8. Diskussion
8.3 Slutsatser och förslag till vidare forskning
Den här studien är ett bidrag till att öka kunskapen om specialpedagogisk handledning på högstadiet, då specialpedagogernas uppfattningar om vad specialpedagogisk handledning är och vilka förutsättningar de har att bedriva handledning i en högstadiekontext har
undersökts. Utifrån studiens resultat ligger det nära till hands att fundera på varför handledning under ledning av specialpedagog inte slagit igenom i högre grad i skolornas högstadier. De resultat som här framkommit har många likheter rörande svårigheterna att få till specialpedagogiska handledningssamtal som tidigare forskning också har identifierat (Bladini, 2004; Klang m.fl., 2017; Sundqvist, 2012; Sundqvist m.fl., 2014). Min studie lyfter fram att själva högstadieorganisationen är ett hinder för specialpedagogisk handledning, vilket tidigare forskning inte identifierat. Det är problematiskt att det fortfarande är på samma sätt i skolan idag som det var då Bladini (2004) gjorde sin
forskning och inte minst med avseende på att specialpedagogens roll är oklar samt att tiden inte räcker till. Det framgår av den här studien att det är flera bitar som behöver åtgärdas för att specialpedagogen på högstadiet ska få en möjlighet att faktiskt bedriva handledning och på så sätt bedriva skolutveckling i syfte att skapa goda förutsättningar för alla barn att lära sig. Skolans styrdokument behöver ses över med avseende på specialpedagogens uppdrag är och inte minst behövs professionen som sådan stärkas istället för att beskrivas som specialpedagogisk kompetens vilket vem som helst kan göra anspråk att ha. Det är ett sätt att ha något att vila på när det specialpedagogiska uppdraget ska förklaras, inte minst
54
för rektor. Rektor behöver i sin tur skapa förutsättningar på den lokala skolan för
specialpedagogen att utföra sitt uppdrag och göra det känt i kollegiet, inte minst med tanke på det handledande uppdraget. Rent organisatoriskt behöver också rektor och
specialpedagog samarbeta för att kunna planera hur skolan organiseras på bästa sätt. Samtidigt finns det så klart en fara i att styra upp uppdraget alltför mycket i detalj då specialpedagogens frirum också behöver värnas om för att kunna utöva sitt uppdrag på ett bra sätt, inte minst för att bygga goda relationer med lärarna som är en förutsättning för goda specialpedagogiska handledningssamtal.
Något frapperande finner jag att specialpedagogisk handledning inte verkar ha gjort något verkligt avtryck i den svenska skolan och är dessutom beforskad i mindre omfattning i synnerhet i en högstadiekontext, trots att specialpedagogen har handledning som sitt uppdrag enligt examensförordningen sedan specialpedagogexamen inrättades för snart 20 år sedan. Möjligen kan det bero på att varken specialpedagoguppdraget eller
specialpedagogisk handledning inte är definierat i styrdokument, av ledning eller ens av specialpedagogerna själva. Kort sagt kan ingen exakt sätta fingret på vad specialpedagogisk handledning är och det är en källa till varför specialpedagogisk handledning inte får det utrymme det borde ha i syfte att skapa en högre grad av inkludering och verka
skolutvecklande. ”Handledningens övergripande syfte är att bidra till yrkesmässig växt och utveckling, som visar sig i konkreta förändringar i den pedagogiska verksamheten och som kommer eleverna tillgodo” (Lendahls Rosendahl & Rönnerman, 2002, s.54) och enligt den här studien sker det inte i den omfattning som vore önskvärd. En ensam specialpedagog är i praktiken utlämnad till att skapa sin egen yrkesroll där handledning kan ingå som en av arbetsuppgifterna. Frågan är om det ens går att skapa en tydlig uppdragsbeskrivning för specialpedagogen och lika tydlig beskrivning av vad specialpedagogisk handledning är? Det vore intressant att ta fram en uppdragsbeskrivning samt definiera vad
specialpedagogisk handledning är och implementera på en högstadieskola för att forska vidare på vad det i så fall har för påverkan på elevernas resultat, i synnerhet med tanke på att 24,4 % av högstadieeleverna inte når upp till läroplanens mål i åk 9 (Skolverket, 2019b). Möjligen skulle undersökningen kunna begränsas så att det är elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd man fokuserar på för att se om specialpedagogisk handledning av deras lärare har någon effekt på dessa elevers resultat. En sådan
55
undersökning skulle förstås ta flera år att genomföra då det sannolikt är nödvändigt att följa elever över tid eftersom specialpedagogisk handledning inte är någon ”quick fix”. Över huvudet taget behöver specialpedagogisk handledning på högstadiet i en svensk kontext undersökas mer då det finns begränsad forskning om det. Har specialpedagogisk
handledning på högstadiet någon effekt på elevernas måluppfyllelse skulle med andra ord kunna vara en utgångspunkt för forskningen att undersöka. Är det så att ”Talk is situated action; and professional talk is situated professional action: pedagogic action” (Baker & Johnson, 1998, s.241) som främjar elevernas lärande?
56
Referenser
Ahlquist, Martin & Borglund, Tommy. (2017). Medierna och etiken: ansvar i ett nytt
medielandskap. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Bjørndal, Cato. R. P. (2017). Konstruktiva stödsamtal: perspektiv och redskap vid
handledning, rådgivning, mentorskap och coachning. Stockholm: Liber.
Bladini, Kerstin. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: En studie av
specialpedagogers handledningssamtal. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1810
Dahlgren, Lars Owe., & Johansson, Kristina. (2015). Fenomenografi. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 162–174). Stockholm: Liber.
Denscombe, Martin. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, Andreas., & Thornberg, Robert.(2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 256-273). Stockholm: Liber.
Gjerde, Susanne. (2012). Coaching: vad, varför hur. Lund: Studentlitteratur. Hilmarsson, Hilmar Thór. (2012). Samtalet med känslomässig intelligens. Lund:
Studentlitteratur.
Klang, Nina, Gustafson, Katarina, Möllås, Gunvie, Nilholm, Claes, & Göransson, Kerstin. (2017). Enacting the role of special needs educator – six Swedish case studies.
European Journal of Special Needs Education, 32(3), 391–405.
https://doi.org/10.1080/08856257.2016.1240343
Kroksmark, Tomas. (2007). Fenomenografisk didaktik: en didaktisk möjlighet. I Didaktisk
Tidskrift, Vol. 17, No 2-3, 2007. Jönköping. Jönköping University Press.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lauvås, Per & Handal, Gunnar. (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.
Lehndahls Rosendahl, Birgit, & Rönnerman, Karin. (2005). Handledning i mötet mellan högskola och skola. I Persson, Sven & Rönnerman, Karin. (Red.), Handledningens
57
dilemman och möjligheter - erfarenheter från förskola och skola (s. 15–41). Lund:
Studentlitteratur.
Lehndahls Rosendahl, Birgit., & Rönnerman, Karin. (2002). Handledning av pedagogiskt
yrkesverksamma: en utmaning för skolan och högskolan. Stockholm: Statens
skolverk :
Lindén, Jitka. (2005). Handledning - en konceptuell ram. I Larsson, Magnus & Lindén, Jitka. (Red.), Handledning: perspektiv och erfarenheter (s. 11–28). Lund: Studentlitteratur.
Løw, Ole. (2011). Pedagogisk handledning. Lund: Studentlitteratur.
Malmgren Hansen, Audrey. (2002). Specialpedagoger: nybyggare i skolan. Hämtad från, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-148351
Marton, Ference., & Booth, Shirley. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Minten, Eva., & Kornhall, Per. (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet i praktiken. Hämtad från,
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3095
Passer, Michael. W., & Smith, Ronald. E. (2001). Psychology: frontiers and applications. Dubuque, Iowa: McGraw-Hill.
Patton, Michael. Q. (2004). Qualitative research & evaluation methods. London: SAGE. Rogoff, B. (2008). Observing sociocultural activity on three planes: Participatory
appropriation, guided participation, and apprenticeship. Pedagogy and practice:
Culture and identities, 58-74.
Rosen‐Webb, Sarah. M. (2011). Nobody tells you how to be a SENCo. British Journal of
Special Education, 38(4), 159–168. https://doi.org/10.1111/j.1467-
8578.2011.00524.x
Scherp, Hans-Åke. (2003). Att leda lärande samtal. Hämtad från, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-17135
SFS 1993:100. Högskoleförordning. Svensk författningssamling. Stockholm: Riksdagen. Hämtad från, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
SFS 2010:800. Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2010:800 t.o.m. SFS 2018:1368 - Riksdagen. Hämtad från, http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
58
Skolverket. (2014). Stödinsatser i utbildningen: om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019a). Ej uppnått kunskapskraven (A–E) i ett, två eller fler, eller i något
ämne, samt elever som uppnått i alla ämnen. Hämtad från,
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola- och
vuxenutbildning?sok=SokC&omrade=Betyg%20%C3%A5rskurs%206&lasar=V% C3%A5rtermin%202018&run=1
Skolverket. (2019b). Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2013/14-2017/18 och ej nått
kunskapskraven för lägst betyg E. Hämtad från,
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola- och-
vuxenutbildning?sok=SokC&omrade=Betyg%20%C3%A5rskurs%209&lasar=201 7/18&run=1
Socialstyrelsen, Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen.
Strandberg, Leif. (2017). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Lund: Studentlitteratur.
Sundqvist, Christel. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning : lärares tankar om
specialpedagogisk handledning. Hämtad från
http://www.doria.fi/handle/10024/84814
Sundqvist, Christel., Nisser, Désirée. von A., & Ström, Kristina. (2014). Consultation in special needs education in Sweden and Finland: a comparative approach. European
Journal of Special Needs Education, 29(3), 297–312.
https://doi.org/10.1080/08856257.2014.908022
Szwed, Christine. (2007). Managing from the middle? Tensions and dilemmas in the role of the primary school special educational needs coordinator. School Leadership &
Management, 27(5), 437–451. https://doi.org/10.1080/13632430701606111
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
59
Säljö, Roger. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Uljens, Michael. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (Vol. 2017). Hämtad från, https://publikationer. vr. se/produkt/god-forskningssed.
von Ahlefeld Nisser, Désirée. (2009). Vad kommunikation vill säga: En iscensättande
studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Hämtad från,
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3960
Wilson, Margaret. (2002). Six views of embodied cognition. Psychonomic Bulletin &
Review, 9(4), 625–636. https://doi.org/10.3758/BF03196322
Åberg, Karin. (2007). Handledda lärargrupper: för vad och vem. I Kroksmark, Tomas & Åberg, Karin. (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (s. 77–93). Lund: Studentlitteratur.
0
Bilaga 1
Informationsbrev till blivande enkätrespondenter
Hej du som arbetar som specialpedagog på högstadiet,
Jag söker dig som vill delta i en enkätundersökning om specialpedagogisk handledning på högstadiet. Dina uppfattningar om detta ämne är av betydelse för att utöka kunskapen inom detta område då tidigare forskning fokuserat på handledning på låg- och mellanstadiet. Du hjälper med andra ord till att täppa igen en kunskapslucka om du svarar på den här enkäten.
Jag heter Marie Pettersson och studerar sista året på specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet och skriver nu min examensuppsats som handlar om hur vilka
uppfattningar specialpedagoger på högstadiet har rörande specialpedagogisk handledning och vilka hinder och möjligheter som finns för att handleda.
Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt och det kommer inte gå att identifiera hur du svarat eller att just du svarat.
Med vänliga hälsningar Marie Pettersson
Information till blivande intervjurespondenter
Hej du som arbetar som specialpedagog på högstadiet,
Jag söker dig som vill bli intervjuad om specialpedagogisk handledning på högstadiet. Dina uppfattningar om detta ämne är av betydelse för att utöka kunskapen inom detta område då tidigare forskning fokuserat på handledning på låg- och mellanstadiet. Du hjälper med andra ord till att täppa igen en kunskapslucka om du svarar på den här enkäten.
Jag heter Marie Pettersson och studerar sista året på specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet och skriver nu min examensuppsats som handlar om hur vilka
uppfattningar specialpedagoger på högstadiet har rörande specialpedagogisk handledning och vilka hinder och möjligheter som finns för att handleda.
Intervjun beräknas ta cirka 30 minuter kommer att vara i form av ett samtal med några frågor som knyter an till uppsatsen syfte. Intervjun kommer att spelas in för vidare
transkribering och analys. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt så det inte går att utröna vilken specialpedagog eller vilka skola som deltagit. Du har rätt att avbryta intervjun och du deltar frivilligt.
Med vänliga hälsningar Marie Pettersson
Bilaga 2
1 av 19. Beskrivning
Tack på förhand att du tar dig några minuter att hjälpa mig med mitt examensarbete! Jag heter Marie Pettersson och studerar sista året på specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet och skriver nu min examensuppsats som handlar om hur vilka
uppfattningar specialpedagoger på högstadiet har rörande specialpedagogisk handledning och vilka hinder och möjligheter som finns för att handleda. Dina svar kommer att
behandlas konfidentiellt och det kommer inte gå att identifiera hur du svarat eller att just du svarat.
Har du några frågor nås jag på v6marie@hotmail.com
2 av 19. Jag är *
Man
Vill inte uppge Kvinna
3 av 19. Hur många år har du jobbat som specialpedagog? *
4 av 19. Har du specialpedagogexamen? *
Ja Nej
5 av 19. Hur är din skola organiserad? *
I årskursvisa arbetslag I årskursblandade arbetslag I ämneslag
Annat
6 av 19. Vilka möjligheter har du att handleda? *
7 av 19. Vad hindrar dig från att handleda?
8 av 19. Om du ska förklara vad specialpedagogisk handledning är, vad säger du då? *
9 av 19. Vad syftar specialpedagogisk handledning till? *
10 av 19. Känner du att du har kunskap att handleda? *
I liten utsträckning I viss utsträckning I hög utsträckning
11 av 19. Skulle du själv vilja få handledning i din roll som specialpedagog? *
Nej
Jag får handledning
12 av 19. Hur många gånger handleder du under en vecka? *
1-3 gånger 4-5 gånger 6-10 gånger Fler än 10 gånger Aldrig
Anmärkning: Om valet Aldrig görs tar enkäten slut här. I annat fall fortsätter den med fråga 13 till 19.
13 av 19. Vilka handleder du? *
Lärare
Elevassistenter Resurspedagoger Andra
14 av 19. Hur genomför du handledningen? *
Enskilt I grupp
På mitt kontor I ett avskilt rum I korridoren I personalrummet Annat
16 av 19. Använder du dig av någon metod eller modell när du handleder? *
Ja Nej
17 av 19. Något annat rörande specialpedagogisk handledning som du vill tillägga?
18 av 19. Jag kan tänka mig att bli intervjuad om specialpedagogisk handledning i ca 30 minuter och tar i sådant fall kontakt med ansvarig för denna enkät via mejl
v6marie@hotmail.com *
Ja Nej
Bilaga 3
Intervjuguide
Hur är din skola organiserad?
Hur länge har du jobbat som specialpedagog på högstadiet?
Om jag säger specialpedagogisk handledning - vad kommer du att tänka på då?
Vilka handleder du? När?
Var?
Hur gör du? Modell?
Vad handlar handledningen om?
Vad ser du för möjligheter att handleda på din skola?
Vad ser du för hinder att handleda på din skola?