Man eller kvinna i VK?
En studie om hur män och kvinnor framställs i tidningen VK samt vad för genusdiskurser som förekommer
Sanne Dahlström
Sociologiska institutionen Kandidatuppsats, 15 hp Vt 2013
1 Förord
Tack till min handledare Ingrid Schild för hennes stöd, vägledning och kritik under uppsatsprocessen och arbetet. Även ett tack riktas till Mellanie Slotte och Saman Nikamanesh som under mitt
uppsatsarbete uppmuntrat och stött mig.
2
Abstract
Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som människor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister väljer och väljer bort vad som ska få utrymme och vad som inte ska få det. Bläddrar man igenom dagstidningar får man lätt intrycket att kvinnor får mindre utrymme än män trots att Sverige anses som mer jämställt än de flesta länder.
Syftet med den här uppsatsen är att se hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut i tidningen VK när det gäller artiklar och bilder inom områdena sport och kultur & nöje.
Uppsatsen ämnar även att se till vilka genusdiskurser som förekommer. För att besvara frågeställningen tillämpas två olika metoder, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys. Studien utgår från dagordningsteorin och gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestämmer vad och hur något framställs.
Resultaten visar att när det gäller antal artiklar och bilder i de berörda områdena, är kvinnor underrepresenterade, vilket bekräftar det som tidigare forskning visar. Diskursen präglas av att män framställs som självständiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framställs som självkritiska, ej självständiga och passiva.
Nyckelord:
Maskulint Feminint Genus Media Sport Kultur Diskurs
1
Innehåll
1. Inledning ... 3
1.1 Syfte och frågeställning ... 3
1.2 Genus, femininitet och maskulinitet ... 4
1.3 Avgränsning ... 5
1.4 Disposition... 5
2. Medieteori ... 6
Dagordningsteorins andra nivå ... 7
Gestaltningsteorin ... 8
Teoretisk kritik ... 8
3. Tidigare forskning ... 9
3.1 Fördelning av män och kvinnor i media ... 9
3.2 Genus och media ... 10
Kvinnligt och manligt i media ... 10
Makt och media ... 11
3.3 Sport, genus och media ... 12
Sport, media och tre genusdiskurser ... 13
4. Kritisk diskursanalys ... 14
Diskurs... 14
Diskursanalys ... 14
Kritisk diskursanalys ... 14
5. Metod ... 16
5.1 Tillämpning av kritisk diskursanalys ... 17
Bildanalys ... 17
Metodkritik ... 18
5.2 Urval ... 18
Val av områdena sport och kultur & nöje ... 19
Kvalitativt urval ... 19
6. Kvantitativa reslutat ... 20
6.1 Sport ... 21
6.2 Kultur & nöje... 24
7. Kvalitativa resultat ... 27
7.1 Redovisning av artiklar och bilder rörande män ... 27
7.1.2 Adjektiv ... 29
7.1.3 Bilder ... 30
2
7.2 Redovisning av artiklar och bilder rörande kvinnor ... 31
7.2.2 Adjektiv ... 34
7.2.3 Bilder ... 35
8. Slutsatser ... 35
Skillnad i fördelning ... 36
Skillnad i framställning ... 36
Diskurs om genusrelationer ... 39
Trivialisering/marginalisering ... 39
Jämställdhet ... 40
Källförteckning ... 41
3
1. Inledning
Människor kommer i kontakt med media mer eller mindre dagligen. Det är lätt att få intrycket att medierna endast speglar verkligheten. Denna tanke har dock inget teoretiskt stöd
(Strömbäck, 2009, s.120). Det är nämligen så att journalister väljer och väljer bort vad som ska få utrymme och vad som inte ska få det. Medierna har i och med detta ett inflytande i vad som uppmärksammas och hur. En viktig del i mediernas kommunikation är språket. Språket genomsyrar vardagen utan att man som individ reflekterar över det (Lindgren, 2011, s.269).
Språkets makt är dold, det är inget vi dagligen tänker på.
Befolkningen i Sverige består nästan av lika stor andel män och kvinnor. Trots det får man lätt intrycket att kvinnor få mindre utrymme än män om man bläddrar igenom många av
dagstidningarna i Sverige. Jämställdhet är en fråga som diskuteras flitigt. Ett jämställt samhälle borde ha en jämställd representation av män och kvinnor även i dagstidningarna.
Den här C-uppsatsen grundar sig i mediernas makt och könsskillnader och utförs på uppdrag åt företaget Kubera Konsult AB som vill ha en studie som berör jämställdhet i en lokaltidning i Västerbotten. Kubera Konsult AB vill veta hur jämställd framställningen är av män och kvinnor när det gäller utrymme av artiklar och bilder samt hur fördelningen mellan könen ser ut inom olika områden i en lokaltidning i Västerbotten. Jag har valt att utgå från
lokaltidningen Västerbottens-Kuriren då det är Norrlands största dagstidning och täcker stora delar av Västerbotten.
VK
Västerbottens-Kuriren är en landsortspress som grundades år 1900 (Internet 3). Idag är VK Norrlands största dagstidning (Internet 1). Tidningens utgivningsort är Umeå och den ges ut dagligen med undantag av söndagar. Nuvarande chefsredaktör samt ansvarigutgivare är Ingvar Näslund (Internet 3). VKs politiska beteckning är frisinnad liberal och ägs av den oberoende stiftelsen Västerbottens-Kuriren Press (Internet 4).
VK har 83 000 läsare av ett genomsnittligt nummer. Den dagliga upplagan ligger på 32 400 st (Internet 2). Tidningen täcker 44,2% av hushållen i Umeå och 54 % i a-region 64 (Internet 3).
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur jämställd framställningen av män och kvinnor
faktiskt är i tidningen Västerbottens-Kuriren när det gäller utrymmet i artiklar och bilder.
4
Fokus är på områdena sport och kultur & nöje. Samtidigt ämnar uppsatsen att se vilka
diskurser som förekommer när det gäller genus.
Frågeställning
– Hur ser framställningen av kvinnor respektive män ut när det gäller artiklar och bilder som berör sport samt kultur & nöje i VK, och vad säger denna framställning om de genusdiskurser som förekommer?
1.2 Genus, femininitet och maskulinitet
Enligt Chancer och Watkins bör man skilja mellan det biologiska könet och det sociala könet (Chancer & Watkins, 2009, s.32). Det sociala könet är så kallat genus. Kön är endast de anatomiska skillnaderna medan kvinnliga och manliga egenskaper är socialt och kulturellt skapade (ibid, s.32-33). Genus avser en kulturellt skapad maktordning som är relaterad till föreställningar av manligt och kvinnligt (Ambjörnsson, 2003, s.12). Benämningarna kvinnligt och manligt anspelar på abstrakta bilder av genus och dess egenskaper (Holmberg, 1996, s.35). Kvinnligt och manligt refererar till strukturer av samhälleliga regler, normer och ideologier som utrycker föreställningar om de två könen. Människor återskapar ständigt föreställningar och normer om kvinnligt och manligt (ibid, s.36). De genusbundna
föreställningarna och normerna synliggörs tydligast när en individ inte agerar enligt dem.
Kvinnlighet associeras ofta med egenskaper som passiv, ömtålig, söt, färgen rosa, omhändertagande, emotionell och trevlig (Chancer & Watkins, 2009, s.33). Manlighet förknippas med styrka, tuffhet, färgen blå och sporter som exempelvis fotboll (ibid, 2009, s.33).
Genus skapas i en ständigt pågående process och är såldes inte statisk utan dynamisk (Mark, 2007, s.39). Genus måste dessutom ständigt återskapas för att vara övertygande
(Ambjörnsson, 2003, s.13). Inlärningen av genusrollerna sker genom socialisationen, med agenter som familj och massmedia (Giddens, 2007, s.371). En internalisering hos barn sker genom primära och sekundära socialisationsagenter där de sociala normerna och
förväntningar som verkar stämma överens med deras kön integreras. Enligt ett sådant synsätt ser man orättvisorna mellan män och kvinnor som en följd av att de socialiserats in i skilda roller (ibid, s.371).
Genussystemet
Yvonne Hirdman menar att det finns ett genussystem i samhället som påverkar mäns och
5
kvinnors liv (1988, s.51). Systemet består av två logiker, dikotomin och hierarkin. Den första logiken, dikotomin, utgörs av ett isärhållande av män och kvinnor (Hirdman, 1988, s.51). Den första logiken grundar sig i att manligt och kvinnligt inte bör blandas. I den andra logiken, hierarkin, ser man mannen som norm för det normala och allmänliga (ibid, s.51).
Hirdman menar att uppdelningen av män och kvinnor och manligt och kvinnligt skapar makt.
De två logikerna leder till segregering där kvinnan värderas lägre (ibid, s.52). Hirdman anser att maktförhållandet och logikerna grundar och stärker sig i ett genuskontrakt (ibid, s.55).
Genuskontraktet är en idealtyp som avser relationsmönster mellan män och kvinnor.
Kontraktet är de ömsesidiga föreställningarna av manligt och kvinnligt och skapar premisser för män respektive kvinnor (ibid, s.54). Genussystemet och genuskontraktet används i den här studien som utgångspunkt för hur genus skapas.
1.3 Avgränsning
I den här studien kommer jag endast att se till den roll genus kan tänkas spela när det gäller hur män och kvinnor framställs i utvalda artiklar i VK. Det kan även finnas intressanta aspekter och skillnader rörande ålder, etnicitet, klass och sexualitet. På grund av tidsbegränsning kommer jag dock endast kunna lägga fokus på en av aspekterna. Då
undersökningen ämnar se till framställningen av män och kvinnor betraktar jag genus som den aspekt som främst är av betydelse i det här fallet.
Undersökningen bygger på ett insamlingsmaterial där två områden i tidningen undersöks.
Områdena som kommer undersökas är sport och kultur & nöje. Detta val grundar sig i att båda områdena får relativt mycket utrymme i VK, är breda områden och pågår året om. De två områdena studerades i ett tidningsurval som omfattar fyra sammanhängande
utgivningsveckor. Valet av en fyra veckors period grundar sig i att jag ville få ett någorlunda brett material. Genom att fokusera på de utvalda delarna av tidningen har jag haft möjlighet att analysera samma delar under en lite längre tidsperiod än om jag hade sett till hela tidningen.
1.4 Disposition
Uppsatsen inleds med att relevant medieteori och tidigare forskning presenteras. Därefter
beskrivs kritisk diskursanalys innan en genomgång av metod görs. Efter metodkapitlet
redovisas kvantitativa resultat som följs av kvalitativa resultat. Uppsatsen avslutas med ett
kapitel om slutsatser.
6
2. Medieteori
2.1 Dagordningsteorin
Dagordningsteorin som formulerades av Maxwell McCombs och Donald Shaw år 1972 består av tre olika dagordningar: medborgarnas dagordning, mediernas dagordning och den politiska dagordningen (Strömbäck, 2009, s.102-103). Medborgarnas dagordning omfattar de
frågor/objekt som individer i allmänhet anser vara viktiga frågor/objekt. Mediernas dagordning avser vilka frågor/objekt som får mycket uppmärksamhet i medierna. Objekt omfattar inom teorin allting som människor riktar uppmärksamhet mot, har attityder eller åsikter om (ibid, s.105). Den politiska dagordningen består av de frågor som är föremål för diskussioner i politiska organ samt ingår i beslutsprocesser.
Utgångspunkten för dagordningsteorin är att verkligheten är allför omätlig och
mångfacetterad för att individer själva ska kunna skapa en sammanhållen bild av den (ibid, s.102). Utifrån behovet av en sammanhållen bild av verkligheten får media som
informationskälla en dagordningsfunktion (ibid, s.104). Då enskilda individer inte har möjlighet att själva skapa en sammanhållen bild av verkligheten vänder de sig istället till mediernas dagordningsfunktion som kan ge individerna en vägledning (ibid, s.105). Då medierna har en dagordningsfunktion kan de utöva en dagordningsmakt (ibid s.104).
Dagordningsmakten avser den makt media har över medborgarnas dagordning (ibid, s.106).
Mediernas dagordningsmakt gäller det inflytande media har över vilka frågor/objekt som får mycket uppmärksamhet. Medierna väljer vad som ska presenteras och i vilken omfattning.
Teorin antar att det finns ett kausalt samband mellan de frågor/objekt som får mycket uppmärksamhet i medierna och de frågor/objekt som medborgarna anser vara viktiga (ibid, s.105). Figur 1.1 visar det kausala sambandet där de frågor/objekt som media ger mycket uppmärksamhet åt följaktligen blir de frågor/objekt som individer upplever som viktiga.
Figur 1.1 Dagordningsteorins grundläggande samband. (Strömbäck, 2009, s.106) Mediernas dagordning
Den uppmärksamhet olika frågor/objekt får i medierna
Medborgarnas dagordning De frågor/objekt som människor uppmärksammar
och tycker är viktiga Prioritetsöverföring
7
Dagordningsteorins andra nivå
Dagordningsteorins andra nivå är en utveckling av dagordningsteorin och berör hur media beskriver frågor/objekt och hur människor tänker kring de frågor/objekt som anses viktiga (Strömbäck, 2009, s.111-112). Dagordningsteorin som presenterades i föregående stycke handlar om vad medierna uppmärksammar och vad medborgarna anser är viktiga
frågor/objekt. Första nivån fokuserar på vad som presenteras medan den andra nivån fokuserar på hur det presenteras. Första nivån betonar olika objekts placering på olika dagordningar medan den andra nivån betonar hur framträdande olika attribut är på olika dagordningar (ibid, s.112). Attribut avser i den här teorin egenskaper och kännetecken som är sammankopplade med olika objekt (ibid, s.112). I figur 1.2 kan man avläsa de två olika nivåernas fokus, utgångspunkt och vad de inriktar sig på.
Dagordningsteorin Första nivån Andra nivån
Fokus på: Olika objekts placering på olika
dagordningar
Hur framträdande olika attribut är på olika dagordningar
Utgångspunkt: Vad medierna uppmärksammar
för frågor/objekt och vad medborgarna anser är viktiga frågor/objekt
Hur media beskriver frågor/objekt och hur människor tänker kring de frågor/objekt som anses viktiga Intresserar sig på: Vilka objekt som ligger högt på
mediernas dagordning och hur det påverkar vilka objekt som ligger högt på medborgarnas dagordning
Vilka aspekter av objekten som framhävs på mediernas
dagordning och hur det påverkar hur människor tänker kring objekten
Figur 1.2
Dagordningsteorins andra nivå fokuserar främst på hur mediernas attributdagordningar
påverkar medborgarnas attributdagordningar, se figur 1.3. Genom att medierna ger vissa
objekt och attribut stor uppmärksamhet tolkas det som tecken på att vissa objekt och attribut
är viktigare än andra (ibid, s.113). Medierna har makt över vad vi har åsikter om samt hur vi
tänker kring och uppfattar företeelser i vår omvärld. Dock har medierna den här typen av
makt oberoende av de vill ha den eller inte (ibid, s.114). Genom människors behov av media
för information och orientering i tillvaron ges media den här formen av makt. Det är viktigt att
betona att media inte kan ge lika stor uppmärksamhet åt allt och inte nödvändigtvis strävar
efter att påverka människor (ibid, s.114).
8 Figur 1.3 Dagordningsteorins andra nivås grundläggande samband. (Strömbäck, 2009, s.113)
Gestaltningsteorin
Gestaltningsteorin handlar om mediernas makt och om hur mediernas gestaltningar av verkligheten påverkar individers uppfattningar av den gestaltade verkligheten (Strömbäck, 2009, s.119). Då medierna gestaltar verkligheten på vissa sätt men inte på andra reproduceras och sprids olika maktcentras och ideologiers sätt att betrakta verkligheten (ibid, s.119).
Gestaltningar är oundvikliga då man gestaltar när man kommunicerar (ibid, s.121). Enligt gestaltningsteorin är medierna inte en spegelbild av verkligheten utan är
konstruktioner/rekonstruktioner eller gestaltningar av verkligheten.
Gestaltningsteorin bygger på två observationer. Den första observationen innebär att man inte kan sätta ett likamedtecken mellan nyheternas bild av någon aspekt av verkligheten och den aspekt av verkligheten nyheten handlar om (ibid, s.120). Den andra observationen innebär att det är nyheternas bild av verkligheten som har betydelse för individers bilder av verkligheten, inte verkligheten i sig (ibid, 121).
Verkligheten är obegränsad men mediernas format är begränsat vilket leder till att all nyhetsförmedling präglas av val. Valen som görs består av mediernas val i allmänhet,
redaktionerna, enskilda journalister, ämne, berättarperspektiv, attribut, källor och vad som ska betraktas som fakta och av ord (ibid, 120). En del av de val som görs är medvetna val men de flesta är rutiniserade (ibid, 120). Vissa specifika problembeskrivningar, orsaksförklaringar, värderingar och sätt att lösa problem framhävs genom de aspekter journalisterna väljer ut när de skapar sina artiklar (ibid, 121).
Teoretisk kritik
Mediernas effekt som nämns i både dagordningsteorin och gestaltningsteorin grundar sig i relationen mellan medborgarna och medierna. Relationen påverkas dock av vilka medier
Mediernas attributdagordning Den uppmärksamhet olika
attribut får i mediernas beskrivningar av olika objekt
Medborgarnas attributdagordning De attribut som människor uppmärksammar och fäster
vid olika objekt Prioritetsöverföring
Andra nivån
9
medborgarna konsumerar, hur många medier som konsumeras och av samspelet mellan redan existerande åsikter och opinioner (Strömbäck, 2009, s.136). Det kan vara så att medier tar upp det som individer efterfrågar/intresserar sig av.
Dagordningsteorin och gestaltningsteorin verkar anta att medierna har makt att bestämma vad och hur något framställs. Riktigt så är inte fallet utan medierna har möjligheten att påverka vad som framställs och hur detta framställs (ibid, s.136). Makten är således inte tvingande utan ett resultat av en omedvetenhet hos medborgarna om hur media kan påverka individers tankar. Teorierna kan kritiseras för att de i viss grad inte tar hänsyn till att medborgarna kan vara kritiska. Skulle medvetenheten hos medborgarna öka skulle mediernas makt över dagordningen förmodligen minska (Strömbäck, 2000, s.255).
3. Tidigare forskning
I det här kapitlet följer en sammanfattning av tidigare forskning som ser till fördelning av män och kvinnor i media, genus och media och makt och media. Den tidigare forskningen relaterar till min studie på sättet den har utförts, innehåll och/eller område. Samtlig presenterad
forskning berör media, genus och eller kvinnor och män vilket är centralt i min studie. De flesta som studerar tidningar fokuserar dock endast på fördelningen av män och kvinnor på sportsidorna. Att tidigare forskning lagt fokus på just sport kan vara för att området har en tydlig könsuppdelning då män och kvinnor utövar sport var för sig.
3.1 Fördelning av män och kvinnor i media
I den nationella rapporten Global Media Monitoring Project, GMMP, för 2010 presenteras en genomförd kartläggning av kvinnors och mäns förekomst i svensk nyhetsjournalistik.
Kartläggningen uppvisar en ojämn fördelning mellan män och kvinnor. I
undersökningsmaterialet var det enbart 30 % av bilderna och texterna som representerade kvinnor (Edström, Jacobson & Lindsten, 2010, s.7). Mönstret av manlig dominans som den nationella rapporten fann år 2010 är ett återkommande mönster som existerat i nyhetsutbudet sedan mitten av 1990-talet. Den manliga representationen har varit omkring 70 % sedan 1990- talet (ibid, s.10). Ingen större förändring i mönstret av manlig dominans har således skett under 20 år. Andelen är således oförändrad men det kan ha och har sannolikt skett en
förändring i hur framställningen ser ut. Det vill säga hur bilden av manligt och kvinnligt ser ut
och presenteras.
10
Rapporten belyser kvinnors underrepresentation i medier samt att i de fall där nyhetssubjekten är kvinnor så återfinns de i de områden som får minst bevakning (ibid, s.9). Det område som hade högst andel kvinnor var området vetenskap och hälsa som bestod av 32 % kvinnliga nyhetssubjekt. Rapporten använder sig av en definition på jämställdhet som kräver minst en andel på 40 % i ett bevakningsområde (ibid, s.9). Utifrån definitionen på 40 % nådde inget undersökt område upp till en jämställdnivå.
3.2 Genus och media
Media producerar och reproducerar konstruktioner av genus i samhället. Myria Georgiou menar att media inte endast ska förstås som en reflektion av verkligheten utan även som en konstruktion av verkligheten (2012, s. 792). Effekten av media är inte endast ett resultat av producenterna utan är en social process som även återger vad sociala aktörer gör och säger (Georgiou, 2012, s. 792).
Förhållandet mellan media och konstruktionen av genus består inte av en linjärmodell enligt Georgiou utan är ett komplext förhållande (ibid, s.792). I sin studie om genus och migration i förhållande till media drar Georgiou slutsatsen att medias framställning av kategorierna genus, etnicitet och migration har fått en ökad förståelse i den offentliga och privata sfären (ibid, s.791). Georgiou finner att de representationer som media ger av kvinnor och etniska minoriteter återger stereotyper som bekräftar sociala och politiska hierarkier. Georgiou anser att föreställningar om genus och etnicitet blir oklara, accepterade och motsatta i det vardagliga livet (ibid, s.796).
Kvinnligt och manligt i media
Rebecca L. Collins innehållsanalys av artiklar rörande olika frågor gällande könsroller visar att i de fall där kvinnor skildras inom media sker det ofta på ett begränsat och negativt sätt (Collins, 2011, s.293-294). Kvinnorna blir ofta sexualiserade eller underordnade, vilket tydliggörs genom exempelvis ansiktsuttryck och kropparnas positioner (Collins, 2011, s.290).
Collins hävdar att media skildrar en stereotypisk bild av kvinnor och femininitet. Kvinnor framställs som hemmafruar, föräldrar, ’nonprofessionals’ och sexuella ’gatekeepers’ (ibid, s.290).
Utifrån det stora utbudet av data som artiklarna i innehållsanalysen genererade drar Collins
slutsatsen att kvinnor är underrepresenterade inom ett brett spektrum av ämnen i media (ibid,
s.296). Collins betonar även värdet i att vara kritisk till en ökad representation av kvinnor i
11
media. Om kvinnor framställs på ett negativt sätt så är en ökad representation i media inte värdefull och kan vara skadlig för läsarna (ibid, s.290).
Kerstin Engström studerar i sin avhandling vad som sägs om genus, kvinnor och män i 219 artiklar, 100 ur Dagens Nyheter (DN) och 199 ur Aftonbladet. Artiklarna som ingår i datamaterialet säger något om genus som socialt skapat eller något om det biologiska könet med någon form av hänvisning till forskning (Engström, 2008, s.79). Avhandlingen belyser hur forskningsanknuten journalistik ser till det offentliga samtalet och vårt gemensamma vetande om genus (ibid, s.4). Studien granskar utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv hur DN och Aftonbladet representerar forskning som förhåller sig till genus. Engström ser till vilken typ av kunskap tidningarna gör tillgänglig för läsarna samt inom vilka genrer och hur
kunskapen presenteras. Engströms studie visar att män och manliga egenskaper är normen som det kvinnliga jämförs med, kvinnor ses som svagare och sjukligare än män (ibid, s.243).
Den kategorisering och åtskillnad som finns mellan könen byggs enligt Engström på
nyhetstekniker som i sin tur bygger på förenkling, betoning av negativa aspekter, tillspetsning, polarisering och kontrastering (ibid, s.243).
Makt och media
Madeleine Kleberg menar att en socialistisk mediekritik ser masskulturens utbud som ett sätt för kapitalismen att behålla sin makt (Kleberg, 2006, s.14). Makten behålls genom passiv kontroll av olika grupper i samhället som manifesterar sig i medias utbud. Genom medias slagkraft görs de framställda föreställningarna till ”realitet” (ibid, s.14). Den patriarkala ordningen behåller makten över produktionssätten som bibehåller arbetsdelningen mellan män och kvinnor. Utifrån uppdelningen av manligt och kvinnligt arbete värderas det som kvinnor gör som mindre värt än det som männen gör (ibid, s.14).
Kleberg betonar i sin översikt över genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap
att medieinnehållet i kontrast till vad överföringsmodellen säger, som i hårda drag utgår från
att medierna speglar verkligheten, aldrig kan vara någon sanningsenlig utsaga utan utgörs av
ett urval och en representation (ibid, s.16-17). Exempelvis finns det flera förklaringar till att
kvinnor oftast ler på bilder. Det kan bero på kvinnornas egna förställningar om vad som
förväntas av dem, fotografens föreställningar under urvalsprocessen som i sin tur handlar om
makt över utbudet som sedan har betydelse för hur läsarna förhåller sig till feminiseringen
som många leenden ger uttryck för (ibid, s.8).
12
3.3 Sport, genus och media
Kvinnor är i allmänhet välrepresenterade som sportdeltagare och publik men inte i media där kvinnoidrott är underrapporterad och trivialiserad (Shifflett & Revelle, 1994, s.212). En del har påpekat att anledningen till att män får större utrymme inom bevakningen av idrott är på grund av marknadskrafterna; det är det som allmänheten vill ha och betalar för som får mest utrymme (ibid, s.145).
Shifflett och Revelle fann att män fick större utrymme än kvinnor när det gällde både artiklar och bilder i sin studie av utvalda nummer av National Collegiate Athletic Association News, (NCAA News), publicerade 1988 och 1991 (ibid, s.148). Då NCAA News främst är en
förmån för medlemmar i en organisation och ska ha ett liknande antal män- och kvinnosporter för varje sportinstitution, var det väntat att representationen i NCAA Nyheter skulle vara mer rättvist än den som finns i populära tidskrifter och tidningar (ibid, s.148). Shifflett och Revelle upptäckte dock ett mönster i sin studie som motsatte sig detta antagande, nämligen att
kvinnliga idrottare var underrepresenterade. Underrepresentationen av kvinnliga idrottare liknade den underrepresentation som finns i andra tryckta medier (ibid, s.144).
Christopher Kings innehållsanalys om medias framställning, i brittisk dagspress, av manliga och kvinnliga friidrottare som tävlat i de olympiska spelen sedan 1948 visar att det generellt varit en underrepresentation av kvinnliga friidrottare i media fram till OS i Aten 2004 (King, 2007, s.195). King jämförde materialet bestående av artiklar och bilder av kvinnligt och manligt gällande friidrott i de två brittiska tidningarna The Times och The Daily Mail (ibid, s.188). King studerade även om journalisten som skrivit artiklarna var kvinnlig eller manlig.
Trots att Kings undersökning visar på en ökad jämställdhet mellan manliga och kvinnliga friidrottare i tidningarna de senaste åren, är själva yrket, sportjournalistik, fortfarande dominerat av män (ibid, s.190).
Även andra forskare har sett till representationen av kvinnor i media när det gäller OS.
Capranica m.fl. genomförde en innehållsanalys av olika länders bevakning av kvinnoidrott i
dagspress under OS i Sydney 2000 (Capranica m.fl., 2005, s.215). Forskarna såg till antal
artiklar, artikelstorlek, sidplacering, fotografier och deras storlek i tidningar från Belgien,
Danmark, Frankrike och Italien (ibid, s.212). Forskarna fann ingen signifikant genusskillnad
när det gällde artikelstorlek, sidplacering eller fotografier och deras storlek. Det fanns istället
en tendens att övervinna ojämnlikhet rörande genus. Tendensen kan dock ha varit ett resultat
13
av den internationella olympiska kommitténs åtgärder för att främja ökad kvinnligt
medverkande i idrottsaktiviteter samt att offentligöra deras resultat (ibid, s.212). Ytterligare en möjlig påverkan kan ha varit att en nationalistisk glöd påverkar bevakningen (ibid, s.213).
Forskarna betonade att trots att kvinnliga idrottare tenderar att få mer utrymme när de tävlar i OS som är ett stort internationellt idrottsevenemang så innebär det inte att man kan
generalisera resultaten till icke-olympiska grenar (ibid, s.221). Det kan vara så att OS är ett
’undantag’ från den annars vanliga underrepresentationen.
Sport, media och tre genusdiskurser
Riitta Pirinen föreslår att det finns tre dominerade diskurser om genusrelationer inom idrotten (1997, s.240). I den första diskursen som hon kallar trivialisering/marginalisering utgörs genusrelationer av en hierarki med manlig dominans och kvinnlig underordning (Pirinen, 1997, s.240). I den andra, jämställdhet, syftar diskursen till att säkerställa att flickor och kvinnor har samma möjligheter som pojkar och män men utan att ifrågasätta det hegemoniska värdet på tävlingsidrott (ibid, s.240). I den tredje formen av diskurs, separatism, kritiseras tävlingsidrotten för sina skadliga funktioner så som aggression, våld, hierarki, manlig makt, sexism, heterosexism, homofobi, rasism och kommersialisering (ibid, s.240).
Pirinen drar slutsatsen att medietexter rörande sport spelar en betydande roll i produktionen, reproduktionen och i omvandlingen av diskurser om genusrelationer (ibid, s.241). I sin analys kunde Pirinen identifiera inslag av diskurserna trivialiserade/marginaliserade och jämställdhet (ibid, s.242). I den trivialiserade/marginaliserade diskursen konstruerades genusrelationer som hierarkiska maktrelationer; kvinnor som deltog i nya sporter framställdes som ’mindre än’ och
’annat än’ sina manliga motsvarigheter (ibid, s.247). Kvinnornas kapacitet ifrågasattes genom sarkastiska kommentarer om deras lyckade presentationer och med ett sexuellt objektifierande av de kvinnliga idrottarna (ibid, s.247). De två typerna av diskurser som Pirinen kunde
identifiera hade båda ’manlig sport’ och manliga idrottare som norm vilken kvinnorna jämfördes mot (ibid, s.248).
Pirinens forskning är väldigt relevant för mitt material. Jag kommmer, i min djupare analys,
se om Pirinens tre diskurser om genusrelationer inom idrotten går att finna i mitt datamateriel.
14
4. Kritisk diskursanalys
Socialkonstruktivism
Socialkonstruktivismen som kunskapsteori anser att vår kunskap och vårt vetande är socialt konstruerade faktorer som bland annat kommer från språket vi lär oss under vår socialisation (Wenneberg, 2010, s.12). Den här typen av kunskapsteori ser den sociala konstruktionen av kunskap som den sociala verkligheten (ibid, s.89).
Språket är centralt för skapandet av vår uppfattning om den konstruerade sociala verkligheten (ibid, s.12). Inom det socialkonstruktivistiska fältet menar man att individer genom
symboliska representationer av verkligheten, så som exempelvis bild och text som alltid har en representerande sida, skapar verklighet (Börjesson & Palmblad, 2007, s.10).
Diskurs
En diskurs är grundläggande för den sociala verkligheten och är ett bestämt sätt att tala och förstå världen på (ibid, s.13). Med diskurser menar man att verkligheten konstrueras genom språket som i sin tur även det är en konstruktion. Det är genom språket (text, tal, bild, kroppsspråk) som individers förställningar produceras och reproduceras. Verkligheten konstrueras när man namnger ting, grupperingar eller händelser (ibid, s.10).
Diskursanalys
Det finns flera angreppssätt och varianter av metoden diskursanalys. Jag utgår från ett socialkonstruktivistisk synsätt, där man ser språket som en betydelsefull social och kulturell handling. Individers föreställningar är historiskt och kulturellt förankrade och är således beroende av tid, plats och sammanhang.
Kritisk diskursanalys
Kritisk diskursanalys är en variant av diskursanalys som främst bygger på Foucaults teorier och synsätt (Bryman, 2008, s.483-484). Den kritiska diskursanalysen understryker den roll som språket har som maktresurs. Kritisk diskursanalys strävar efter att sammankoppla språket och dess tillämpningsformer med makt och sociala skillnader i samhället (ibid, s.474). Inom perspektivet hävdar man att diskursiva praktiker bidrar till att producera och reproducera ojämnlika maktförhållanden mellan sociala grupper (Jørgenson & Phillips, 2000, s.69).
En diskurs ses inom kritisk diskursanalys som en viktig form av social praktik som
konstruerar den sociala världen och konstitueras av andra sociala praktiker (ibid, s.67-68).
15
Diskurs står i ett dialektiskt förhållande till andra sociala dimensioner och bidrar till att forma, omforma och spegla sociala strukturer och processer (ibid, s.68).
Det finns ett par olika inriktningar inom kritisk diskursanalys. Faircloughs kritiska
diskursanalys består av en tredimensionell modell. Modellen fungerar som en analytisk ram vid empirisk forskning om kommunikation och samhälle (ibid, s.74).
Faircloughs tredimensionella modell
Fairclough ser varje fall av språkbruk som en kommunikativ händelse som har tre
dimensioner, se figur 2.1. De tre dimensionera består av en text, en diskursiv praktik och en social praktik (ibid, s.74). Med text omfattas tal, skrift, bild eller en blandning av det språkliga och det visuella; diskursiv praktik innebär produktion och konsumtion av texter (ibid, s.74).
Utifrån modellen ser man till textens egenskaper (första dimensionen), produktions- och kommunikationsprocesser som är förbundna med texten (andra dimensionen) samt till den sociala praktiken som den kommunikativa händelsen är en del av (tredje dimensionen).
Figur 2.1 Faircloughs tredimensionella modell. (Jørgenson & Phillips, 2000, s.74)
Den första dimensionen består av en textanalys som koncentrerar sig på textens formella drag som konstruerar diskurser och genrer lingvistiskt (ibid, s.75). Man ser till textens lingvistiska uppbyggnad genom vokabulär, grammatik och sammanhang mellan satser. Genom den andra dimensionen formar och formas texter av social praktik (ibid, s.75). Det är här i den
diskursiva praktiken som människor använder sig av språk för att producera och konsumera texter. Den andra dimensionen producerar samt reproducerar artikulerade diskurser och genrer. I den tredje dimensionen sker ett övervägande om huruvida den diskursiva praktiken reproducerar eller omstrukturerar den redan existerande diskursordningen samt vilka
TEXT
Textproduktion
Textkonsumtion DISKURSIV PRAKTIK
SOCIAL PRAKTIK 1 2
3
16
konsekvenser det har för den bredare sociala praktiken. Endast en diskursivanalys räcker inte i den tredje dimensionen då social praktik både har diskursiva och icke-diskursiva element (ibid, s.75).
I min analys kommer jag endast se till Faircloughs första dimension. Anledningen till att jag inte ser till den andra dimensionen är för att min frågeställning inte utgår från hur texterna konsumeras utan endast vad de säger om genus vilket den första dimensionen täcker. Den tredje dimensionen finns det inte tidsutrymme för då den kräver en omfattande analys av den sociala praktiken. Den tredje dimensionen är inte heller nödvändig för min frågeställning.
5. Metod
Utifrån det insamlade materialet kommer två olika studier ske, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ diskursanalys. Den kvantitativa analysen bygger på ett större insamlat datamaterial än den kvalitativa analysen. Syftet är att först få en översikt i vilken utsträckning respektive kön framställs i text och bild och sedan se till en djupare analys av framträdande diskurser. Jag grundar min metodologiska ordning på Simon Lindgrens tankar. Simon Lindgren anser att det som urskiljs i en kvantitativ innehållsanalys bör fungera som en utgångspunkt för en djupare kvalitativ analys (Lindgren, 2011, s.278). Den kvantitativa analysen används i mitt fall som ett underlag och som en beskrivande del inför den kvalitativa analysen.
Den kvantitativa delen består av en innehållsanalys av texter och bilder. Innehållsanalysen av texterna och bilderna berör typ av aktivitet, omfång, artikelkontext samt om det handlar om en man eller kvinna. Den kvantitativa delen ser till hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut när det gäller utrymme av artiklar och bilder.
Den kvalitativa delen består av en mer djupgående kritisk diskursanalys av vissa utvalda
texter och bilder inom sport och kultur/nöje. Frågorna om hur män och kvinnor framställs
samt vilka diskurser som förekommer blir berörda i den här delen. Det som kommer betonas
när det gäller texterna är genusskillnader i de adjektiv som använts och i den aktivitet som
representeras. Analysen av bilderna ser till hur personen eller personerna står, vad han eller
hon gör, vad för vinkel som används, vilken miljö kortet tagits i och vad för uttryck individen
formulerar i bilden. Bildanalysen ämnar även upptäcka manifesta och latenta budskap.
17
5.1 Tillämpning av kritisk diskursanalys
När jag applicerar den första dimensionen i Faircloughs modell innebär det att jag först gör en textanalys där fokus läggs på textens formella drag. De formella dragen konstruerar diskurser och genrer lingvistiskt (Jørgenson & Phillips, 2000, s.75). I textanalysen ser jag till texten som helhet, adjektiv och kontext. Fokus ligger främst på adjektiven som finns i artiklarna. För att se hur adjektiv används för män och för kvinnor kommer jag att plocka ut och räkna varje adjektiv i de 20 utvalda artiklarna. Genom att räkna kommer jag kunna se vilka adjektiv som förekommer flest gånger. Anledningen till att jag ser till adjektiven är för de är beskrivande ord och påverkar känslan man som läsare får för texten. Utan adjektiv blir artiklarna mer faktabaserade men när journalisten lägger till adjektiv, som kan ses som de ”frivilliga orden”, förändras texten.
Bildanalys
Förståelsen av omvärlden har i allt högre grad förmedlats och skapats av bilder genom framväxten av den visuella kulturen (Thörn, 2007, s.53). Flödet av bilder ses numera som väsentligt för vår förståelse av oss själva och omvärlden (ibid, s.53). Bilder ingår i ett system där kontexten spelar en stor roll. Bilder bör tolkas av de sammanhang som de tas i eller i de sammanhang vilka de tolkas i. Beroende på kontexten kan nämligen en och samma bild definieras som en familjebild eller en reklambild (ibid, s.55).
Det finns en skillnad i hur den fysiska manliga och kvinnliga kroppen produceras och
reproduceras i den visuella kulturen (Eriksson & Göthlund, 2012, s.110). Den konventionella kvinnobilden framställer kvinnan som passiv eller som ett objekt (ibid, s.106). Den maskulina bilden gestaltas istället av den manliga kroppens funktioner så som aktiv styrkeuppvisning och som ett subjekt (ibid, s.106). Kvinnor ses som passiva objekt och männen som aktiva subjekt. Skillnaden mellan tecknen ’man’ och ’kvinna’ medför en hierarkisering där relationen ger uttryck för makt och underordning (ibid, s.48).
Semiotik inspirerad bildanalys
Bildanalysen som genomförs i den här uppsatsen är inspirerad av semiotik bildanalys.
Semiotik bildanalys har som generell utgångspunkt att bilder kan tolkas som tecken och att
det existerar bildkoder (ibid, s.43). Tecknen består av uttryck och ett innehåll och bildkoder
bygger på konventioner (ibid, s.43). Bildkoder kan förstås som en kulturs gemensamma
system som organiserar tecknen och ger dem mening.
18
Bildanalysen börjar med att man kontextualiserar bilderna (ibid, s.58). Det vill säga ser till den miljö och sammanhang som bilderna ingår i. Efter kontextualiseringen bryter man ner bilden för att förstå dess uppbyggnad. Genom att bryta ner bilden kan man avtäcka
värderingar och föreställningar som bilden innehåller (ibid, s.49). De flesta budskapen i bilder har ett manifest och ett latent budskap (ibid, s.43). Genom att bryta ner bilden kan man
upptäcka det latenta budskapet.
I bildanalysen ser jag först till vilken artikelkontext bilden har samt vilken miljö den är tagen i. Därefter bryter jag ner bilden och beskriver konkret vad som finns på bilden, vilka tecken som finns, i vilken vinkel bilden är tagen, hur den är beskuren samt vad som är centraliserat i bilden. När jag brutit ner bilden och lagt märke till detaljer ser jag sedan till vilken känsla bilden och människan/människorna i bilden ger. Det manifesta budskapet ser jag till innan jag bryter ner bilden och det latenta efter jag brutit ner bilden.
Metodkritik
Det är svårt att förhålla sig objektiv i en diskursanalys. Egentligen är det nog nästintill omöjligt då ingen text är fri från tolkning. Det går inte heller att finna någon ”sanning”.
Diskursanalysen och dess resultat påverkas av mig som ung kvinnlig individ. Mina tankar och uppfattningar om texten är kanske inte densamma som för andra. Det är svårt att vara objektiv men jag har haft som mål att ha det som utgångspunkt. Genom att vara medveten om min egen påverkan kan kanske subjektiviteten minimeras till viss grad.
5.2 Urval Tidsintervall
De artiklar och bilder som studeras i den kvantitativa och kvalitativa analysen ingår i mitt
datamaterial som sträcker sig under en period av fyra veckor. Sammanlagt är det 24 tidningar
i urvalet. Urvalet började samlas in den 27 mars och avslutades den 25 april. Tidsintervallet
påverkar innehållet till viss grad, exempelvis påverkas de typer av sport som upptäckts. Under
den specifika perioden pågick slutspel i både ishockey och innebandy där lag från Umeå och
Norrbotten deltog. En musikfestival i Umeå pågick även under perioden och påverkade
innehållet i viss grad. Anledningen till att jag började samla in mitt urval i slutet av mars var
för att det passade uppsatsskrivandet tidsmässigt. Startdatumet valde jag inte konkret utan det
blev så att prenumerationen av tidningen VK startades den dagen efter jag hade haft ett
handledarmöte där jag fick klartecken för min uppsatstanke. Slutdatumet blev den 25:e april
då en månads prenumeration sträckte sig till just det datumet.
19
Val av områdena sport och kultur & nöje
Valet av områdena sport och kultur & nöje grundar sig i att båda ämnena får relativt mycket utrymme i tidningen VK. Sport och kulturhändelser pågår dessutom året runt. Många människor engagerar sig i både sport och kultur och de är lokalt viktigt, framförallt i Umeå.
Sport och kultur utövas på både elit- och fritidsnivå, ligger relativt nära varandra och är breda områden.
Jag kommer att utgå från VKs egen kategorisering av sport och kultur & nöje. Allt inom deras kategorisering kommer att analyseras och kodas. Genom att utgå från deras redan existerande kategorisering kan jag se till ett litet större material eftersom jag inte behöver lägga ner tid på att skapa en egen kategorisering. En annan fördel med att välja specifika och redan
kategoriserade delar av tidningen är att VK sannolikt presenterar relevanta artiklar inom de två områdena under ämnena sport respektive kultur.
Kvalitativt urval
De artiklar och bilder som väljs ut till den kvalitativa analysen uppfyller vissa krav. När det gäller områdena sport och kultur & nöje väljs artiklarna och bilderna ut utifrån ämne, storlek och om de handlar om män eller om kvinnor. Artiklarna som väljs måste vara minst en halvsida samt en nyhetsartikel eller recension. Bilderna måste vara minst ¼ dels sida och bestå av en nyhetsartikel eller en recension. Artiklarna och bilderna som väljs ut handlar om musik, litteratur, innebandy och fotboll. Anledningen till att just dessa underkategorier väljs är för att den kvantitativa analysen visade att de var de fyra största underkategorierna för båda könskategorierna (med undantag från ishockey). Bilderna och texterna som analyseras hör till varandra. Jag väljer inte en artikel på en sida och en bild på en annan utan den bilden som väljs är kopplat till texten som väljs och vice versa.
Utifrån ovanstående kriterier hittades sammanlagt 23 artiklar och 23 bilder. 10 artiklar och 10 bilder för kvinnor och 13 vardera för män. För att få ett jämnt antal bilder och artiklar av män och kvinnor i analysen valdes tre artiklar och tre bilder av männen bort. Den ena artikeln och bilden som berörde litteratur valde jag bort då det var den enda som bestod av ett uppslag.
Den andra artikeln och bilden berörde också litteratur och valdes bort då den bestod av
mycket mer text än de andra. Den tredje artikeln och bilden berörde musik och valdes bort då
den hade mindre text än de andra.
20
Efter att jag valde bort tre artiklar så bestod urvalet av 20 artiklar bestående av 10 om män respektive 10 om kvinnor. Artiklar om män avser artiklar skrivna om män och mäns aktivitet och artiklar om kvinnor avser artiklar skrivna om kvinnor och kvinnors aktivitet. Av de 10 artiklarna om män och om kvinnor så handlar hälften om sport och hälften om kultur & nöje vilket tabell 1 visar. Sportartiklarna är uppdelade likvärdigt mellan de fem om män och de fem om kvinnor, två artiklar handlar om fotboll och tre handlar om innebandy.
Kulturartiklarna är även de likvärdigt uppdelade mellan de fem om män och de fem om kvinnor, två om musik och tre om litteratur. Efter att jag valde bort tre bilder så bestod urvalet av 20 bilder som är uppdelade på samma sätt som för artiklarna. Samma urval gäller således för bilderna för sport och för kultur & nöje vilket tabell 2 visar.
Tabell 1. Artikelurval. Fördelning mellan artiklarna som urvalet består av.
Artikelurval Sport Kultur & nöje
Män Kvinnor
Fotboll Innebandy Litteratur Musik Summa
2 2
3 3
3 3
2 2
10 10
Tabell 2. Artikelurval. Fördelning mellan bilderna som urvalet består av.
Artikelurval Sport Kultur & nöje
Män Kvinnor
Fotboll Innebandy Litteratur Musik Summa
2 2
3 3
3 3
2 2
10 10
6. Kvantitativa reslutat
I följande kapitel kommer de kvantitativa resultaten att presenteras och diskuteras. Antalet artiklar, artikelinnehåll och artikelstorlek för artiklar som handlar om män eller om kvinnor och berör området sport eller kultur & nöje redovisas. Resultaten är baserade på hela materialet bestående av 24 nummer av VK.
De kvantitativa resultaten visar att män får större utrymme när det gäller artiklar och bilder i
områdena sport och kultur & nöje än kvinnor får. Både inom sport och kultur & nöje syns
dessutom män i fler kategorier än kvinnor. De största kategorierna inom sport domineras av
män vilket är ett mönster som upprepar sig inom kultur & nöje.
21
6.1 Sport
Tabell 3. Redovisning av artikelfördelning inom området sport.
Sportartiklar
Idrottare
Man 264
Kvinna 115
Båda 25
Ej utskrivet 5
Summa 408 Datamaterialet om sportartiklar visar att det är ett större antal artiklar som skrivs om män än om kvinnor. I det studerade materialet är det 264 artiklar som enbart handlar om män och 115 artiklar som enbart handlar om kvinnor. Det är således mer än dubbelt så många artiklar om män än om kvinnor.
I de artiklar där både män och kvinnor berörs så handlar det främst om sportkrönikor. Annars är uppdelningen av artikelinnehåll uttryckligen om män eller om kvinnor. Materialet
innehåller även fem artiklar som inte går att avläsa om de handlar om män eller kvinnor. I ett av de fem fallen handlar det om en arena. De återstående fyra skulle kunna ha hamnat under män respektive kvinnor men då det inte tydligt stod något i artiklarna som visade på det ena eller andra så hamnade de därmed i kategorin ’ej utskrivet’. De fyra artiklarna inom denna kategori skulle inte påverka skillnaden mellan män och kvinnor i artikelantal i någon märkbar utsträckning om de hade tillfallit någon av könskategorierna.
Tabell 4. Redovisning av artikelstorlek i procent inom området sport.
Storlek Uppslag Helsida Halvsida ¼ Mindre än ¾ Summa
Män 3,8 % 5,3 % 20,4 % 16,7 % 53,8 % 100 %
Kvinnor 2,6 % 10,4 % 16,5 % 15,7 % 54,8 % 100 %
Storleksmässigt är det ingen märkbar skillnad mellan artiklar om män respektive om kvinnor.
Det finns en liten skillnad när det gäller ’helsida’ och ’halvsida’. Helsidor förekommer procentuellt mer när det är artiklar om kvinnor och halvsidor förekommer procentuellt mer när det är artiklar om män.
Tabell 5. Redovisning av typ av sportartiklar män inom området sport.
Artiklar Ishockey Fotboll Innebandy Trav Vintersport* Övrig bollsport**
Övrig sport***
Män 121 48 43 17 13 7 15
*Vintersport: Skidor, Alpint, Snowboarding, Freeskiing, Skidskytte, Skoter
**Övrig bollsport: Handboll, Basket, Bordtennis, Floorball, Futsal
***Övrig sport: Simning, Bodybuilding, Big Air, Curling, Jujutsu, Karate, Cykling, Motorsport, MMA, Golf
22
Tabell 6. Redovisning av typ av sportartiklar om kvinnor inom området sport.
Artiklar Ishockey Fotboll Innebandy Trav Vintersport* Övrig bollsport**
Övrig sport***
Kvinnor 5 42 35 2 10 8 13
*Vintersport: Skidor, Alpint
**Övrig bollsport: Badminton, Basket, Rugby
***Övrig sport: Curling, Gymnastik, Boxning, Ridsport, Skytte
Den insamlade datan uppvisar att det främst skrivs om ishockey, fotboll och innebandy när det gäller män och fotboll och innebandy när det gäller kvinnor. Det är dock av betydelse att påpeka att det finns indikatorer som kan ha påverkat artikelantalet av ishockey rörande män.
Under insamlingsperioden av datamaterialet pågick SM-slutspel där två lag från Norrland hade gått till final. Kanske belystes herrarnas ishockey lite extra på grund av det. Dessutom säkerställde ishockeylaget Björklöven från Umeå under samma period sin uppgång till Allsvenskan. Skulle laget inte tagit sig till en ny högre division skulle artikelantalet förmodligen ha varit färre. Antalet skulle mest sannolikt fortfarande ha varit högre än de artiklar rörande ishockey och kvinnor som uppgick endast till fem artiklar. Av dessa fem handlade två stycken om samma tjej som vunnit årets hockeypris.
Det som går att utläsa utifrån datamaterialet är att det är relativt jämnt mellan män och kvinnor i artikelantal när det gäller fotboll. Det är endast sex artiklar som skiljer män och kvinnor åt i antal. Det kan vara så att fotboll som utövas av kvinnor i det här fallet får lite större belysning då Umeå IK, som spelar i Allsvenskan, är ett av de mer framgångsrika lagen när det gäller damfotboll. Skulle laget inte ha varit välkänt och framgångsrikt hade kanske artikelantalet varit färre. Herrlaget Umeå FC spelar i superettan vilket är den andra divisionen.
Hade männen spelat i Allsvenskan, som är den högsta divisionen, skulle artikelantalet kanske ha varit fler.
Ser man till innebandy där både herr- och damlaget haft en bra säsong och nådde lika långt i
SM-slutspelet får män trots en likvärdig prestation lite fler artiklar. Skillnaden är inte enorm
men ändå märkbar. Prestationen är som sagt likvärdig så den kan inte förklara skillnaden i
artikelantalet. Generellt skrivs det om herrlaget i innebandy före det skrivs om damlaget i
tidningen. Det vill säga att männen förekommer tidigare i sportdelen än kvinnorna. Ofta följs
artiklarna om kvinnor direkt efter artiklarna om män men i en del fall så hamnade kvinnorna i
slutet av sportdelen. Detta gick enbart att finna i artiklar om kvinnor, det förekom inte i ett
enda fall för männen.
23
Det finns en viss skillnad mellan män och kvinnor i innehåll av kategorierna ’vintersport’,
’övrig bollsport’ och ’övrig sport’ som är noterbar. Vintersport innehåller skidor och alpint när den berör kvinnor. För män tillkommer sporterna snowboarding, freeskiing, skidskytte och skoter i samma kategori. Övrig bollsport för kvinnor innehåller badminton, basket och rugby medan samma kategori för män innehåller handboll, basket, bordtennis, floorball och futsal. Den enda gemensamma sporten i kategorin ’övrig bollsport’ är basket. Övrig sport för kvinnor innehåller curling, gymnastik, boxning, ridsport och skytte medan den för män
innehåller simning, bodybuilding, Big Air, curling, jujutsu, karate, cykling, motorsport, MMA och golf. Den enda gemensamma sporten i kategorin ’övrig sport’ är curling.
Skillnaden är intressant då det inom varje kategori handlar om fler sporter när det gäller män.
Ser man till skillnaden i typ av sport i kategorierna mellan män och kvinnor ser man att det tenderar att handla om ”tuffa” sporter när det handlar om män. I de fall där det handlar om kvinnor är det både ”tuffa” sporter som rugby och boxning samt mindre ”tuffa” sporter som gymnastik, ridsport och badminton som förekommer.
Tabell 7. Redovisning av bildfördelning inom området sport.
Sportbilder
Idrottare
Man 253
Kvinna 109
Båda 13
Ej utskrivet 1
Summa 376
Ser man till antalet bilder inom sport märker man att det finns samma mönster här som i artiklarna. Det är förvisso inte ett oväntat resultat då bilderna är kopplade till artiklar. Bilden befinner sig i en kontext. Den enstaka bilden som hamnar under kategorin ’ej utskrivet’ berör varken en man eller en kvinna utan är en bild på en bil. Det finns ingen märkbar
storleksskillnad av bilderna mellan män och kvinnor. Procentuellt är det likvärdig vilket går att utläsa i tabell 8 nedanför.
Tabell 9. Redovisning av typ av sportbilder om män inom området sport.
Bilder Ishockey Fotboll Innebandy Trav Vintersport* Övrig bollsport**
Övrig sport***
Män 121 46 44 9 13 6 14
*Vintersport: Alpint, Snowboarding, Skidskytte, Skoter
**Övrig bollsport: Handboll, Basket, Bordtennis, Floorball, Futsal
***Övrig sport: Big Air, Motorsport, MMA, Golf, Friidrott, Brottning
Tabell 8. Redovisning av bildstorlek i procent inom området sport.
Storlek Uppslag Helsida Halvsida ¼ Mindre än ¾ Summa
Män 7,1 % 0,8 % 7,5 % 12,6 % 72 % 100 %
Kvinnor 5,5 % 1,8 % 11 % 12 % 69,7 % 100 %
24
Tabell 10. Redovisning av typ av sportbilder om kvinnor inom området sport.
Bilder Ishockey Fotboll Innebandy Trav Vintersport* Övrig bollsport**
Övrig sport***
Kvinnor 3 40 33 2 10 8 13
*Vintersport: Skidor, Alpint
**Övrig bollsport: Badminton, Basket, Rugby
***Övrig sport: Curling, Gymnastik, Boxning, Ridsport, Skytte, Simning
I typ av sport för bilderna är det återigen samma mönster som i artiklarna om sport. Det är flest bildantal i sporterna ishockey, fotboll och innebandy när det gäller män och fotboll och innebandy när det gäller kvinnor. Det finns dock en skillnad i kategorierna ’vintersport’ och
’övrig sport’ när det gäller bilder. Det som skiljer kategorierna åt från hur de såg ut i artikelkontexten är att ’vintersport’ har minskat i antalet typer av sport när den berör män.
Den är dock densamma när den berör kvinnor. Kategorin ’övrig sport’ har fått en till typ av sport, simning, när den berör kvinnor. När den berör män har en del typer av sport försvunnit samt två tillkommit, friidrott och boxning. Anledningen till att det existerar en skillnad i kategorierna mellan bilder och artiklar är för att tidningen VK har valt att ha bilder till vissa artiklar och inte till andra. Då faller en del sporter bort. Anledningen till att en del sporter tillkommer är för att artiklar som både handlar om män och kvinnor kan ha haft en bild som dock bara porträtterar män eller kvinnor. Vissa bilder har dessutom endast haft en bildtext och därmed saknat artikelkontext.
6.2 Kultur & nöje
Tabell 11. Redovisning av artikelfördelning inom området kultur & nöje.
Kultur/nöjesartiklar
Artist
Man 88
Kvinna 48
Objekt 47
Båda 35
Summa 218
Det går att se att det finns en skillnad i artikelantal när det gäller män och kvinnor. Det är 88 artiklar om män och 48 artiklar om kvinnor. Det förekommer ett relativt stort antal artiklar där både män och kvinnor är representerade. En del av dessa artiklar berör band som främst består av män men har en kvinnlig bandmedlem. Ett flertal av artiklarna, 47 st, faller under kategorin
’objekt’. Kategorin omfattar allt som inte representerar män eller kvinnor så som byggnader, teknik och ting.
Bildstorleken är procentuellt relativt jämnt fördelad mellan bilder på män och bilder på
kvinnor. Det är marginella skillnader inom varje kategori vilket går att utläsa i tabell 12
nedanför.
25
Tabell 13. Redovisning av typ av nöjesartiklar om män inom området kultur & nöje.
Artiklar Litteratur* Musik Konst Visuell kultur** Övrig kultur***
Män 26 38 7 10 7
*Böcker/litteratur: Böcker, Poesi, Tidskrift, Annan litteratur
**Visuell kultur: Teater, Show, Tv, Film
*** Övrig kultur: Humor, Spel, Arkitektur, Kulturhuvudstad, Samtal, Foto, Pris
Tabell 14. Redovisning av typ av nöjesartiklar om kvinnor inom området kultur & nöje.
Artiklar Litteratur* Musik Konst Visuell kultur** Övrig kultur***
Kvinnor 14 16 5 9 4
*Böcker/litteratur: Böcker, Poesi, Tidskrift, Annan litteratur
**Visuell kultur: Teater, Show, Tv, Film, Dans
*** Övrig kultur: Humor, Kulturhuvudstad, Samtal, Pris
Både när det gäller män och kvinnor så är det kategorierna ’litteratur’ och ’musik’ som får störst utrymme. Det är relativt jämnt i artikelantal mellan män och kvinnor när det gäller kategorierna ’konst’, ’visuell kultur’ och ’övrig kultur’. Skillnaden finns i de två förstnämnda kategorierna. Då Umeå Open, som är en musikfestival i Umeå, pågick under insamlingen av materialet är det möjligt att artikelantal om musik utan festivalens närvaro hade varit lägre.
Festivalen har både manliga och kvinnliga artister men fördelningen är inte 50/50. Det är möjligt att det förekom fler manliga artister på festivalen vilket skulle kunna förklara en del av skillnaden i artikelantalet rörande musik. När det kommer till skillnaden mellan litteratur och män respektive kvinnor är det svårt att ge någon konkret förklaring. Det är möjligt att det under insamlandet av materialet var fler män som gav ut sina böcker och att det därmed skrevs mer om litteratur av män.
Noterbart är att det finns en skillnad när det gäller kategorin ’visuell kultur’ och ’övrig
kultur’. Det som skiljer män och kvinnor åt i de nyss nämnda kategorierna är att när det gäller visuell kultur omfattar kategorin även dans när den berör kvinnor. Anledningen till det är att det inte gick att finna någon artikel om dans rörande män. När det gäller kategorin övrig kultur omfattar kategorin när det gäller män även foto, spel samt arkitektur. Dessa underkategorier gick inte att finna i artiklar rörande kvinnor i mitt material.
Tabell 15. Redovisning av bildfördelning inom området kultur & nöje.
Kultur/nöjesbilder
Artist
Man 107
Kvinna 69
Objekt 39
Båda 24
Summa 239
Tabell 12. Redovisning av artikelstorlek i procent inom området kultur & nöje.
Storlek Uppslag Helsida Halvsida ¼ Mindre än ¾ Summa
Män 6,8 % 11,4 % 28,4 % 10,2 % 43,2 % 100 %
Kvinnor 4,2 % 12,5 % 27 % 8,3 % 48 % 100 %
26
Antalet bilder inom kultur & nöje visar på samma mönster som för bilderna inom sport. Det är fler bilder porträtterande män än kvinnor. En intressant aspekt är dock att det finns fler bilder än artiklar. Kanske är det så att man använder sig av mer visuell representation inom kultur &
nöje än inom sport. Bilderna som kategoriserats som objekt berör varken en man eller en kvinna utan är bilder på natur, arkitektur, teknik och ting.
Det existerar inte någon märkbar skillnad i bildstorlek mellan porträtterandet av män och kvinnor. Däremot förekom inte ett enda uppslag eller en helsida av kvinnliga artister. Dock är det procentuellt lågt för dessa typer av bildstorlek när det gäller män så det går inte att säga så mycket om skillnaden. Det kan vara så att skillnaden endast finns i just det här materialet som genererades under insamlingsperioden. Hade insamlingsperioden berört andra datum så hade det kanske förekommit bildstorlekar i form av uppslag och helsida även när det gäller
kvinnor. Den procentuella fördelningen mellan bildstorlek rörande män och kvinnor går att utläsa i tabell 16 nedanför.
Tabell 16. Redovisning av bildstorlek i procent inom området kultur & nöje.
Storlek Uppslag Helsida Halvsida ¼ Mindre än ¾ Summa
Män 1,9 % 2,8 % 6,5 % 12,2 % 76,6 % 100 %
Kvinnor 5,8 % 14,5 % 79,7 % 100 %
Tabell 17. Redovisning av typ av nöjesbilder om män inom området kultur & nöje.
Bilder Litteratur* Musik Konst Visuell kultur** Övrig kultur***
Män 20 50 4 17 16
*Litteratur: Böcker, Poesi, Annan litteratur
**Visuell kultur: Show, Film, Tv
***Övrig kultur: Pris, Humor, Spel
Tabell 18. Redovisning av typ av nöjesbilder om kvinnor inom området kultur & nöje.
Bilder Litteratur* Musik Konst Visuell kultur** Övrig kultur***
Kvinnor 17 14 26 12
*Litteratur: Böcker, Poesi, Annan litteratur
**Visuell kultur: Film, Tv, Teater, Show, Dans
***Övrig kultur: Pris
Ser man till typ av kultur för bilder är det samma mönster som i artiklarna om kultur när det gäller män. Det är flest bildantal i kategorierna ’litteratur’ och ’musik’. Samma mönster återfinns inte i bilderna rörande kvinnorna. Här är det flest antal bilder i kategorierna
’litteratur’ och ’visuell kultur’. Kategorin ’musik’ har minskat i visuellt utrymme medan
’visuell kultur’ har ökat.
Det finns dock en skillnad i innehållet av kategorierna för bilderna jämfört med innehållet för
artiklarna. När det gäller kategorin ’litteratur’ har tidskrift fallit bort både för män och för
27
