter och händelser i parken kan publiceras. Även om bloggning ännu inte är speciellt stort tror vi att detta kommer att växa mycket tillsammans med den nya generationen.
• Vi tycker att temaparken ska fortsätta att skicka ut sitt nyhetsbrev via e-mail då det är en billig och effektiv marknadsföringsmetod.
Mindre kostsamma åtgärder
• Enkäter för kunden att besvara efter ett besök där de till exempel anger hur de bokade resan, hur de anser att besöket varit, information om besökarna samt fråga om de är intresserade av att få Astrid Lindgrens Världs nyhetsbrev via mail eller eventuellt via post. Denna information är mycket värdefull för framtida marknadsföringsåtgärder och bör behandlas i en kunddatabas.
• SMS-aviseringar kan erbjudas, till exempel med bokningsnummer, ett välkomnande till parken, information om speciella händelser eller erbjudanden dagen för besöket. • Viral marknadsföring i form av exempelvis videoklipp som skickas i samband med
nyhetsbrevet och på så vis kan leda till att detta vidarebefordras och potentiella kunder hittar till hemsidan och vidare till en bokning.
Investeringsåtgärder
• Uppdatera kunddatabasen, det vill säga skaffa ett system för att lagra information om besökarna. Detta för att kunna skicka erbjudanden till lojala kunder, veta hur de rör sig på Internet, hur många som bokat resan via mail etcetera. Informationen kan sedan användas för ytterligare utveckling av marknadsföringsmixen.
• På ett längre perspektiv anser vi att möjligheten att installera informationsdatorer i parken bör vara ett alternativ. Där får besökaren möjlighet att finna information om vad som händer i parken och där kan besökaren enkelt fyller i de uppgifter som företaget behöver för sin kunddatabas, kanske till en tävling eller andra former av erbjudanden.
Metodkritik
Vi är medvetna om att ytterligare intervjuer hade kunnat genomföras för att få mer bredd och djup och därmed få mer tyngd i resultatet. Under dessa intervjuer var vi även medvetna om att vi som intervjuare kan ha inverkat på respondenten och ställt frågor ur det perspektiv som vi vill belysa genom att vinkla frågorna. Genom att vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer kan vi ha lyckats minimera denna risk då vi låtit våra respondenter svara fritt på frågorna.
Vi är även medvetna om att vi som intervjuare kan ha påverkat respondenten genom att ställa ledande frågor för att få de svar vi vill ha. Vi anser att vi försökt vara neutrala som möjligt för att undvika detta.
I vår enkät frågade inte vi respondenterna om ålder, kön och antal barn samt inte heller vart de bodde. Detta har vi i efterhand insett hade varit bra för redovisningen eftersom vi då kunnat urskilja vilket land samt om personen befinner sig i Astrid Lindgrens Världs målgrupp. Genom detta hade vi kunnat få starkare enkät resultat.
Källförteckning
Litteratur
Bird, D (2007). Commonsense Direct & Digital Marketing. Uppl. 5. Kogan Page.
Bryman, A. och Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB. Chaffey, D. Johnston, K. Ellis-Chadwick, F. och Mayer, R. (2006). Internet Marketing –
Strategy, Implementation and Practice. Uppl. 3. Pearson Education Limited.
Christensen, L. Andersson, N. Carlsson, D. och Haglund, L. (2001). Marknadsundersökning –
en handbok. Uppl. 2. Studentlitteratur.
Frankel, A. (2007). Marknadsföring på Internet. Uppl. 1:1. Liber AB.
Grönroos, C. (2002). Service management och marknadsföring – en CRM ansats. Uppl. 1:3. Liber AB.
Gummesson, E. (2002). Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R. Uppl. 3:2. Liber AB.
Gustavsson, M. (2007). Marknadsföring på Internet. WS Bookwell OY, Finland.
Holme I M, Solvang K S (1996) Forskningsmetodik- Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Jonströmer, Anna (2007). Bloggning. WS Bookwell OY, Finland.
Kotler, Philip. och Armstrong, George. (2005). Marketing: an introduction. Uppl. 7. Pearson Education International.
Normann, R. (2000). Service Management – ledning och strategi i tjänsteproduktion. Uppl. 4:1. Liber AB.
O´Brien, J. A. och Marakas, G. M. (2006). Management Information Systems. Uppl. 7. McGraw-Hill Irwin.
Patel, R. och Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra,
och rapportera en undersökning. Uppl. 3. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P-G. & Starrin, B. (1996) Kvalitativa Studier i Teori och Praktik. Lund: Studentlitteratur.
Artiklar och rapporter
Adebanjo, D (2003) Classifying and selecting e-CRM applications: an analysis-based
proposal. Management Decision vol. 41/6, sid. 570-577. Tillgänglig: 2008-05-05.
Choiu Wen-Bin, Wan Chin-Sheng, Lee Hsin-Yi, (2006). Virtual experience vs brochures in the advertisement of scenic spots; How cognitive preferences and order effect influence
advertising effects on consumer. Publicerad augusti 2006 Science Direct. Tillgänglig: 2008-
04-09.
Findahl, O. (2007a) - Internet i ett internationellt perspektiv Del 1; Svenskar i Europa – Publicering: April 2007 World Internet Institute.
Findahl, O. (2007b) - Svenskarna och internet 2007. Publicering: November 2007 World Internet Institute.
IVA (2008) - Ambient Sweden Internetframsyn – så blir Sverige en ledande internetnation år 2015- Utgivare: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2008.
Lee-Kelley, L. Gilbert, D. och Mannicom, R. 2003. How e-CRM can enhance customer
loyalty. Marketing Intelligence & Planning vol. 21/4, sid. 239-248. Tillgänglig: 2008-05-05.
Litvin S. W, Goldsmith R. E och Pan Bing (2006). Electronic word-of-mouth in hospitality
and tourism management. Publicerad maj 2006 Science Direct. Tillgänglig: 2008-04-09.
Ross, D. F. 2003, e-CRM from a supply chain management perspective. Introduction to e- Supply Chain Management: Engaging Technology to Build Market-Winning Partnerships. sid. 37-44.Tillgänglig: 2008-05-05.
Elektroniska källor
Astrid Lindgrens Världs Hemsida
www.alv.se Tillgänglig: 2008-05-23
Statistikbanken, Danmarks statistik. (2007).
http://www.statistikbanken.dk/statbank5a/default.asp?w=1024 . Tillgänglig: 2008-05-19.
mationsgesellschaft/Tabellen/Content75/IKTAusstattungPrivaterHaushalte,templateId=render
Print.psml . Tillgänglig: 2008-05-19.
Statistikcentralen, Finland. (2007-09-28). http://www.stat.fi/til/sutivi/2007/sutivi_2007_2007-
09-28_tie_001_sv.html . Tillgänglig: 2008-05-19.
Statistiska Centralbyrån, Sverige. 2007-12-17. www.scb.se/templates/Product____15266.asp . Tillgänglig: 2008-05-19.
Statistik sentralbyrå, Norge. (2007). http://www.ssb.no/ikt/ . Tillgänglig: 2008-05-19
http://www.ssb.no/emner/10/03/ikthus/tab-2007-09-20-07.html . Tillgänglig: 2008-05-19
http://www.ssb.no/emner/10/03/ikthus/tab-2007-09-20-06.html . Tillgänglig: 2008-05-19
Intervjuer
Copywriter (2008-05-13), Resultatmedia AB, Malmö.
Affärsutvecklare (2008-05-19), Tankbar Interaktiv Media AB, Nyköping.
Bilagor
Enkät
Internetanvändning
1. Hur ofta är du ute på internet?
Flera gånger per dag / Varje dag / Några dagar i veckan / Mer sällan
2. Var använder du dig främst av Internet? Hur ofta?
Flera ggr/dag Varje dag Några dgr/vecka Mer sällan
Hemma Jobbet Internetcafé Bibliotek Annat
3. Om ni har dator i hemmet, hur många har ni i sådana fall?
4. Om du använder dig av Internet i hemmet, vilken slags uppkoppling har ni då?
Modem / Bredband / WLAN
5. Vad gör du främst när du är på Internet? Det är möjligt att välja fler alternativ.
Söker fakta om t.ex. intressen, aktiviteter, erbjudanden m.m.
Läser nyheter, tidsskrifter
Håller kontakt med vänner/familj via e-mail, communitys etc.
Betalar räkningar Handlar
6. Läser du erbjudanden som du får via E-mail?
Ja / Nej / Ibland
7. Hur är din inställning till erbjudanden och marknadsföring via E-mail?
Tycker oftast dessa är:
Mycket bra och intressanta / Bra / Lite irriterande / Mycket irriterande
8. Hur ofta handlar/beställer du saker via Internet, t.ex. kläder, elektronik eller resor?
Varje vecka / Varje månad / Mer sällan / Aldrig
9. Känner du dig trygg med att boka en resa på Internet enbart med
information/marknadsföring från Internet som grund?
Ja / Nej / Vet ej
10. Skulle du känna dig tryggare med tryckt information i form av en broschyr eller
katalog t.ex.?
Ja / Nej /Vet ej
11. Är du medlem i någon slags community?
Ja / Nej
12. Läser du och/eller har egen blogg? Det är möjligt att välja fler alternativ.
Läser bloggar Har egen blogg
Intervjuvfrågor
1. Vilka möjligheter anser du att framtidens Internet skapar för företag?
2. Vad kommer ske inom Internetvärlden då den ”nya generationen” växer upp?
3. Hur är det viktigt för företag att synas på Internet nu och vad anser du kommer förändras inom en femårs sikt? Varför?
4. Vad är viktigt att tänka på för ett företag som vill marknadsföra sig på Internet? Vad är viktig att ha med i beräkningarna och vad bör man undvika för att skapa förtroende hos de man vänder sig till med marknadsföring på Internet?
5. Vad anser du om möjligheter för företag att synas på bloggar och communities. Är detta ett rätt sätt att nå potentiella kunder? Hur ser möjligheterna ut för detta i framtiden.
6. Vilket är det bästa sättet att synas på Internet nu och hur anser du att de ser ut inom fem år? Ser du några marknadsföringsmetoder som är aktuella idag som kommer försvinna eller några nya som kommer uppkomma?
7. Tror du att direktreklamen i brevlådan kommer att minska i framtiden för att övergå ytterligare till e-post?
8. Kommer det vara viktigt för företag att i framtiden ha tillgång till en bra kunddatabas. Vad anser du är viktigast med kunddatabaser.
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Kalmar har mer än 9000 studenter. Här finns utbildning och forskning
inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, samhällsvetenskap, ekonomi, turism,
informatik, pedagogik och metodik, medie-vetenskap, språk och humaniora,
lärarutbildning, vårdvetenskap och socialt arbete.
Forskningens profilområden är biomedicin/bioteknik, miljövetenskap, marin
ekologi, automation, företagsekonomi och informatik, men forskning pågår inom
de flesta av Högskolans ämnen. Högskolan har sedan 1999 vetenskapsområde
naturvetenskap, vilket ger Högskolan rätt att anta studenter i forskarutbildning och
examinera doktorer inom ämnesområdet naturvetenskap.
Handelshögskolan BBS, vid Högskolan i Kalmar Besöksadress: Kalmar Nyckel,
Gröndalsvägen 19 391 82 Kalmar,