Följande kapitel innehåller slutsatser och rekommendationer till examensarbetets två syften. Slutsatser dras först kring utförd försöksplaneringsprocess och rekommendationer ges på hur den kan vidareutvecklas. Därefter presenteras slutsatser och rekommendationer till det involverade företaget, dess produktionslinje samt hur de kan bedriva försöksplanering i framtiden.
6.1 Försöksplaneringsprocessen
Examensarbetets resultat har exemplifierat en initiell användning av försöksplanering inom ett företag som tidigare inte använt sig av metoden. Den utförda försöksplaneringsprocessen beskrivs närmare i Figur 6-1.
Arbetsgången såg till viss del annorlunda ut jämfört med rekommendationer i litteraturen. Den största skillnaden var att historisk data tillsammans med intervjuer och granskning av tidigare studier användes som screening för att hitta intressanta faktorer att undersöka. Detta visade sig fungera bra då försöksplaneringen fann att en jäseffekten påverkade höjden och att rörtiden inte påverkade någon kvalitetsrespons.
Flertalet brister identifierades i examensarbetets teoretiska referensram då det inte beskrevs hur produktionspersonalens upplevelser under experimentationen ska bedömas samt hur motsägelser i resultaten ska hanteras. Vidare hittades inga teoretiska beskrivningar om problematiken som uppstår när alla försök i en försöksplan inte hinner utföras och vad som kan göras för att minska effekterna av detta. Slutligen identifierades att flertalet av de kritiska faktorerna för
Screening med hjälp av historisk data, tidigare studier samt
intervjuer Planering av försök med hjälp av checklista Utförande av försök samt insamling av mätdata Analys av försök med hjälp av ANOVA, hypotestest eller normalplot Slutsatser
FIGUR 6-1.FÖRSÖKSPLANERINGSPROCESSEN SOM UTFÖRDES I EXAMENSARBETET DÄR SCREENING UTFÖRDES EN GÅNG, PLANERING MED CHECKLISTA TVÅ GÅNGER SAMT DE ÖVRIGA STEGEN TRE GÅNGER.
46
FIGUR 6-2.REKOMMENDERAD FÖRSÖKSPLANERINGSPROCESS MED EN NY FAS MARKERAD MED MÖRKBLÅ FÄRG SAMT NY CHECKLISTA VID PLANERING AV FÖRSÖK.
försöksplaneringsprocessen inte uppfylldes vilket kräver en anpassning av angreppssätten som beskrivs i litteraturen. Främst var det de kritiska faktorerna teamwork och resursallokering som inte uppfylldes.
Utifrån ovanstående observationer har försöksplaneringsprocessen utvecklats för att bättre motverka problemen som uppstod i examensarbetet, se Figur 6-2.
Försöksplaneringsprocessens nya återkopplingsfas syftar till att ta tillvara produktionspersonalens upplevelser i produktionen som inte syns i de numeriska värdena. Återkopplingen sker med fördel under möten tillsammans med de involverade i planeringen av försöken. Ytterligare en fördel med denna ändring är att fler personer involveras i processen. En del i rekommendationen är att innehållet i flera faser utvecklas. Den nya rekommenderade checklistan med utökade beskrivningar förväntas kunna lösa flertalet av problemen som uppstod i examensarbetet. Den nya checklistan presenteras i Tabell 6-1.
Screening med hjälp av historisk data, intervjuer och eventuella tidigare studier Planering med hjälp av ny checklista Utförande av försök samt insamling av mätdata Återkoppling från produktionspersonal Analys av försök med hjälp av ANOVA, hypotestest eller normalplot Slutsatser
47
TABELL 6-1.REKOMMENDERAD CHECKLISTA DÄR TEXT I BLÅ FÄRG REPRESENTERAR ÄNDRINGAR FRÅN CHECKLISTAN AV MONTGOMERY OCH COLEMAN (1993).
Nr: Beskrivning: Vad ska göras:
1 Namn, organisation, titel och involverad personal.
Bestäm namn och organisation för utföraren av experimenten samt titel för arbetet. Välj ut berörd personal som ska vara med i hela planeringsfasen. Utförare av försöken (operatörer i produktionen) måste inkluderas samt åtminstone en person med kunskap om statistisk analys av experimentet.
2 Mål Beskriv målet med experimenten. Ska vara specifierade, mätbara och praktiska.
3 Bakgrund Beskriv bakgrund om responsvariablerna, teoretiska grunder, erfarenheter och tidigare experiment.
4 Responsvariabler Bestäm vilka responsvariabler som ska mätas, vilka nivåer som är normala för den samt precisionen som den kan mätas på.
5 Försöksfaktorer Bestäm vilka försöksfaktorer som ska mätas, vilka nivåer som är normala för den, hur mycket den kan varieras, precisionen som den kan mätas på samt vad för förväntad effekt den har på responserna.
6 Konstanta variabler Bestäm vilka variabler som ska hållas konstanta, vilka nivåer som den får varieras under, precisionen som den kan mätas på, hur den kan kontrolleras samt förväntad effekt den har på responserna.
7 Störfaktorer Identifiera störfaktorer, hur de kan mätas, hur de ska förhindras att påverka resultatet samt vad den förväntas påverka.
8 Samspel Identifiera eventuella samspel som tros påverka.
9 Avgränsningar Skriv ner avgränsningar för experimenten, till exempel hur många försök som får göras eller svårigheter i hur variabler kan varieras.
10 Design/
Försökspreferenser Beskriv vald design och skälen för dessa, till exempel om randomisering är att föredra, hur många försök som ska göras och vilken upplösning som är tänkbar.
Finns det en risk för att alla försök inte hinner göras? Reflektera kring och dokumentera konsekvenserna som uppstår om alla delförsök inte kan utföras samt hur detta ska hanteras. Hur detta kan tänkas påverka analysen bör också kartläggas.
11 Analys- och
presentationstekniker Beskriv om möjligt hur datan ska analyseras och presenteras. 12 Ansvarig Bestäm ansvarig för experimenten.
48
Det nya innehållet i Tabell 6-1 syftar till att belysa vikten av det statistiska kunnandet inom projektgruppen, att involvera fler personer i försöksplaneringen samt att planera för oväntade händelser. Checklistan rekommenderas att användas vid planering av alla försök oberoende av dess omfattning. Detta ökar medvetenheten i företaget om vilka försök som ska göras och varför, vilket minskar kommunikationsproblem när försöken utförs.
De två sista rekommendationerna till försöksplaneringsprocessen är generella principer som kunde underlättat examensarbetet om de använts under arbetets gång. Den första rekommendationen är att experiment som syftar till att öka den generella kunskapen om processen bör fokuseras på en produkt som har mycket produktionstid eftersom detta möjliggör fler experiment. Den andra rekommendationen behandlar problematiken som uppstår när två resultat motsäger varandra. Vid ett sådant scenario rekommenderas att ge tolkningsföreträde åt resultatet som bedöms mest statistiskt säkerställt. Principen hade sparat mycket resurser som kunde användas till andra experiment i examensarbetet.
6.2 För företaget
Slutsatsen för det involverade företaget är att rörtiden varken påverkar höjden eller texturen hos den aktuella produkten och den aktuella produktionslinjen. Detta är en intressant slutsats då tidigare studier som till exempel Jahromi et al. (2014) kommit fram till att en lång rörtid förbättrar texturen. Det kan också konstateras att en minskning av jästemperaturen samtidigt som jästiden ökar leder till ett högre bröd vilket införts som standard av företaget i dagsläget.
Framöver rekommenderas företaget att fortsätta undersöka de övriga områdena som identifierades i Tabell 5-1 samt faktorer som identifierades i Bilaga 2. Det är också viktigt att studera samspelseffekter mellan olika områden. Därför kan det vara intressant att undersöka faktorer från olika delar på produktionslinjen som tros påverka en specifik kvalitetsrespons.
Utöver detta rekommenderas att företaget undersöker om Evolutionary Operation (EVOP) (Montgomery, 2013) skulle kunna användas vid produktionen där en försöksdesign utförs över en längre tid under pågående normalproduktion, med syfte att förbättra processsen eller produkten successivt. EVOP stör inte den normala produktionen och riskerar inte att påverka kvaliteten på produkterna i en större grad så produkter måste kasseras.
49
En EVOP-design består vanligtvis av tvånivåers faktorförsök. Det aktuella företaget kan exempelvis välja ut två faktorer som misstänks påverka brödens textur (då texturen är den respons som de haft störst problem med). Därefter upprättas en 22
försöksplan som utförs i cykler varje gång produktionen på den aktuella produkten körs. Med tiden samlas en stor mängd data in som möjliggör ett statistiskt beslut kring hur faktorerna bör ställas in för att minska texturen. Nästa steg innefattar att nivåvalen hos faktorerna flyttas i riktningen som ska leda till en lägre textur, sedan repeteras cirkeln tills optimum hittas. Därefter kan nya variabler väljas ut och gå igenom samma procedur. En illustration av principen kan ses nedan i Figur 6-3.
Försök 4, 8, .. Försök 1, 5, ..
Försök 3, 7,.. Försök 2, 6, ..
Faktor 1
Faktor 2
FIGUR 6-3.ILLUSTRERING AV EVOP-PRINCIPEN DÄR EXPERIMENT UTFÖRS I CYKLER.SEDAN FLYTTAS NIVÅERNA MOT OPTIMUM.
50