Flygbildsstudien visade att ett stort antal märgelgravar har existerat i undersökningsområdet då totalt 131 stycken identifierades vid karteringen. Av dessa 131 märgelgravar har 76 fyllts igen någon gång mellan 1912 och 2004. Innan karteringen påbörjades var förväntningen att den övervägande delen av de igenfyllda märgelgravarna skulle ha fyllts igen efter andra världskriget på grund av att jordbruket genomgick en betydande mekanisering vid den tiden.
Detta antagande kunde dock förkastas eftersom karteringsresultatet visade att igenfyllnadshastigheten var näst intill konstant mellan 1939 och 1984 för att därefter avstanna.
Av de 76 igenfyllda märgelgravarna var det 14 stycken som föll under antagandet om ett potentiellt innehåll av DDT, inräknat det aktuella provtagningsobjektet. För fyra av märgelgravarna framkom uppgifter vid kontakt med fastighetsägare att fyllnadsmassorna skulle utgöras av diverse jord- och stenmaterial, medan fyllnadsmassorna för de kvarvarande 10 märgelgravarna förblev okända. Vid kontakt med fastighetsägare och övriga personer i trakten framkom inga indikationer på att DDT kan ha begravts i märgelgravarna och därför bedöms sannolikheten för detta som liten. Flertalet av personerna hade däremot hört talas om att avfall kan ha begravts i märgelgravar och troligtvis är detta en vetskap som har överförts från generation till generation eftersom inga specifika platser kunde pekas ut.
Den passiva provtagning som genomfördes för att utreda föroreningspotentialen hos den misstänkt förorenade märgelgraven bedöms i efterhand vara en lämplig provtagningsmetod.
Lämpligheten grundar sig på att samtliga kongener kunde detekteras vid analys trots att DDT och dess kongener binder hårt till jord och därmed är svårlösliga i vatten. Eftersom en passiv provtagning genomförs under en längre tid ansamlas en tillräcklig koncentration av substansen i membranet för att överstiga den detekteringsgräns som krävs vid analys.
Provtagningsmetoden möjliggör därmed en uppskattning av hur stor del av föroreningsspridningen som sker genom vattentransport.
Enligt analysresultatet förekom endast låga koncentrationsnivåer av DDT och dess kongener vid båda provtagningslokalerna i jämförelse med de holländska gränsvärdena. De detekterade nivåerna låg långt under de tillgängliga gränsvärdena och ett överskridande av värdena var inte inom räckhåll. Härmed görs en slutgiltig bedömning att den misstänkt förorenade igenfyllda märgelgraven inte utgör någon risk för en vidare föroreningsspridning av DDT till Råån. Analysresultatet visade dock att högre koncentrationsnivåer av DDT och dess kongener återfanns i den uppsamlingsbrunn (provpunkt 1) som stod i direkt kontakt med den igenfyllda märgelgraven. Detta kan vara en indikation på att DDT dumpades i märgelgraven för länge sedan eftersom de detekterade nivåerna av nedbrytningsprodukte n DDE var som allra högst här. Nivåerna av DDT var däremot långt under gränsvärdet i denna uppsamlingsbrunn och en framtida föroreningsspridning från den igenfyllda märgelgraven får antas vara ytterst begränsad.
Den rådande föroreningspotentialen bedöms so m mycket liten trots att det holländska riktvärdet (NCs) på 4 pg/l vatten för sDDT överskreds vid båda provtagningslokalerna. Även den referensprovtagning som genomfördes vid naturreservatet i Kvärlöv för att uppskatta vilka bakgrundshalter av DDT och dess kongener som är att förvänta i det skånska jordbrukslandskapet överskred riktvärdet cirka 20 gånger. Därmed bedöms det holländska riktvärdet inte tillämpbart under svenska förhållanden och förbises vid utvärderingen.
40
Den slutgiltiga bedömningen är därmed att märgelgravarna i Härslöv inte utgör någon betydande föroreningskälla. Inga konkreta uppgifter tyder på att det skulle vara ett vanligt förekommande fenomen att avfall återfinns i de igenfyllda märgelgravarna. Är det trots allt så att märgelgravarna innehåller miljöfarligt avfall begränsas föroreningsspridningen till stor del av den rådande geologin i undersökningsområdet. Jordlagret utgörs främst av moränlera och lerig morän med mycket låg hydraulisk konduktivitet vilket gör märgelgravarna relativt täta så länge in- och utlopp saknas. Till övervägande del verkar in- och utlopp saknas och märgelgravarna återfinns oftast mitt ute på åkrar. Homogena lagerföljder av moränlera är dock inte att förvänta eftersom lagerföljderna är mycket komplexa i undersökningsområdet. I lagerföljderna förekommer ofta lager av grövre sorterat material vilka kan utgöra transportvägar för grundvattnet och således även för möjliga föroreningar. Då lagerföljden varierar inom området krävs platsspecifika undersökningar för att utreda spridningsrisken mer i detalj för specifika märgelgravar.
41
9 REFERENSER
Adrielsson, Lena. Konversation via e-post 2010-06-21. Kvartärgeolog: Lunds universitet.
Anträffbar: <lena.adrielsson@geol.lu.se>
Adrielsson, Lena, Daniel, Esko & Mohrén, Erik (1982). Beskrivning till jordartskartan Helsingborg SV. Jordartsgeologiska kartblad skala 1:50 000: Serie Ar, Nr 16. Uppsala:
Sveriges geologiska undersökning.
ALS Laboratory Group (2010). Passiv provtagning – organiska ämnen. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.alsglobal.se/hem2005/sv/miljo/passiv_organic.asp>(Hämtad 2010-05-14) Andréasson, Per-Gunnar (red.) (2006). Geobiosfären: en introduktion. Upplaga 1:1. Lund:
Studentlitteratur.
ATSDR (Agency for toxic substances and disease registry) (2002). DDT, DDE and DDD.
(Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.atsdr.cdc.gov/tfacts35.pdf> (Hämtad 2010-05-25) Bergendorff, Claes, Billqvist, Magnus, Carlsson, Bengt, Emanuelsson, Urban & Lewan, Nils (2002). Det skånska naturlandskapet. 2:a omarb. uppl. Lund: Naturskyddsföreningen i Skåne.
Crommentuijn, T., Sijm, D., de Bruijn, J., van Leeuwen, K. och van der Plassche, E.
(2000) Maximum permissible and negligable concentrations for some organic substances and pesticides. Journal of Environmental Management, 58: 297-312 Delteus, Åke & Kristiansson, Jan (red.) (1995). Kompendium i jordartsanalys:
laboratorieanvisningar.Quaternaria ser B nr.1. Stockholm University.
Ekologgruppen (1990). Natur i Landskrona. (Elektronisk) Landskrona: Ekologgruppen.
Tillgänglig:
<http://www.landskrona.se/Documents/Landskrona/Documents/Gamla%20dokument%20R-S/rapport%20grundvatten.pdf> (Hämtad 2010-04-20)
Ekologgruppen (1994). En renare å, ett rikare landskap, ett renare hav: En presentation av vatten- och landskapsvård i Saxån-Braåns avrinningsområde. (Elektronisk) Landskrona:
Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté. Tillgänglig: <http://saxan-braan.se/pdf/enrenarea.pdf>
(Hämtad 2010-06-11)
Fleischer, Siegfried, Holmgren, Gregor, Larsson, Krister, Lundborg, Lennart & Stibe, Lars (1984). Hallands märgelgravar: en natur- och kulturresurs. Halmstad: Länsstyrelsen i Hallands län.
Franzén, Anders (2008). Skiftenas skede: laga skiftets handlingar som källmaterial för
byggnadshistoriska studier med exempel från Småland 1828-1927. Diss. Göteborg, Göteborgs universitet.
Fuchs, Mattias (2005). Grundvattenkontrollprogram Landskrona kommun 2004: Rapport 2005:5. (Elektronisk) Landskrona: Miljöförvaltningen. Tillgänglig:
42
<http://www.landskrona.se/Documents/Landskrona/Documents/Gamla%20dokument%20R-S/rapport%20grundvatten.pdf> (Hämtad 2010-05-17)
Gustafsson, Ove (2005). Beskrivning till grundvattnet i Skåne län. Hydrogeologiska översiktskartor i skala 1:250 000: Serie Ah, Nr 15. Uppsala: Sveriges geologiska undersökning.
Göransson, Peter. Telefonkontakt 2010-05-26. Miljösekreterare: Miljöstrateriska avdelningen, Miljökontoret Helsingborg. Anträffbar: <peter.goransson@helsingborg.se>: 042-105003.
Göransson, Peter, Börjesson, Lena & Karlsson, Magnus (2005). Kustkontrollprogram för Helsingborg: Årsrapport 2004. (Elektronisk) Helsingborg: Miljönämnden i Helsingborg.
Tillgänglig:
<http://www.helsingborg.se/upload/Luft%20vatten%20och%20miljo/Kust%20och%20hav/H elsingborgs%20kustkontroll%20rapport%202004.pdf> (Hämtad 2010-05-26)
Göransson, Peter & Börjesson, Lena (2007). Kustkontrollprogram för Helsingborg:
Årsrapport 2005-2006. (Elektronisk) Helsingborg: Miljönämnden i Helsingborg. Tillgänglig:
<http://www.helsingborg.se/upload/Luft%20vatten%20och%20miljo/Kust%20och%20hav/Ra pport%20kustkontr%202005-2006%20.pdf> (Hämtad 2010-05-26)
Göransson, Peter, Vuksan, Stina & Karlfelt, Josephine (2009). Kustkontrollprogram för Helsingborg: Årsrapport 2007 & 2008. (Elektronisk) Helsingborg: Miljönämnden i Helsingborg. Tillgänglig:
<http://www.helsingborg.se/upload/Luft%20vatten%20och%20miljo/Kust%20och%20hav/K ustkontrollprogran_hbg_2007_2008.pdf> (Hämtad 2010-05-26)
Harrison, Karl (1997). DDT, what is DDT? About its science, chemistry and structure.
(Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.3dchem.com/molecules.asp?ID=90> (Hämtad 2010-05-25)
Hemby, Edit (1958). Här är den bygden: Härslöv genom tiderna. Helsingborg.
Jonsson, Örjan (1997). Skiftesreformer i Sverige, Stor-, en och laga skifte. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://pub-epsilon.slu.se:8080/1453/01/Jonsson_O_1997.pdf> (Hämtad 2010-04-21) Kristoffersson, Anna (1924). Landskapsbildens förändringar i norra och östra delen av färs härad under de senast tvåhundra åren: en kulturgeografisk studie. Diss. Lund, Lunds Universitet.
Landskrona kommun (1982). Pilotstudie angående inventering av avfallsupplag i Helsingborgs och Landskrona kommuner i Malmöhus län. Dnr 136. Landskrona:
Hälsovårdsnämnden Landskrona kommun
Landskrona kommun (2000). Översiktsplan 2000: Kulturmiljö. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.landskrona.se/Documents/Landskrona/Documents/Gamla%20dokument%20R-S/rapport%20grundvatten.pdf> (Hämtad 2010-04-20)
Landskrona stad (2010). Ortsanalys Härslöv. (Elektronisk) Tillgänglig:
43
<http://landskrona.se/Documents/Landskrona/Documents/TSB/Detaljplaner/Ortsanalyser/hars lov%20Ortsanalys_godkand100126.pdf> (Hämtad 2010-05-03)
Lantbruksstyrelsen (1990). 100 år med svenskt lantbruk: Svensk lantbrukshistoria 1890-1990:
utgiven med anledning av Lantbruksstyrelsens 100-årsjubileum. Jönköping:
Lantbruksstyrelsen.
Länsstyrelserna (2010). Avrinningsområden: Skåne. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/E3116BC2-4251-4329-9A1E-6FC9C06765AE/85775/Skane.pdf> (Hämtad 2010-06-11)
Länsstyrelsen Blekinge län (2010). Småvatten och våtmarker. (Elektronisk) Uppdaterad 2010-02-19. Tillgänglig:
<http://www.lst.se/blekinge/amnen/Naturvard/skyddad_natur/Smavatten_vatmarker.htm>
(Hämtad 2010-05-02)
Länsstyrelsen i Skåne län (2009a). Kulturlandskapet fram till skiftesreformerna. (Elektronisk) Uppdaterad 2009-10-14. Tillgänglig:
<http://www.lansstyrelsen.se/skane/Kartor_och_planeringsunderlag/Kulturmiljoprogram/Ska nes_historia_och_utveckling/Jordbrukets_landskap/Kulturlandskapet_fram_till_skiftesreform erna.htm> (Hämtad 2010-04-22)
Länsstyrelsen i Skåne län (2009b). Landskrona. (Elektronisk) Uppdaterad 2009-10-14.
Tillgänglig:
<http://www.lansstyrelsen.se/skane/Kartor_och_planeringsunderlag/Kulturmiljoprogram/Ove rsiktliga_kommunbeskrivningar/Landskrona.htm> (Hämtad 2010-05-13)
Länsstyrelsen i Skåne län (2009c). Odlingslandskapets geografiska förutsättningar.
(Elektronisk) Uppdaterad 2009-11-26. Tillgänglig:
<http://www.lansstyrelsen.se/skane/Kartor_och_planeringsunderlag/Kulturmiljopro gram/Ska nes_historia_och_utveckling/Jordbrukets_landskap/Odlingslandskapets_geografiska_forutsatt ningar.htm> (Hämtad 2010-05-03)
Länsstyrelsen i Skåne län (2009d). Skiftesreformer och jordbrukets rationalisering.
(Elektronisk) Uppdaterad 2009-11-26. Tillgänglig:
<http://www.lansstyrelsen.se/skane/Kartor_och_planeringsunderlag/Kulturmiljoprogram/Ska nes_historia_och_utveckling/Jordbrukets_landskap/Skiftesreformer_och_jordbrukets_rational isering/> (Hämtad 2010-04-22)
Mathlein, Rolf (1971).Ett par organiska fosforföroreningar jämförda med DDT och lindan mot vissa inomhuslevande skadeinsekter. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/vaxtskyddsnotiser/VSN71-1/VSN71-1A.HTM (Hämtad 2010-05-25)
MIST (Miljön i Sverige – tillstånd och trender) (1993). Markanvändningen och miljön. Solna:
Naturvårdsverket.
Nationalencyklopedin (2010a). DDT. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.ne.se/sok/DDT?type=NE> (Hämtad 2010-05-25)
44
Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon: en handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. (Elektronisk) Handbok 2007:4, 1. utg. Stockholm:
Naturvårdsverket. Tillgänglig:
< http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0147-6.pdf> (Hämtad 2010-06-04)
Naturvårdsverket (2009). Organiska miljögifter – Vad är det?. (Elektronisk) Uppdaterad 2009-10-21. Tillgänglig:
<http://www.swedishepa.se/sv/Tillstandet-i- miljon/Miljogifter/Organiska-miljogifter/Organiska-miljogifter--vad-ar-det/> (Hämtad 2010-05-25)
Naturvårdsverket (2010). Effekter på djur och människa. (Elektronisk) Uppdaterad 2010-04-16. Tillgänglig:
<http://www.swedishepa.se/sv/Tillstandet-i- miljon/Miljogifter/Organiska-miljogifter/Effekter-pa-djur-och- manniska/> (Hämtad 2010-05-25)
Nilsson, Kaj & Gustafsson, Ove (1967). Översikt över Skånes hydrogeologi: utarb. vid Sveriges geologiska undersökning. Stockholm.
Nyström, Per, Hansson, Johanna, Månsson, Jenny, Sundstedt, Moa, Res low, Christian &
Broström, Johanna (2007). A documented amphibian decline over 40 years: Possible causes and implications for species recovery. Biological conservation, 138 ss. 399 – 411.
Odlaren (1991). DDT - välsignelsen som blev en plåga - förbjudet gift importeras med produkter och vindar. (Elektronisk) Ängelholm: Svenska förbundet för organisk biologisk odling. Tillgänglig:
<http://chaos.bibul.slu.se/sll/forb_org_biol_odl/odlaren/ODN91-4/ODN91-4B.HTM>
(Hämtad 2010-09-15)
Olsson, Ivar (red.) (2009). Effekter av våtmarker och kraftverk på migrerande
havsöringsmolt (Salmo trutta L.) och ål (Anguilla anguilla L.). Länsstyrelserapport 2009:36.
Malmö: Länsstyrelsen i Skåne Län. Tillgänglig:
<http://www.lst.se/NR/rdonlyres/F7AE80C5-4BC3-4BB2-933F-683C6A9FF547/159225/Effekter_havsoringsmolt_al.pdf> (Hämtad 2010-05-31)
Olsson, Sven-Olof (2003). Märgel och småvatten i Halland: Vattenavtappningar på 1800-talet och våtmarksskapande på 2000-talet. I Nordlund, Christer & Mårland, Erland (red.). Värna, vårda, värdera. Umeå: Nyheternas tryckeri.
45
Pernmyr, Henrik. Konversation via e-post 2010-06-08. Jurist, Rättsenheten Länsstyrelsen Kalmar län, Vattenmyndigheten för södra Östersjöns vattendistrikt. Anträffbar:
<henrik.pernmyr@lansstyrelsen.se>
Rååns vattendragsförbund (2010). Rååns vattendragsförbund: våtmarker. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.raan.se/html/vatmarker.html> (Hämtad 2010-05-28)
Skansjö, Sten (2000). Rutger Macklean: mannen som styckade byarna. (Elektronisk) Populär Historia, nr 4:2000. Tillgänglig: <http://www.historiskamedia.com/o.o.i.s?id=43&vid=556>
(Hämtad 2010-04-23)
SGU (Sveriges geologiska undersökning) (2010). Opub. data, brunnsarkivet. Lund.
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) (2009). Bekämpningsmedlen i ett historiskt perspektiv.
(Elektronisk) Uppdaterad 2009-08-28.
Tillgänglig: <http://ckb.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=9346> (Hämtad 2010-05-28) Statistiska centralbyrån & Jordbruksverket (2009). Jordbruksstatistisk årsbok 2009: med data om livsmedel. (Elektronisk) Stockholm: Statistiska centralbyrån. Tillgänglig:
<http://www.sjv.se/download/18.50cb902d1234ca17a7e8000454/Hela+J%C3%85+2009.pdf>
(Hämtad 2010-05-29)
Statistiska centralbyrån & Naturvårdsverket (2000). Naturmiljön i siffror: 2000. 6. utg.
Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Sveriges länsstyrelser och vattenmyndigheter (2008). Vattenkartan. (Elektronisk) Tillgänglig:
< http://www.vattenkartan.se/> (Hämtad 2010-05-31)
Terra Scaniae (2007). Skiftesreformerna. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.ts.skane.se/fakta/skiftesreformerna> (Hämtad 2010-04-22) Vattenkartan (2010). Vattenkartan: Skåne län. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.vattenkartan.se/htm/viewer.asp> (Hämtad 2010-06-04)
Vattenmyndigheterna (2009). Ytvatten. (Elektronisk) Uppdaterad 2009-02-26. Tillgänglig:
<http://www.lansstyrelsen.se/vattenmyndigheten/amnen/Vasterhavet/beslut_FP_kopia/status2 009/ytvatten.htm> (Hämtad 2010-06-11)
VISS (VattenInformationSystem Sverige) (2009). Råån: Vattenförekomst. (Elektronisk) Uppdaterad 2009-11-26. Tillgänglig:
<http://www.viss.lst.se/Waters.aspx?waterEUID=SE620565-131931> (Hämtad 2010-06-02)
Figur 1. Bilden är hämtad från Landskrona stads GIS-portal. Tillgänglig:
< http://karta.landskrona.se/mwf_internet/frames_38.asp> (Hämtad 2010- 05-30) Figur 2. Bakgrundkarta: © Lantmäteriet Gävle 2010 Medgivande I 2010/0047,
Sockengränser: Sammanställt av Tomas Sjöstrand efter Häradsekonomiska kartan från 1912, Röd markering är tillagt i efterhand.
46 Figur 3. © Sveriges geologiska undersökning,
Adrielsson, Lena, Daniel, Esko & Mohrén, Erik (1982). Beskrivning till jordartskartan Helsingborg SV. Jordartsgeologiska kartblad skala 1:50 000: Serie Ar, Nr 16. Uppsala:
Sveriges geologiska undersökning.
Figur 4. Bakgrundskarta: Sveriges länsstyrelser och vattenmyndigheter (2008). Vattenkartan.
(Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.vattenkartan.se/> (Hämtad 2010-05-31) På lagd information: Olsson, Ivar (red.) (2009). Effekter av våtmarker och kraftverk på migrerande havsöringsmolt (Salmo trutta L.) och ål (Anguilla anguilla L.).
Länsstyrelserapport 2009:36. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne Län. Tillgänglig:
<http://www.lst.se/NR/rdonlyres/F7AE80C5-4BC3-4BB2-933F-683C6A9FF547/159225/Effekter_havsoringsmolt_al.pdf> (Hämtad 2010-05-31) Figur 5. Flygbild: Lantmäteriet 1962.
Figur 6. Flygbild: Lantmäteriet 1984.
Figur 7. Bakgrundsbild: Landskrona stads GIS-portal. Tillgänglig:
< http://karta.landskrona.se/mwf_internet/frames_38.asp> (Hämtad 2010- 06-01) Övrig information är pålagd i efterhand.
Figur 8. Foto: Hanna Frisk Figur 9. Foto: Hanna Frisk Figur 10. Foto: Hanna Frisk
Figur 11. Bakgrundsbild: Landskrona stads GIS-portal. Tillgänglig:
< http://karta.landskrona.se/mwf_internet/frames_38.asp> (Hämtad 2010- 06-01) Övrig information är pålagd i efterhand.
Figur 12: Bakgrundskarta: © Lantmäteriet Gävle 2010 Medgivande I 2010/0047 Övrig information är pålagd i efterhand.
Kart- och flygbildsmaterial:
Häradsekonomiska kartan från 1912 Flygbild från 1939: Lantmäteriet 1939 Flygbild från 1962: Lantmäteriet 1962 Flygbild från 1967: Lantmäteriet 1967 Flygbild från 1979: Lantmäteriet 1979 Flygbild från 1984: Lantmäteriet 1984 Flygbild från 1991: Lantmäteriet 1991 Flygbild från 2004: Landskrona stad 2004
47
BILAGA 1
Instruktioner för provtagning med PS Organic 1. Ställ förvaringsburkarna i frysen direkt efter ankomst i väntan på utplace ring.
2. Öppna förvarings burk arna försiktigt med den bifogade öppnaren (skruvmejslar och liknande deformerar och skadar locket, vilket kan försämra tätslutningen).
3. Skruva av provtagarburens lock. Ibland kan locket sitta trögt, men det ska gå att skruva av. På den gängade staven i provt agarens mitt ska spindlarna monteras. Spindlarna kan plac eras med metallplattan antingen uppåt eller nedåt. Montera spindlarna i provtagaren så fort som möjligt. Se till att membranen inte punkteras eller skrapas av vassa föremål. Om du monterar membranen på spindlarna själv: montera enligt bild 1. Använd puderfria handskar!
4. Ta spindeln, med rena händer, antingen i den mittersta hållaren eller i metallplattan, och lyft försiktigt. Rör inte membranet med bara händer – använd puderfria handskar. Metallplattans böjda kanter gör att den kan föras ut diagonalt ur burken. Var försiktig så att inte membranet skadas eller skrapas.
5. För ner spindeln i provt agaren. Den gängade staven skall löpa genom spindelns mittersta hållare.
6. Skruva tillbaka provt agarens lock när alla spindlar är laddade. Varning! Skruva försiktigt! Om det går trögt och gängorna går sönder kan det kosta dig mycket i förlorad tid.
7. Lockets låsring måste passa ihop med mots varande ring på själva provtagaren. Dessa ringar måste låsas ihop. Annars kan locket skruvas av och spindlarna förl oras!
8. Membranen tar effektivt upp ämnen i gas fas. Minimera därför exponeringen för luft. Uppt aget av luft startar så fort förvarings burk arnas lock tas bort. Notera exponeringstiden.
9. Exponera fältblank ar för provtagningsplatsens atmos fär och förhållanden på ett s ätt som mots varar utsättning och upptagning av provtagningsmembranet. Öppna fältblankens burk försiktigt! Fält blankar behöver int e tas upp sina förvaringsburkar. Stäng locket noga och försiktigt efter exponeringen, märk och frys in burken, och not era expon eringstiden. Knacka försiktigt med en gummihammare på lockets kanter för att stänga det ordentligt.
10. För provt agning, hitta en plats där provt agarburen är väl gömd, men ändå kan åt erfinnas efter provtagningsperioden.
11. Uppmärksamma vattentemperatur och flöde på provt agningsplatsen. Starka strömmar kan skada eller lösgöra utrustningen. Vid starka strömmar är det bäst att skydda provt agaren från grus, grenar etc med ett avledningssystem uppströms.
12. Kontrollera och notera om det finns några källor till flyktiga föroreningar i närheten av provtagningsplatsen, t ex rök från motorer, olja, tjära, bensin, diesel, målarfärg, lösningsmedel, cigarrettrök, asfalt etc.
13. Vid upptagning av din PS Organic, utför ovanstående procedur baklänges. Använd en gummiklubba för att återförsluta förvaringsburkarna i fält. Om fält blankar ska användas, exponera även dem vid såväl utsättning som upptagning av provtaga rna.
14. Proven ska förvaras i frys fram till analys. Några plastflaskor med is räcker för en dag i fält.
Bild 1. Membran monterat i spindel
BILAGA 2
– Tabellen visar en sammanställning av samtlig information som finns för de 131 märgelgravar som identifierats i undersökningsområdet. De märgelgravar som är utmärkta med lila färg är de som tilldelats statusen ”osäker” i karteringen, medan de som är utmärkta med gul färg är de som potentiellt skulle kunna innehålla DDT.Nr Öppen Fylld Tidigare ID (Nr) Typ, tidigare Fastighetsbeteckning Tidigare beteckning
1 1912 Äskatorp 1:2/Äskatorp 1:3
2 1912 1991 M 281 (86) Igenfylld Troligtvis Tostarp 1:10
3 1912 1984 M 400 (0) Igenfylld Äskatorp 13:1
4 1912 Arrarp 2:1
5 1912 1984 M 280 (0) Igenfylld Härslöv 10:5
6 1912 Viarp 15:1
7 1912 1979 Viarp 15:1
8 1912 1979 M 400 (0) Igenfylld Viarp 15:1
9 1912 1979 Viarp 15:1
10 1912 Viarp 1:24 Småvatten märgelgravar 1991
11 1912 Övrig Viarp 1:24 M ärgelgravar övriga 1991/2004
12 1912 Viarp 1:24/Viarp 14:2 Småvatten märgelgravar 1991
13 1912 M 400 (0) Delvis igenväxt Viarp 5:4
14 1912 1991 M 400 (0) Igenfylld Viarp 4:1
15 1912 1984 Viarp 4:1
16 1912 Viarp 4:1 Småvatten märgelgravar 1991
17 1912 1939 Viarp 4:1
18 1912 1979 Viarp 4:1
19 1912 M 400 (70) Öppen, omgiven av träd Härslöv 1:14 M ärgelgravar övriga 1991/2004
20 1912 1939 Härslöv 1:14
21 1912 1939 Härslöv 1:14
22 1912 Härslöv 1:14 Småvatten märgelgravar 1991
23 1912 1939 Härslöv 1:7
24 1912 1962 Härslöv 15:15
25 1912 1939 Härslöv 15:15
26 1912 1939 Härslöv 13:13
27 1912 1962 Härslöv 13:13
28 1912 1939 Härslöv 13:13
29 1912 1962 Härslöv 13:13
30 1912 1939 Härslöv 11:17
49
Nr Egna noteringar
1 Inget vatten ses på flygfotot 2004 2 Finns ingen igenfyllnad.
3 M ärgelgrav nr 7 är den enda som finns i närheten av den igenfyllda märgelgrav som tidigare identifierats.
4 Vattenfylld
5 Torr, nedskräpnig av äldre trävirke.
6 Vattenfylld, välskött 7 Fyllnadsmassor okänt 8 Var ett stenrös under 60-talet 9 Fyllnadsmassor okänt 10
11 Inget vatten ses på flygfotot 2004 12 Vattenfylld
13 Inget vatten ses på flygfotot 2004 14
15
16 Vattenfylld 17
18
19 Inget vatten ses på flygfotot 2004 20
21
22 Vattenfylld 23
24 25 26 27 28 29 30
50
Nr Öppen Fylld Tidigare ID (Nr) Typ, tidigare Fastighetsbeteckning Tidigare beteckning
31 1912 1962 Härslöv 11:17
32 1912 1967 Hilleshög 4:10
33 1912 1939 Hilleshög 4:10
34 1912 1962 Härslöv 2:4
35 1912 1979 Härslöv 2:4/Härslöv 9:4
36 1912 1939 Hilleshög 8:5
37 1912 Hilleshög 8:5
38 1912 1939 Hilleshög 1:5
39 1912 1967 Hilleshög 8:5 M ärgelgravar igenfyllda 1991/2004
40 1912 1967 M 400 (0) Igenfylld Hilleshög 8:5
41 1912 Säby 2:22
42 1912 Säby 2:22 Småvatten märgelgravar 1991
43 1912 Säby 2:22 Småvatten märgelgravar 1991
44 1912 Säby 2:22 Småvatten märgelgravar 1991
45 1912 Säby 2:22 Småvatten märgelgravar 1991
46 1912 1962 Härslöv 14:5
47 1912 1984 M 201 (20) Igenfylld Härslöv 14:12 M ärgelgravar igenfyllda 1991/2004
48 1912 Härslöv 14:5 Småvatten märgelgravar 1991
49 1912 Härslöv 12:5 Småvatten märgelgravar 1991
50 1912 1962 Härslöv 36:1
51 1912 1967 Härslöv 36:1
52 1912 Härslöv 13:3 Småvatten märgelgravar 1991
53 1912 1967 Rönneberga 6:1
54 1912 M 170 (0) Igenfylld Härslöv 13:4 M ärgelgravar igenfyllda 1991/2004
55 1912 1939 Viarp 4:4
56 1912 Rönneberga 6:1 Småvatten märgelgravar 1991
57 1912 1962 Viarp 4:4
58 1912 Rönneberga 6:1 Småvatten märgelgravar 1991
59 1912 Viarp 9:2
60 1912 1979 Viarp 4:4
51
Nr Egna noteringar 31
32 33 34
35 Fyllnadsmassor okänt. Position kan ej utläsas i terrängen 36
37 Inget vatten ses på flygfotot 2004 38
39 40
41 Vattenfylld 42 Vattenfylld 43 Vattenfylld 44 Vattenfylld 45 Vattenfylld 46
47 Plats kan ännu ses på flygfoto 2004. Ingen igenfyllnad finns.
48 Vattenfylld 49 Vattenfylld 50
51 52 53
54 Är bevuxen på flygfotot 2004. Igenfylld med sten till 100 %.
55
56 Vattenfylld 57
58 Vattenfylld 59 Vattenfylld
60 Fyllnadsmassor okänt. Positionen kan ej ses i terrängen
52
Nr Öppen Fylld Tidigare ID (Nr) Typ, tidigare Fastighetsbeteckning Tidigare beteckning
61 1912 1979 Viarp 4:4
62 1912 Rönneberga 6:1
63 1912 1979 Vadensjö 6:84
64 1912 2004 Övrig Vadensjö 18:1 M ärgelgravar övriga 1991/2004
65 1912 1962 Arrarp 2:29
66 1939 1979 M 400 (0) Igenfylld Tostarp 1:10 M ärgelgravar igenfyllda 1991/2004
67 1939 1962 Tostarp 1:8
68 1939 1984 Viarp 7:15
69 1939 1979 M 400 (10) Igenfylld Viarp 8:7 M ärgelgravar igenfyllda 1991/2004
70 1939 1984 Viarp 8:5
71 1939 M 400 (8) Delvis igenväxt Viarp 3:12 M ärgelgravar övriga 1991/2004
72 1939 Övrig Viarp 8:4 M ärgelgravar övriga 1991/2004
73 1939 1967 Arrarp 4:31
74 1939 Arrarp 6:22 Småvatten märgelgravar 1991
75 1939 M 400 (0) Öppen Arrarp 6:16/Rönneberga 6:1 M ärgelgravar övriga 1991/2004
76 1939 1962 Vadensjö 18:1
77 1939 1967 Rönneberga 6:1
78 1939 Rönneberga 6:1 Småvatten märgelgravar 1991
79 1939 M 203 (24) Öppen, omgiven av träd Härslöv 13:4 M ärgelgravar övriga 1991/2004
80 1939 1967 Härslöv 36:1
81 1939 1984 M 400 (0) Igenfylld Härslöv 3:11 M ärgelgravar igenfyllda 1991/2004
82 1939 1967 Härslöv 3:11
83 1939 Härslöv 3:11 Småvatten märgelgravar 1991
84 1939 1967 M 400 (0) Igenfylld Viarp 11:2 M ärgelgravar igenfyllda 1991/2004
85 1939 1962 Viarp 11:2
86 1939 1967 Viarp 11:2
87 1939 1967 Viarp 11:2
88 1939 Viarp 6:2 Småvatten märgelgravar 1991
89 1939 1984 Viarp 1:13
90 1939 Härslöv 17:1 Småvatten märgelgravar 1991
53
Nr Egna noteringar
61 Fyllnadsmassor okänt. Positionen kan ej ses i terrängen 62 Plats kan ännu ses på flygfotot 2004
63 Fyllnadsmassan ska bestå av material från den gamla järnvägsbanken.
64 Helt borta 2004
65 Fyllnadsmassan ska bestå av material från det äldre järnvägsarbetet.
66 Fyllnadsmassan utgörs av schaktmassor som blivit över vid div. byggen. Kördes dit av traktens entreprenör.
67 Osäker, skogsdunge eller märgelgrav?
68
69 Fyllnadsmaterial okänt, dock påträffades endast jord- och stenmaterial när dränering drogs i närområdet 70
71 Inget vatten ses på flygfotot 2004 72 Inget vatten ses på flygfotot 2004 73
74 Vattenfylld
75 På flygfotot 2004 ses endast träd 76
77
78 M öjligtvis vattenfylld 79 Torr
80 81 82 83 84 85 86 87
88 Torr, har enligt källor aldrig varit vatten här
89 Fyllnadsmassan utgörs främst av sten från åkern, men även material från när vägverket rensade väggrenarna.
90 Vattenfylld
54
Nr Öppen Fylld Tidigare ID (Nr) Typ, tidigare Fastighetsbeteckning Tidigare beteckning
91 1939 1967 Härslöv 36:1
92 1939 Härslöv 15:15
93 1939 1991 M 400 (0) Igenfylld Säby 2:22 M ärgelgravar igenfyllda 1991/2004
94 1939 Säby 2:22
95 1939 Härslöv 14:5 Småvatten märgelgravar 1991
96 1939 M 269 (13) Igenfylld Säby 2:22 Småvatten märgelgravar 1991 & M ärgelgravar igenfyllda 1991/2004
97 1939 1967 Säby 2:22
98 1939 1962 Hilleshög 4:10
99 1939 1962 Härslöv 11:2
99 1939 1962 Härslöv 11:2