Bristperspektivet, där man ser på eleven med svårigheter (Skolverket, 2016), framträder tydligt genom respondenternas identitetsbild och upplevda stigmatisering. Detta visar dels på den skolkultur och de attityder och normer i samhället som har påverkat neråt i systemen, till individnivå (Bronfenbrenner, 2001) och dels på att inkluderingsidealet stannat inom specialpedagogikens expertisområde (Velasques) i de ordinarie undervisningssammanhang respondenterna deltagit i. Samtidigt visar resultatet att ett skifte sker i samband med övergång till resursskolan, där respondenterna blir bemötta med ett relationellt perspektiv, elev i svårighet, med positiv utgång för både identitet, relationsskapande och kunskapsutveckling. Även om slutsatser skulle kunna dras kring ovanstående, med bidrag till debatten om resursskolan utifrån inkluderingsidealet, så handlar det till syvende och sist om placering. En intressantare slutsats, med specialpedagogisk implikation, blir att se hur resursskolan skulle kunna vara en förebild för det ordinarie undervisningssammanhanget med möjlighet till alla lärare att få tillgång till de kunskaper som speciallärare och specialpedagoger besitter (Haug, 2017). Som specialpedagoger behöver vi se till många olika aspekter av dagens skolverksamheter, då vi har ett ansvar att föra ut specialpedagogiken till alla delar av skolans praktik. Genom vår centrala roll i ständig samverkan mellan olika system finns enligt oss, utifrån studiens resultat och tidigare forskningen, föga nyttjad möjlighet för specialpedagoger att föra vidare kunskaper om hur elever kan få bästa ledning och stimulans utifrån sina förutsättningar, ett arbete som i förlängningen syftar till att förbereda eleverna inför vuxenlivet som inkluderade samhällsmedborgare.
Vidare forskning
Under litteratursökningen blev det tydligt att elevers upplevelser av särskild undervisningsgrupp inte har prioriterats i forskningen. Enligt en ny statlig utredning menar man att det finns en kunskapslucka i forskningsfältet gällande individernas upplevelser samt långsiktiga konsekvenser av placering i särskild undervisningsgrupp (SOU 2020:42). Då inkluderingsidealet har en central plats i skoldebatten blir det tydligt att vidare forskning behöver bidra med vetenskapligt underlag till denna debatt, som komplement till befintlig forskning. Dessutom behöver den ta hänsyn till att skoldebatten framöver kan komma att handla om inkluderande lärmiljöer istället för begreppet inkludering (SOU 2020:42). Vi menar att ett värdefullt bidrag skulle vara ytterligare kvalitativ forskning med systemteori som utgångspunkt, förslagsvis med livsberättelser som metod, då det fångar både upplevelser och låter forskaren utforska chronosnivån vid studier av utveckling och samband över tid (Atkinson 2011a; Bronfenbrenner, 2001). På så vis skulle vi kunna få syn på vad inkludering innebär i ett större och ett vidare sammanhang, med sikte på de långsiktiga målen om samhällsinkludering.
Referenslista
Andersson, H. (2013). En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program:
Elever med erfarenheter av det individuella programmet berättar. (ISSN 1653-6037 ; 28)
[Licentiat Dissertation, Lund Universitet, Malmö Studies in Educational Sciences]. Diva.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404533/FULLTEXT01.pdf
Atkinson, R. (2011a). The Life Story Interview. Thousand oaks: Sage Publications. doi: https://dx.doi.org/10.4135/9781412986205
Atkinson, R. (2011b). Interpreting the Interview. I The Life Story Interview. Thousand oaks: Sage Publications. doi: https://dx.doi.org/10.4135/9781412986205
Backman, J. (2016). Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Bateson, G. (1979). Mind and Nature: A Necessary Unity. New York: E. P. Dutton.
Bele, I. V., & Kvalsund, R. (2016). A longitudinal study of social relationships and networks in the transition to and within adulthood for vulnerable young adults at ages 24, 29 and 39 years: compensation, reinforcement or cumulative disadvantages? European Journal of Special Needs
Education, 31(3), 314-329. doi: 10.1080/08856257.2016.1187886
Bolic Baric, V. (2016). Support in school and the occupational transition process: Adolescents
and young adults with neuropsychiatric disabilities. (ISSN 0345-0082 ; 1498)
[Doktorsavhandling, Linköping Universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier]. Diva. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:893510/FULLTEXT01.pdf
Bronfenbrenner, U. (1981). The ecology of human development: Experiments by nature and
design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.
Bronfenbrenner, U. (1992). Ecological system theory. I U. Bronfenbrenner (Red.), Making humans
beings human: Bioecological perspectives on human development: (s. 106-173). Thousand Oaks:
Sage Publications.
Bronfenbrenner, U. (2001). The bioecological theory for human development. I U. Bronfenbrenner (Red.), Making human beings human: Bioecological perspectives on human development (s. 3- 15). Thousand oaks: Sage Publications.
Broomhead, K. E. (2019). Acceptance or rejection? The social experiences of children with special educational needs and disabilities within a mainstream primary school. Education 3-13, 47(8),
Creswell, J. W., & Poth, C. N. (2018). Qualitative Inquiry & Research Design: Chosing Among
Five Approaches. (4 uppl.). London: SAGE Publications, Inc.
Cole, A. L., & Knowels, J. G. (2001). Lives in Context: The Art of Life History Research. Lanham MD: AltaMira Press, a division of Rowman & Littlefield Publishers Inc.
Frejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ Analys. Stockholm: Liber AB.
Frostad, P., & Pijl, S. J. (2007). Does being friendly help in making friends? The relation between the social position and social skills of pupils with special needs in mainstream education. European
Journal of Special Needs Education, 22(1), 15-30. doi: 10.1080/08856250601082224
Garpelin, A. (1997). Lektionen om livet: Ett möte mellan ungdomar som tillsammans bildar en
skolklass. (ISSN 0347-1314 ; 70 ) [Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Acta Universitatis
Upsaliensis, Uppsala Studies in Education 70]. Diva. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:313913/FULLTEXT01.pdf
Goodson, I. F., & Gill, S. R. (2011). Narrative Pedagogy: Life History and Learning. New York: Peter Lang Publishing, Inc., New York.
Göransson, K., Nilholm, C., & Magnússon, G. (2012). Inclusive education in Sweden – past, present and future issues. I T. Barow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla!. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Havik, T., Bru, E., & Ertesvåg, S. K. (2015). Assessing Reasons for School Non-attendance.
Scandinavian Journal of Educational Research. 59(3), 316-336. doi: 10.1080/00313831.2014.904424
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Haug, P. (2012). Har vi en skule for alle? I T. Barow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla: En
pedagogisk utmaning (s. 85-94). Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Haug, P. (2017). Understanding inclusive education: Ideals and reality. Scandinavian journal of
disability research, 19(3), 206-217.
Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns ”problem” i skolans värld: En
undersökning av skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/45-1988/89. (ISSN 0347-1314; 106) [Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Acta Universitatis Upsaliensis]. Diva. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:165126/FULLTEXT01.pdf
Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande: för utbildningsvetenskap. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder: Att möta barn och
unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm: Natur & Kultur.
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: Med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:7:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Laluvein, J. (2010). School inclusion and the ‘community of practice’. International Journal of
Inclusive Education, 14(1), 35-48. doi: 10.1080/13603110802500950
Larsson, S. (2005). Om validitet i kvalitativa studier. Akademin för utbildning, kultur och
kommunikation, Nordisk Pedagogik, 25(1), 16-35.
Lawson, K., & Parker, R. (2019). How do young people with special educational needs experience the transition from school to further education? a review of literature. Pastoral Care in Education.
37(2), 143-161. doi: 10.1080/02643944.2019.1618379
Lundqvist, J., Sandström, M., & Axelsson, A. (2018). Föräldrar berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan: Ett projekt inom Gränsland, broar och passageriter. I A. Garpelin & G. Sandberg (Red.), Att förstå barns vägar till lärande under
övergången från förskola till skola. (2:a uppl.). (s. 47-70). Mälardalen Studies in Educational
Sciences No. 35. Diva. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1245017/FULLTEXT01.pdf
Lundqvist, J. & Sandström, M. (2019). A bioecological content analysis: An analysis technique rooted in the bioecolocial model for human development. International Journal of Early
Childhood Special Education, 11(2), 194-206. doi: 10.20489/intjecse.670478
Monahan, J., Lombardi, A., & Madaus, J. (2018). Promoting College and Career Readiness: Practical Strategies for the Classroom. Teaching Exceptional Children, 51(2), 144-154. doi:10.1177/0040059948802579
Mc Keon, D. (2020). ‘Soft barriers’: The impact of school ethos and culture on the inclusion of students with special educational needs in mainstream schools in Ireland. Improving Schools,
23(2), 159–174. doi: 10.1177/1365480219898897
Person, B., & Barow, T. (2012). Inkludering i svensk lärarutbildning. I T. Barow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla: En pedagogisk utmaning (s. 223-232). Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Rahamah, N., Bakar, A., & Abdullah, M. Y. (2008). The Life History Approach: Fieldwork Experience. Journal e-Bangi, 3(1), 42-56.
https://www.researchgate.net/publication/245584554_The_Life_History_Approach_Fieldwork_ Experience
Robinson, D., Moore, N., & Hooley, T. (2018). Ensuring an independent future for young people with special educational needs and disabilities (SEND): a critical examination of the impact of education, health and care plans in England. British Journal of Guidance & Counselling. 46(4), 479-491. doi: 10.1080/03069885.2017.1413706
Runström Nilsson, P. (2017). Elevhälsa: Samverka, Förebygga, Bygga. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS 2009:600. Språklag. Kulturdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
SFS 2018:1197. Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Arbetsmarknadsdepartementet MBR.
SFS 2018:218. Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Justitiedepartementet L6.
Skolverket. (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för
grundskoleelever med funktionsnedsättning.Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11.
Reviderad 2019. Skolverket.
SOU 2020:42. En annan möjlighet till särskilt stöd: Reglering av kommunala resursskolor. Statens offentliga utredningar.
Ström, K., & Lahtinen, U. (2012). Den svårfångade inkluderingen: exemplet Finland. I T. Barow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla: En pedagogisk utmaning (s. 95-108). Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Tideman, M. (2012). Unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder. Om kategoriseringens konsekvenser för inflytande. I T. Barow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla:
En pedagogisk utmaning (s. 123-134). Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
United Nations. (2006). Convention on the Rights of Persons eds education. Paris: UNESCO.
United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation. (1994). The Salamanca
statement and framework for action on special needs education. Paris: UNESCO.
U.S. Department of Education (2017). Preparing for life after high school: The characteristics
and experiences of youth in special education. Institute of Education Sciences, National Center for
Education Evaluation and Regional Assistance.
Velasquez, A. (2012). AD/HD i skolans praktik: En studie om normativitet och motstånd i en
särskild undervisningsgrupp. (0347-1314; 130) [Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Acta Universitatis Upsaliensis]. Diva. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-170891
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Von Bertalanffy, L. (1972). The History and Status of General Systems Theory. The Academy of
Management Journal, 15(4), 407-426. Hämtad från http://www.jstor.org/stable/255139
Wallström, C. (2012). Se mig som jag är. Om särbegåvade barn i skolan. Malmö: Studentlitteratur.
Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken: Konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Bilaga 1
Missivbrev
Hej!
Vi heter Anna Engström och Sofia Gylén. Vi studerar på Specialpedagogprogrammet vid Mälardalens Högskola i Västerås. Under vårterminen 2021 skriver vi vårt examensarbete som syftar till att få en ökad kunskap och en fördjupad förståelse för hur unga vuxna har upplevt sin
tid av att ha deltagit i undervisning i resursskola.
Med vår studie vill vi ge röst till tidigare elever i resursskola. Vi har därför sökt unga vuxna som gått på resursskola i den här kommunen. Vi har fått dina kontaktuppgifter från administratör på resursskolan. Vi vill låta dig berätta om dina erfarenheter och upplevelser av att ha deltagit i undervisning i resursskola, samt hur höra hur ditt liv ser ut idag. Därför är det viktigt att just Du deltar och bidrar med Din berättelse.
Att delta i studien innebär:
- Du kommer att delta i en intervju på max 1 timme via digital videolänk.
- Ljudet kommer att spelas in och transkriberas - skrivas ner. När studien är färdig kommer både ljudfiler och transkribering att raderas.
- Du kommer att få ge ditt medgivande till att delta innan intervjun startar. Detta innebär att du får all viktig information om studien och att du tackar Ja till att delta.
- Deltagandet är frivilligt och du kan närsomhelst avbryta deltagandet utan negativa konsekvenser - även efter samtalet.
- Du äger Din berättelse och får lämna godkännande, tillägg och/eller ändringar av den transkriberade texten innan vi presenterar resultatet i examensarbetet.
- Dina uppgifter kommer att behandlas med största konfidentialitet - endast vi författare har tillgång till dem.
- Du är anonym - ingen kan ta reda på att det var du som deltog i studien.
- Resultaten kommer att presenteras i ett examensarbete vid Mälardalens högskola. Godkänt examensarbete publiceras på databasen DIVA.
Om du har några frågor om studien får du gärna kontakta oss.
Vi hoppas att vi ses digitalt så att Du får chans att berätta om dina upplevelser och erfarenheter.
Vänliga hälsningar
Anna & Sofia
_____________________________________________________________________________
Anna Engström Sofia Gylén
aem18002@student.mdh.se sgn15003@student.mdh.se
Telefon dagtid: Telefon dagtid:
070 - 340 28 59 072 - 084 75 23
_____________________________________________________________________________ Handledare Mälardalens högskola ulrika.larsdotter.bodin@mdh.se