Detta examensarbete syftade att undersöka den outforskade beröringspunkten mellan samhällskunskapsdidaktisk forskning och MR-forskning. Studien utfördes genom att ställa ämnesdidaktiska frågor till samhällskunskapslärare på gymnasiet om innehåll och mål i undervisningen om mänskliga rättigheter.
Den ämnesdidaktiska frågan om innehåll handlar om vilka påverkansfaktorer för urval som kan urskiljas i samhällskunskapslärares tal om sin undervisning om mänskliga rättigheter i kursen Samhällskunskap 1b. Som ett resultat av de påverkansfaktorer som lärarna gav uttryck för växte en underfråga fram, nämligen vilka mål som lärarna har med sin undervisning om MR.
De påverkansfaktorer som kunde urskiljas från lärarnas tal sorterades med hjälp av fyra olika dimensioner utifrån en studie av Öberg (2016) som sträckte sig från det personligt nära till det samhälleligt distanserade. I resultatet synliggjordes att samtliga av lärarna var överens om påverkansfaktorer i form av stoffträngsel – den styrande dimensionen - samt en didaktisk övertygelse om att mänskliga rättigheter hör hemma i ett demokratiavsnitt – den didaktiska dimensionen. Dessutom var exempelvis den personliga dimensionen mer närvarande hos någon medan den samhälleliga var det hos någon annan. Den elevnära aspekten genomskar samtliga. Utöver Öbergs dimensioner identifierades ytterligare en påverkansfaktor i form av lärarnas mål med deras undervisning om MR vilket föranledde att den faktorn gavs eget utrymme. Målen som lärarna gav uttryck för handlade exempelvis om att medvetandegöra eleverna om mänskliga rättigheter men också att få eleverna att reflektera över syftet med MR. Lärarnas mål förblir dock ouppnåeliga utan att ett rättighetsperspektiv där relationen mellan rättighetsbärare och skyldighetsbärare klargörs. För att sortera lärarnas mål tillämpades ett andra analysverktyg som berörde fyra perspektiv på Human Rights Education (HRE) som presenterades av Adami (2014) där fält A som syftar till att skapa kosmopolitiska medborgare var mest närvarande men otillräckligt för att beskriva lärarnas mål. Snarare bör lärarnas mål förstås utifrån samhällskunskapsämnets tudelade uppdrag om kunskap och fostran.
Att perspektiven som Adami redogör för är otillräckliga visualiserar också dess brister; nämligen svag anknytning till en skolkontext i allmänhet, och till samhällskunskapsämnet i
en svensk gymnasieskola i synnerhet. Dessa brister kan betraktas vara karaktäriserade för forskningsfältet om HRE i stort vilket för samhällskunskapslärare lätt kan tolkas som att det är ett irrelevant forskningsfält att ta del av.
Mot bakgrund av samhällskunskapsämnets instabila innehåll (Persson, 2018) är det inte säkert att mänskliga rättigheter kommer vara en del av innehållet i framtiden. Men så länge det omnämns i ämnes- och kursplaner, behöver samhällskunskapslärare förhålla sig till det. Av den anledningen kan mitt arbete vara relevant då det undersöker det outforskade fält mellan de olika akademiska fälten genom att ställa samhällskunskapsdidaktiska frågor till lärare om deras undervisning om MR. Vagheten i begreppet mänskliga rättigheter resulterar i ett stort tolkningsutrymme hos den enskilde samhällskunskapsläraren om hur undervisning av det ska ske. Om samhällskunskapslärare inte ges möjlighet att ta del av forskning om MR i sin lärarutbildning eller fortbildning riskerar det att leda till att samhällskunskapslärare inte ges tillräckliga förutsättningar för att undervisa om mänskliga rättigheter.
8.1 Framtida forskning
Som tidigare nämnt är detta ett outforskat område där mer forskning skulle gynna både ett samhällskunskapsdidaktiskt forskningsfält men också forskning som berör mänskliga rättigheter i allmänhet och HRE i synnerhet. Examensarbetets resultat tyder på att forskning behövs på området.
Under arbetets gång har det blivit märkbart att de intervjuade lärarna har en didaktisk övertygelse om att mänskliga rättigheter hör hemma i ett demokratiavsnitt och som en del av ett demokratifrämjande arbete. Det hade varit spännande att studera huruvida fler lärare delar den åsikten. Av den anledningen vore det intressant att undersöka lärares tal om deras mål med undervisning om mänskliga rättigheter utifrån ett tydligare demokratiperspektiv. En sådan studie hade kunnat utgöras av en kombination av kvalitativ intervjustudie och klassrumsobservationer för att även fånga in hur lärarnas mål med undervisningen gestaltas i klassrummet.
Referenser
Adami, R. (2014). Human rights learning [Elektronisk resurs]: the significance of
narratives, relationality and uniqueness. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms
universitet, 2014. Stockholm.
Arvidsson, M., Halldenius, L., Sturfelt, L. (2018). Inledning: Mänskliga rättigheter i språk, praktik och samhällets institutioner. I Arvidsson, M., Halldenius, L. & Sturfelt, L.
(red.). Mänskliga rättigheter i samhället. (Första upplagan, s.7-14). Malmö: Bokbox förlag. Bajaj, M. (2017). Introduction. I Bajaj, M. (red), Human rights education: theory, research,
praxis. (s.1-16). Philadelphia: University of Pennsylvania Press.
Bronäs, A & Selander, S. (2002) Samhällskunskap som skolämne. I Falkevall, B.& Selander S. (red) Skolämne i kris? Stockholm Library of Curriculum Studies, nr 10: Lärarhögskolan i Stockholm.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Ekendahl, I., Nohagen, L. & Sandahl, J. (2015). Undervisa i samhällskunskap: en
ämnesdidaktisk introduktion. (1. uppl.) Sockholm: Liber.
Gustafsson, C. (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 4(1). 43-57.
Imsen, G. (1999). Lärarens värld: introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, F. L. (2018). Självklart men oklart: Rättighetsspråk i gymnasieskolans läroplaner 1970-2011. I Arvidsson, M., Halldenius, L. & Sturfelt, L. (red.). Mänskliga rättigheter i
samhället. (Första upplagan, s.77-99). Malmö: Bokbox förlag.
Okafor, O.C. & Agbakwa, S.C. (2001). Re-Imagining International Human Rights Education in Our Time: Beyond Three Constitutive Orthodoxies. Leiden Journal of
International Law. 14(3), 563-590.
Persson, M. (2018). Uppfinningen av ett skolämne: Ett historiesociologiskt perspektiv på samhällskunskapsämnets logik. Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science
Education, 2018(4), 160-183.
Roth, H.I (2015). Det sena genombrottet för mänskliga rättighetsutbildningar. Utbildning &
Russell, S.G & Suárez, D.F. (2017). Symbol and Substance: Human Rights Education as an Emergent Global Institution. I Bajaj, M. (red.), Human rights education: theory, research,
praxis. (s.19-46). Philadelphia: University of Pennsylvania Press.
Sandahl, J. (2011). Att ta sig an världen [Elektronisk resurs]: lärare diskuterar innehåll
och mål i samhällskunskapsämnet. Licentiatavhandling Karlstad: Karlstads universitet,
2011. Karlstad.
Sandahl, J. (2014). Samhällskunskap och historia i svensk gymnasieskola: ämnenas roll och relation i diskurs och ämnesplaner. Nordidactica – Journal of Humanities and Social
Science Education, 2014(1), 53-84.
Saunders, B., Kitzinger, J., & Kitzinger, C. (2015). Anonymising Interview Data: Challenges and Compromise in Practice. Qualitative Research, 15(5), 616–632. doi: 10.1177/1468794114550439.
Skolverket. (2017). Ämne Samhällskunskap. Stockholm: Skolverket [Hämtad 2019-04-17 från
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.265603!/Amnesplan_Samhllskunskap_Gy.pdf]. Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Tibbitts, F. (2017) Evolution of Human Rights Education Models. I Bajaj, M. (red), Human
rights education: theory, research, praxis. (s.69-93). Philadelphia: University of
Pennsylvania Press.
Tullberg, A., & Nilsson, F. (2013). En kartläggning av utbildningsmaterial om de
mänskliga rättigheterna – för den svenska grundskolans årskurs 9 samt gymnasieskolan.
Forum för levande historia.
United Nations. (2011). United Nations Declaration on Human Rights Education and Training, UN doc. A/Res/66/137, 2011.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. [Hämtad 2019-05-20 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf?fbclid=IwAR3iLl_SV2YaTzCLER1ZpGYEcUu9 Xg1XZxIAp4H4tDDy6GobuG7CjBlHavs].
Öberg, J. (2016). Samhällskunskapens dimensioner [Elektronisk resurs]: Tio lärare ramar
Bilaga 1
Intervjuguide
Tema Frågor Följdfrågor
Inledande frågor
Hur länge har du varit lärare?
Vilken ämneskombination har du?
Hur länge har du jobbat på denna skola?
Berätta om din utbildning (var?) Vad har du gjort innan du pluggade till lärare?
Är det också de ämnen du undervisar i?
Har du jobbat på olika typer av program?
Vad-fråga Vad är mänskliga rättigheter enligt dig?
Vad/hur undervisar du om mänskliga rättigheter?
Vad tycker du att eleverna bör kunna om MR?
Hur tror du din uppfattning är i jämförelse med andra lärare?
Är det även så du tolkar det som står i kursplanen för
samhällskunskap 1b? Hur hittar du det materialet?
Varför?
Hur uppnår man det?
Tror du det spelar någon roll vilka andra ämnen man har?
Påverkans -faktorer
Vad påverkar ditt urval?
Om personen har jobbat under längre tid:
Har din undervisning om MR förändrats över tid?
Skiljer det sig från andra arbetsområden i sh1b?
Vad tror du om framtiden, kommer du undervisa mer eller mindre om MR? Och vad är det beroende av?