7. Resultat
7.1 Specialpedagogisk handledning på högstadiet
I den här frågan har tre beskrivningskategorier framträtt i intervjuerna och i enkäten. Specialpedagogisk handledning berör vitt skilda ämnen även och vanligen utan någon fast metod. Istället är det fyra olika samtalsriktningar som framträder och som medieras med hjälp av språket. Den specialpedagogiska handledningen är situerad och tidspressad i ett ”här-och-nu”-perspektiv då den ofta sker spontant då tillfälle ges.
7.1.1 Specialpedagogisk handledning har ett varierande innehåll
Uppfattningarna som specialpedagogerna har rörande vad specialpedagogisk handledning är uppvisar en variation. I både enkäten och i intervjuerna beskrivs handledningen i övergripande termer till ett mer specifikt innehåll. Specialpedagogerna uppfattar att den specialpedagogiska handledningen kan handla om vitt skilda saker.
C: …det kan vara om allt mellan himmel te jord kan man säga. Det är när de känner liksom att det är något som de inte mäktar med och inte faller inom den reguljära eller ordinarie pedagogikens ramar om man säger så.
Specialpedagogen och läraren samtalar om ett innehåll som är kopplat till elevers lärande i syfte att öka tillgänglighet och öka måluppfyllelse. Att undanröja hinder i lärmiljön för elev i bekymmer genom att tillsammans fundera på hur verksamheten kan förändras utifrån elevens behov, ses som ett centralt innehåll i handledningen.
E: Gynna lärande och utveckling för alla elever samt ökad tillgänglighet. Ökad kompetens hos personalen är en bonus som kommer på köpet.
Förändringar kopplas inte bara till verksamheten som sådan utan också till individuellt handlande.
E: Ett förändrat handlande som gynnar lärande.
C: Det handlar om bemötande framför allt mot eleven. För det handlar om förhållningssätt och det varierar ju bland lärarkollegiet. Det är jätteviktigt att man har samma ingång att vara på ungefär samma värdegrund.
Problem och dilemman som läraren upplever är ett innehåll i handledningen. Tillsammans försöker specialpedagogen och läraren att komma fram till en lösning i
35
handledningssamtalet där läraren och specialpedagogen är att betrakta som jämbördiga parter.
E: När man förstår att det är tillsammans man lär och kommer på lösningar/anpassningar, etc. Det blir ett lyft!
Problemen eller dilemmana som det kan röra sig om uppfattas inom ett brett spann vilket illustreras av specialpedagog A.
A: Om det är något kring någon elev, hur de kan hantera det eller hur man ska bemöta, eller om det hänt något särskilt som du vill bolla eller något kring förälder och kontakter, vad ska man svara hur kan man tänka och det kan vara något de undrar kring vad eleverna kan om det finns några
screeningar eller tester som kan göras för att ta reda på vart eleverna ligger, eller hur de ska handskas med olika svårigheter, så det är ju mellan högt och lågt liksom.
Något mer konkret innehåll i handledningen rör enskild elev där själva
högstadieorganisationen med nya krav på elevens exekutiva förmågor ställs. Följande citat avspeglar handledningen som mer rådgivande eftersom specialpedagogen ger lärare tips.
B: Men ibland så handlar det ju om så små enkla hinder som att vissa elever får inte med sig böckerna till lektionerna och det är ett problem och lärarna blir irriterade. Då kan man komma med små enkla tips, be eleven skaffa en kalender och så kan... Jag har flera elever som inte har koll på tillvaron vare sig i skolan eller hemma, vet inte vad han ska ha med sig, vet knappt vad han har för lektioner, vet inte vilka läxor och prov. …Planera och strukturera. Det är många elever som... Det är ju ett stort hopp att gå mellan sexan och sjuan. Och just de här exekutiva funktionerna kanske inte är så utvecklade hos alla elever. alla elever är inte så mogna för att klara det här med eget skåp och förflytta sig mellan salarna. Det är nog ganska vanligt på högstadiet när de börjar sjuan framför allt.
Det mer specifika innehållet i handledningen rör elever i behov av särskilt stöd eller extra anpassningar. Konkret handlar det om hur lärare skriver åtgärdsprogram och pedagogiska kartläggningar eller hur extra anpassningar ska utföras och dokumenteras. Det är något som problematiseras i följande utsaga:
C: För jag tycker att det i skolan idag läggs, fokus för specialpedagoger framför allt, läggs på elever i behov av stöd. Men vi har många elever på alla nivåer som skulle behöva diskuteras.
I den här beskrivningskategorin finns det variation i uppfattningarna om vad
specialpedagogisk handledning handlar om som rör sig mellan det allmänna ”allt mellan himmel te jord” till mer ett mer konkret innehåll, såsom hur åtgärdsprogram och
36
pedagogiska kartläggningar ska skrivas. Handledningen handlar om elevers lärande, att lösa problem och det individuella handlandet genom nytt lärande hos läraren.
Handledningen har också karaktären av att vara rådgivande så som rörande den elev som hade exekutiva svårigheter orsakade av högstadiets organisation.
7.1.2 Handledningsmetod saknas
I enkäten säger sig drygt hälften och samtliga intervjuade specialpedagogerna sakna metod i sina handledningssamtal. Den specialpedagogiska handledningens innehåll medieras av specialpedagogen med hjälp av språket på fyra sätt som samtliga ligger nära varandra och som framträder i både intervjuer och enkäten. För det första är den specialpedagogiska handledningen situerad i bemärkelsen att det beror på vem som handleds.
E: Syfte med handledning beror på vem som handleds. Handledning är en process för att komma fram till ett egentligt problem, avgörande för handledningens resultat. Att reflektera över sig själv kan vara konstruktivt och givande.
Även om handledningsmetod saknas i de flesta fall märks att specialpedagogerna har tankar om i vilken riktning samtalet ska gå vilket medieras via språket. En frekvent uppfattning är att handledning handlar om ett ”bollande” av tankar och idéer i ett gemensamt lärande.
D: Har du provat det här och det här? Och då blir man ju egentligen rådgivande så. Men det är samtidigt ett bollande. Jag skulle ju aldrig säga gör så här och så här. För det är inte min roll heller. Vi kan bara öppna upp med nya ögon för saker och ting.
Här framträder en balansgång mellan att agera rådgivande eller handledande.
Specialpedagogen tar ett tydligt avstånd från att vara i apprenticeship-dyaden där hon är den som vet lite mer om det som handledningssamtalet handlar om. Specialpedagog D problematiserar ”bollandet”.
De bollar. jag ska inte säga att det är handledning jag vill inte uttrycka det så. Men de kommer in så vi bollar. Det kan vara om material det kan vara om elever i behov av stöd, det kan vara klasser också eller grupper och ibland kan det vara enskilda som vill ha stöd för enskild individ eller så där.
37
För det andra handlar det om att synliggöra och utveckla lärarnas egen kompetens i samtalet.
E: Det gäller att synliggöra det lärarna vet men inte vet att de vet. Det gäller att lyfta styrkor och tillsammans lösa problem.
I dessa uttalande märks ett salutogent förhållningssätt i samtalet.
Samtalen handlar inte enbart om att ta fram den kunskap som den handledde redan besitter utan också om att för det tredje reflektera över sig själv och sitt förhållningssätt.
E: …vidga pedagogens uppdrag med fokus på elevsyn, människosyn och kunskapssyn. E: Handledning är ett kvalificerat reflektionssamtal.
Att ställa perspektivutvidgande frågor i samtalet är för det fjärde ett framträdande mönster i att bedriva handledning. Som en hjälp i det kan även forskning kopplas in.
E: Ibland handlar det om att koppla på forskning till arbetet så det inte bara blir ”tyck”.
Eller så får perspektivutvidgningen ske på ett sätt som specialpedagog B ger uttryck för.
B: Handleda med en liten räv bakom örat och ställa de där lite luriga frågorna som manar till eftertanke. I början så var det jätteskönt att ha en mall eller en arbetsplan att stödja sig på som någon hade plockat fram så jag prata om förut. Men det erkänner inte nu att man behöver för det blir så himla pretentiöst utan det handlar mer om att kunna ställa de är utvecklande frågorna och bolla tillbaka. Så att läraren ändå känner att den går ifrån handledningstillfället med bibehållen alltså vad ska man säga man har inte tappat sitt ansikte utan man känner att man har fått något tillbaka.
Här syns också den empatiska förmåga som B besitter i och med att hon känner av så att den handledde ”inte tappar ansiktet”.
En specialpedagog har tänkt på att det finns olika sätt att handleda och att det kan behövas en blandning av dem i det samtalet.
E: Det är skillnad på coaching, konsultation, rådgivning och det kan växla mellan dessa under handledningen.
Även om det framgår att någon handledningsmodell inte används framkommer det i enkäten att lärande samtal förekommer som har en fast struktur.
E: I samverkan med bästa skola har vi nu skapat förutsättningar för lärande samtal i grupp vilket är bra.
38
Specialpedagogerna uppfattar att de inte har någon särskild metod då de handleder. Dock framträder en bild av en empatisk förmåga och inkännande som specialpedagogerna använder sig av i samtalet och anpassar samtalet därefter. På så vis är handledningen situerad i bemärkelsen att den ser inte likadan ut beroende på vem som handleds. Även om någon särskild metod inte används framkommer delar ur handledningsmodeller såsom att rådgiva, synliggöra egen förmåga, att reflektera och att ställa perspektivutvidgande frågor. Då någon modell används är det i kontexten av lärande samtal i grupp.
7.1.3 Handledning är situerad, tidspressad och till för handling
Ett handledande samtal sker både planerat och oplanerat. Elevassistenter är den grupp som handleds som får regelbunden handledning och då ofta på veckobasis. De som vanligen handleds är enskilda lärare och resurspedagoger.
A: För ämneslärare när det behövs, dvs de kommer till mig och önskar det men också när jag föreslår det. Assistenter/resurser har stående tider. Annars får man ta det på studs. Och ibland kan man vilja, bolla ja hur ska vi tänka kring det här hur kan man tänka och vad kan man göra.
Handledning sker spontant då lärare efterfrågar vilket kan ske i förbifarten i korridoren eller i personalrummet. De tidsbokade samtalen sker vanligen i specialpedagogens kontor eller i ett avskilt rum enligt enkäten såväl som i intervjuerna.
Den specialpedagogiska handledningen sker i ett ”här-och-nu”-perspektiv och är därför situerad i tiden. Den är också till för att lösa frågor kring görandet och på så vis är handledningen till för handling.