Män får större utrymme än kvinnor när det gäller artiklar och bilder i områdena sport och kultur & nöje i tidningen VK. VK följer mönstret att kvinnor är underrepresenterade i media,
36 som gick att finna i tidigare forskning. VK stödjer framförallt det Shifflett och Revelles undersökning visade om sport, nämligen att kvinnoidrott är underrapporterad.
Fördelningen mellan män och kvinnor visar i viss utsträckning på det mönster som Collins fann i sin innehållsanalys. I Collins analys skildrades kvinnor oftast på ett begränsat och negativt sätt vilket kvinnorna och kvinnlig aktivitet i mitt kvalitativa urval tenderade att göra med. Utifrån både det kvantitativa och kvalitativa materialet går det att dra slutsatsen att kön eller rättare sagt genus tenderar att spela större roll i skillnader än vad ämnen gör i tidningen VK.
Skillnad i fördelning
Slutsatsen som går att dra från den kvantitativa analysen är att resultaten pekar på det GMMPs rapport för 2010 redovisar, nämligen att det finns en ojämn fördelning mellan män och
kvinnor i artikelantal. Resultaten för män inom området sport styrker GMMPS tidigare reslutat att mäns representation är runt 70 %. Området kultur & nöje gör dock inte det.
Utgår man från GMMPs definition av jämställdhet så krävs minst en andel på 40 % vilket andelen för kvinnor inte når upp till i något av de två områdena. En intressant aspekt i
resultaten är att mäns representation sjunker i kultur & nöje medan kvinnornas representation ser likvärdig ut i båda områdena. VK är, utifrån definitionen på 40 %, inte jämställd inom de två undersökta områdena.
Tabell 27. Redovisning av artikelantal för män och kvinnor i %
Artiklar Sport Kultur & Nöje
Man 65 % 40 %
Kvinna 28 % 22 %
Skillnad i framställning
I VK, inom områdena sport och kultur & nöje, är det kategorin ”män” som får mycket uppmärksamhet. VK avgör vad och i vilken omfattning något ska presenteras och spelar således en avgörande roll i skillnaden i artikel- och bildantal mellan män och kvinnor. Utifrån dagordningsteorin innehar tidningen VK en viss makt när det gäller vad som presenteras och i vilken utsträckning.
VK har dessutom ett inflytande på hur människor tänker kring de frågor/objekt som lyfts fram enligt dagordningsteorins andra nivå. Det finns en noterbar skillnad mellan män och kvinnor i
37 hur de presenteras i sport- och kulturartiklar samt bilder i VK. Utifrån det insamlade
materialet beskrivs män som aktiva, allvarliga, självständiga och innehar makt medan kvinnor beskrivs som passiva, glada, självkritiska och icke självständiga. VK producerar/reproducerar en distinktion mellan män och kvinnor. Män framställs i större utsträckning som något
positivt medan kvinnor i större utsträckning framställs som något negativt vilket stödjer resultaten från Collins innehållsanalys.
Analysen av adjektiv visar att det finns en skillnad i vad för adjektiv man använder för att beskriva män och kvinnor samt deras aktivitet i artiklar inom både sport och kultur & nöje.
Man använder olika adjektiv för män respektive för kvinnor. Då adjektiv kan beskriva maskulina och feminina egenskaper är skillnaden i val av adjektiv intressant. Ser man till de maskulina och feminina egenskaperna verkar artiklarna om män och manlig aktivitet i större utsträckning använda sig av adjektiv med maskulina egenskaper. I artiklarna om kvinnor och kvinnlig aktivitet verkar fördelingen av adjektiv med maskulina egenskaper och kvinnliga egenskaper vara relativt jämnt fördelat.
Att det finns en distinktion i val av adjektiv visar på hur genus konstrueras genom bland annat språk. Språk är dynamiskt, så de ord som används för att konstruera och återskapa genus är föränderligt. Orden som konstruerar och skiljer maskulint och feminint åt förändras således ständigt. Val och användning av olika adjektiv för män och kvinnor är en del av den ständiga processen, som enligt Mark, genus konstrueras genom (2007, s.39). Utifrån gestaltningsteorin är val av adjektiv ett av flera val som mediernas begränsade format innebär (Strömbäck, 2009, s.120). VKs redaktion och enskilda journalister gör dessa val medvetet eller rutiniserat.
Genom de olika val som görs framhäver VK vissa värderingar. Ser man till Kleberg blir dessa framhävda föreställningar till ”realitet” genom, i det här fallet, VK.
Det här går att förstå om man ser till en genusmaktordning relaterad till föreställningar om manligt och kvinnligt. Utifrån den kvalitativa analysen ses manligt som aktivt och kvinnligt som passivt. I grova drag ses manligt som mer positivt än kvinnligt. Föreställningarna grundar sig i genussystemet första logik dikotomin, som enligt Hirdman präglar samhället (1988, s.51). Föreställningarna går även att koppla till Kleberg som skriver att det kvinnor gör värderas som mindre värt än det som männen gör just genom uppdelningen av manligt och kvinnligt (2006, s.14). Anledningen till att kvinnligt värderas som lägre förklaras genom genussystemets andra logik, hierarki, där mannen sätts som norm (Hirdman, 1988, s.51).
38 Att man i VK väljer att inte beskriva män och manlig aktivitet med fler adjektiv med feminina egenskaper skulle kunna bero på att det feminina värderas som lägre. Även journalisten som lyfte fram gråta som något negativt och något som män inte gör visar på hierarkin då gråta kan ses som mer feminint. Då både språk och genus är dynamiskt är de föränderliga. Det som anses som maskulint och feminint är beroende på kulturell och historisk kontext. Ser man till artiklarna och bilderna så verkar maskulinitet och femininitet spegla de associationer Chancer
& Watkins funnit (2009, s.33). Maskulinitet associerades främst med styrka och tuffhet medan femininitet präglades av egenskaper som passiv och emotionell (Chancer & Watkins, 2009, s.33).
Tabell 28. Bilders prägel inom sport och kultur rörande män och kvinnor.
Bilder Män Kvinnor
Sport Aktiva Aktiva/Passiva + Leende
Kultur Allvarliga Leende
Det finns en skillnad i bilder porträtterandes män och kvinnor vilket går att se i tabell 28.
Bilderna som porträtterar män präglas inom sport av att männen håller på med någon aktivitet, de är aktiva när bilden tas och inom kultur har männen ett allvarligt ansiktsuttryck. Bilderna som porträtterar kvinnor präglas av leende kvinnor inom både sport och kultur.
Sportartiklarna är både aktiva och passiva när det gäller kvinnor. Precis som i Klebergs studie (2006, s.8) kan kvinnornas föreställningar om vad som förväntas av dem förklara att de ler i de fall de är medvetna om att de blir fotograferade. När det gäller bilder där kvinnorna inte är fullt medvetna om att de blir fotograferade, som i vissa sportbilder, kan det istället bero på fotografens föreställningar under urvalsprocessen.
Skillnaden, som tydligast visas i de två bilderna porträtterandes en manlig respektive en kvinnlig lagkapten i innebandy, reproducerar samma genusdiskurser som artiklarna. Männen ses som självständiga medan kvinnorna ses som icke självständiga. I bilderna porträtterandes kvinnor påträffades objektifiering flertal gånger vilket endast gick att finna i en av bilderna porträtterandes män. Kvinnorna var i vissa fall subjekt och i andra objekt medan männen i alla fall utom ett var subjekt.
De manifesta budskapen som bilderna porträtterandes män gav var att mäns aktiviteter är allvarliga, män är starka och koncentrerade medan de hos kvinnor ingav att kvinnors aktiviteter är roliga. De latenta budskapen som bilderna gav hos män var att män är
självständiga, aktiva, hårda och subjekt medan de hos kvinnorna var att kvinnor är passiva, ej
39 självständiga, glada, harmoniska och kan. Att mäns aktivitet urskildes som allvarlig och kvinnlig aktivitet som rolig visar på att det finns en distinktion mellan hur mäns aktivitet uppfattas och kvinnors aktivitet uppfattas.
Diskurs om genusrelationer
I mitt material gick det att finna de två första av de tre diskurserna om genusrelationer som Pirinen menar finns. Precis som Pirinen, har jag inte funnit några tecken på den tredje diskursen om genusrelationer, separatism.
Trivialisering/marginalisering
Det finns antydan om den första diskursen, trivialisering/marginalisering, som innebär manlig dominans och kvinnlig underordning i framförallt sportartiklarna men även till viss del i kulturartiklarna. Det finns en hierarkisk genusrelation där mannen dominerar över kvinnan.
Mannen sätts som norm vilken kvinnan sedan jämförs mot vilket styrker Hirdmans teori om genussystemets hierarki. Enligt Engström är det just mannen och manliga egenskaper som sätt som norm som kvinnan och kvinnlig aktivitet sedan jämförs mot (Engström, 2008, s.243). VK har, om man utgår från Engström, en betydande roll i framställningen av normen, då
Engström anser att det är nyhetstekniker som ligger bakom att mannen används som norm (ibid, s.243). Trivialisering/marginalisering utmärker sig i hur män respektive kvinnor
framställs genom adjektiv, meningsuppbyggnad, textutformning och artiklarnas fokus. Det är återigen en genusmaktordning som är relaterad till föreställningar om manligt och kvinnligt som framträder. Genusmaktordningen är inte lika tydlig i kulturartiklarna som i
sportartiklarna.
De maskulina adjektiven används för att beskriva och styrka en individ positivt eller en positiv prestation medan de feminina adjektiven i större utsträckning beskriver och styrker en individ negativt eller en negativ prestation. I sport- och kulturartiklarna om män som är dynamiska och spännande använder man positiva meningsuppbyggnader. I sport- och
kulturartiklarna om kvinnor som är passiva och kritiserande använder man ungefär lika många positiva som negativa meningsuppbyggnader. Fokus i sportartiklarna hamnar på självständig positiv prestation hos män och på gemenskap och negativ individuell prestation hos kvinnor. I kulturartiklarna om män hamnar fokus på männen och deras självständiga prestation och i kulturartiklarna om kvinnor är det betoning på kvinnan som mindre självständig.
40 Textutformning, meningsuppbyggnad och fokus i artiklarna styrker till viss del män och manligt som positivt och kvinnor och kvinnligt som negativt vilket i sin tur reproducerar hegemoniska föreställningar om genus. Genusmaktordningen påvisades även i ordningen som sport- och kulturartiklarna redovisas i VK, det är männen som först får utrymme och i andra hand kvinnorna.
Jämställdhet
Den andra diskursen om genusrelationer, jämställdhet, fanns det en viss tendens till i sport- och kulturartiklarna. I sport- och kulturartiklarna skriver man relativt likvärdigt om män och kvinnor i VK. När man skriver om kvinnor använder man dock fler feminina ord och betonar positiv individuell prestation i mindre utsträckning. Diskursen jämställdhet som syftar till att säkerställa att flickor/kvinnor har samma möjligheter som pojkar/män utan att det
hegemoniska värdet på tävlingsidrotten ifrågasätts anser jag finns i de sportartiklar som ingått i den djupare analysen. De visar att kvinnor också kan men att värdet fortfarande är högre hos den manliga varianten genom att man ger män mer utrymme och i första hand redovisar deras sport framför kvinnornas. Pirinen såg endast till sport i sin studie; jag har fått se till ett
någorlunda likvärdigt hegemoniskt värde på litteratur och musik när det gäller
kulturartiklarna. I kulturartiklarna som ingått i den djupare analysen finns det tendenser till att litteratur och musik skapade av män har ett lite högre värde än de skapade av kvinnor.
41
Källförteckning
Ambjörnsson, Fanny (2003) I en klass för sig – genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.
Stockholm: Ordfront förlag
Bryman, Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2:1. Malmö: Liber AB
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) (2007) Diskursanalys I praktiken. Malmö: Liber AB
Capranica, Laura, Minganti, Carlo, Billat, Veroniquw, Hanghoj, Signe, Piacentini, Francesca Maria, Cumps, Elke & Meeusen, Romain (2005) Newspaper Coverage of Women’s Sports During the 2000 Sydney Olympic Games: Belgium, Denmark, France, and Italy. American Alliance for Health, Physical Education, Recreation and Dance, Vol. 76:2, s. 212-223.
http://proxy.ub.umu.se:10012/doi/pdf/10.1080/02701367.2005.10599282 (Hämtad: 2013-05-25)
Chancer, S. Lynn & Watkins, Xaviera Beverly (2009) Sociala positioner – en översikt. Lund:
Studentlitteratur
Collins L., Rebecca (2011) Content Analysis of Gender Roles in Media: Where Are We Now and Where Should We Go?. Sex Roles, Vol. 64, s.290-298.
http://proxy.ub.umu.se:13117/content/pdf/10.1007%2Fs11199-010-9929-5.pdf (Hämtad: 2013-05-25)
Edström, Maria, Jacobson, Maria & Lindsten, Simone (2010) Sverige Global Media Monitoring Project 2010 - Nationell rapport. Stockholm: GMMP
http://www.alltarmojligt.se/images/aam/publikationer/raknamedkvinnor10.pdf (Hämtad: 2013-05-24)
Engström, Kerstin (2008) Genus & genrer – forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress. Umeå:
Umeå universitet (akademisk avhandling)
Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2012) Möten med bilder. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur
Giddens, Anthony (2007) Sociologi. Upplaga 4:3. Lund: Studentlitteratur
Hirdman, Yvonne (1988) Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala underordning.
Kvinnovetenskaplig tidskrift, Vol 3, s.49-63.
Holmberg, Carin (1996). Det kallas manshat – en bok om feminism. Göteborg: Anamma Böcker AB
42 Internet 1: Drugge, AnnaKarin (2013) VK - Norrlands största. http://www.vk.se/806097/vk-norrlands-storsta (Hämtad: 2013-05-25)
Internet 2: VK-Effekt (2013) http://www.ts.se/Mediefakta/Mediecertifikat.aspx?crt=3013 (Hämtad:
2013-05-25)
Internet 3: Mediefakta och upplagor (2013) http://www.ts.se/Mediefakta/Index.aspx?mc=002250 (Hämtad: 2013-05-25)
Internet 4: NE (2013) Västerbottens-Kuriren.
http://proxy.ub.umu.se:2067/lang/v%C3%A4sterbottens-kuriren (Hämtad: 2013-05-25)
Jørgenson Winther, Marianne & Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur
King, Christopher (2007) Media Portrayals of Male and Female Athletes : A Text and Picture Analysis of British National Newspaper Coverage of the Olympic Games since 1948. International Review for the Sociology of Sport, Vol. 42, s.187-199.
http://irs.sagepub.com/content/42/2/187 (Hämtad: 2013-05-25)
Kleberg, Madeleine (2008) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap. 2 tryckningen.
Stockholm: Högskoleverket
http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800083398/isbn_41-3.pdf (Hämtad:2013-05-24)
Lindgren, Simon (2011) ”Textanalys” i: Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red). Många möjliga metoder (s. 269-281)
Mark, Eva (2007) Jämställdhetsarbetets teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Myria Georgiou (2012): Introduction: gender, migration and the media. Ethnic and Racial Studies, Vol. 35:5, s.791-799
http://proxy.ub.umu.se:10012/doi/pdf/10.1080/01419870.2011.628041 (Hämtad:2013-05-25)
Pirinen, Riitta (1997) Catching Up with Men? : Finnish Newspaper Coverage of Women's Entry into Traditionally Male Sports. International Review for the Sociology of Sport, Vol. 32, s.239-249.
http://irs.sagepub.com/content/32/3/239 (Hämtad: 2013-05-25)
43 Shifflett, Bethany & Revelle, Rhonda (1994) Gender equity in sports media coverage: a review of the NCSS News. Journal of Sport and Social Issues, Vol. 18, s.144-150.
http://jss.sagepub.com/content/18/2/144 (Hämtad: 2013-05-25)
Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier. Lund: Studentlitteratur
Strömbäck, Jesper (2009) Makt, medier och samhälle. Kristianstad: SNS Förlag
Thörn, Catharina (2007) ”Hemlösa kvinnor” i: Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red). Diskursanalys i praktiken (s. 52-73). Malmö: Liber AB
Wenneberg, Barlebo Soren (2010) Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv. Upplaga 2:1. Malmö: Liber AB
Källmaterial
Kvantitativt källmaterial
Den kvantitativa studien är baserat på samtliga utgivna nummer av tidningen VK under perioden 27 mars till den 25 april 2013. Nr 73-96.
Kvalitativt källmaterial
Den kvantitativa studien refererar specifikt till följande nummer av tidningen:
VK Nr 73 2013-03-27 s.34, 35
VK Nr 75 2013-03-30 s.46
VK Nr 76 2013-04-02 s.28, 29
VK Nr 80 2013-04-06 s.50, 57, 62
VK Nr 81 2013-04-08 s. 22, 23, 24, 25, 28
VK Nr 82 2013-04-09 s.23, 24
VK Nr 84 2013-04-11 s. 26
VK Nr 87 2013-04-15 s.23, 26, 30, 31
VK Nr 92 2013-04-20 s.54, 55
VK Nr 93 2013-04-22 s.26
Bilaga: Matriser
Sportartiklar
Antal artiklar: 408
Journalist Man: 348 Kvinna: 7 TT:51 Ej utskrivet: 2 Idrottare Man:264 Kvinna:115 Båda: 24 Ej utskrivet:5
Om män:
Typ av sport: Ishockey:121 Fotboll:48
Innebandy:43 Trav:17
Vintersport*:13 Övrig bollsport**:7
Övrig sport***:15
Storlek: Uppslag:10 Helsida:14 Halvsida:54
¼:44 Mindre än ¾:142
Typ av artikel: Intervju:50 Recension:33 Krönika:22
Notis:55 Nyhetsartikel:104
Summa:264
*Vintersport: Skidor, Alpint, Snowboarding, Freeskiing, Skidskytte, Skoter
**Övrig bollsport: Handboll, Basket, Bordtennis, Floorball, Futsal
***Övrig sport: Simning, Bodybuilding, Big Air, Curling, Jujutsu, Karate, Cykling, Motorsport, MMA, Golf
Om kvinnor:
Typ av sport: Ishockey:5 Fotboll:42
Innebandy:35 Trav:2
Vintersport*:10 Övrig bollsport**:8
Övrig sport***:13
Storlek: Uppslag:3 Helsida:12 Halvsida:19
¼:18 Mindre än ¾:63
Typ av artikel: Intervju:19 Recension:14 Krönika:4
Notis:21 Nyhetsartikel:57
Summa:115
r
8 x x x x x
10 x ‐ ‐ x x x
5 x x x x x
14 ‐ ‐ x x x x
7 x x x x x
14 x x x x x
15 x x x x x x
15 x x x x x
18 x x x x x
Sportbilder
Antal bilder:376
Fotograf Man:157 Kvinna:20 Annat:43 Ej utskrivet: 156 Idrottare Man:253 Kvinna:109 Båda:13 Ej utskrivet:1
Om män:
Typ av sport: Ishockey:121 Fotboll:46 Innebandy:44 Trav:9
Vintersport*: 13 Övrig bollsport**:6
Övrig sport***:14
Storlek: Uppslag:18 Helsida:2 Halvsida:19 ¼:32
Mindre än ¾:182
Typ av artikelkontext: Intervju:30 Recension:41 Krönika:34
Notis:57 Nyhetsartikel:91
Summa:253
*Vintersport: Alpint, Snowboarding, Skidskytte, Skoter
**Övrig bollsport: Handboll, Basket, Bordtennis, Floorball, Futsal
***Övrig sport: Big Air, Motorsport, MMA, Golf, Friidrott, Brottning
Om kvinnor:
Typ av sport: Ishockey:3 Fotboll:40
Innebandy:33 Trav:2
Vintersport*: 10 Övrig bollsport**:8
Övrig sport***:13
Storlek: Uppslag:6 Helsida:2 Halvsida:12
¼:13 Mindre än ¾:76
Typ av artikelkontext: Intervju:17 Recension:17 Krönika:
Notis:22 Nyhetsartikel:53
Summa:109
*Vintersport: Skidor, Alpint
**Övrig bollsport: Badminton, Basket, Rugby
***Övrig sport: Curling, Gymnastik, Boxning, Ridsport, Skytte, Simning
Datamatris: Sportbilder
F
2 ‐ ‐ x x x x
14 ‐ ‐ x x x x
1 ‐ ‐ x x x x
11 x x x x x
14 ‐ ‐ x x x x
14 ‐ ‐ ‐ ‐ x x x
24 x x x x x
1 ‐ ‐ x x x x
11 x x x x x
12 ‐ ‐ x x x x
Kultur & Nöjesartiklar
Antal artiklar: 218
Journalist Man:52 Kvinna:133 TT:16
Ej utskrivet:16 Både:1
Artist Man:88 Kvinna:48 Objekt:47 Båda:35
Om män:
Typ av kultur/nöje: Litteratur*:26 Musik:38 Konst:7
Visuell kultur**:10 Övrig kultur***:7
Storklek: Uppslag:6 Helsida:10 Halvsida:25
¼:9 Mindre än ¾:38
Typ av artikel: Intervju:11 Recension:22 Krönika:6
Notis:14 Nyhetsartikel:35
*Böcker/litteratur: Böcker, Poesi, Tidskrift, Annan litteratur
**Visuell kultur: Teater, Show, Tv, Film
*** Övrig kultur: Humor, Spel, Arkitektur, Kulturhuvudstad, Samtal, Foto, Pris
Summa:88
Om kvinnor:
Typ av kultur/nöje: Litteratur*:14 Musik:16 Konst:5
Visuell kultur**:9 Övrig kultur***:4
Storklek: Uppslag:2 Helsida:6 Halvsida:13
¼:4 Mindre än ¾:23
Typ av artikel: Intervju:5 Recension:10 Krönika:2
Notis:10 Nyhetsartikel:21
*Böcker/litteratur: Böcker, Poesi, Tidskrift, Annan litteratur
**Visuell kultur: Teater, Show, Tv, Film, Dans
*** Övrig kultur: Humor, Kulturhuvudstad, Samtal, Pris
Summa:48
1 x x x x x x
4 x x x x x
Nr
8 x x x x x
4 x x x x x
Nr
Fotograf Man:65 Kvinna:36 Annat:34 Båda:1
Ej utskrivet:103
Artist Man:107 Kvinna:69 Båda:24 Objekt:39
Ej utskrivet:
Om män:
Typ av kultur: Litteratur*:20 Musik:50 Konst:4
Visuell kultur**:17 Övrig kultur***:16
Storlek: Uppslag:2 Helsida:3 Halvsida:7 ¼:13
Mindre än ¾:82
Typ av artikelkontext: Intervju:13 Recension:26
Krönika:10 Notis:23
Nyhetsartikel:35
Summa:107
*Litteratur: Böcker, Poesi, Annan litteratur
**Visuell kultur: Show, Film, Tv
***Övrig kultur: Pris, Humor, Spel
Om kvinnor:
Typ av kultur: Litteratur*:17 Musik:14 Konst:
Visuell kultur**:26 Övrig kultur***:12
Storlek: Uppslag: Helsida:
Halvsida:4 ¼:10
Mindre än ¾:55
Typ av artikelkontext: Intervju:3 Recension:19
Krönika:7 Notis:19
Datamatris: Kultur & Nöjesbilder
Fot
6 ‐ ‐ x x x x
ssb
5 x x x x x x
Nr
3 ‐ ‐ x x x x
10 x x x x x
9 x x x x x
10 x x x x x
Nr 96
1 ‐ ‐ x x x x
2 ‐ ‐ x x x x
3 ‐ ‐ x x x x
4 ‐ ‐ x x x x
5 ‐ ‐ x x x x
6 x x x x x
7 ‐ ‐ x x x x
*Litteratur: Böcker, Poesi, Annan litteratur
**Visuell kultur: Show, Film, Tv, Teater, Dans
***Övrig kultur: Pris, Humor, Spel