I detta kapitel besvaras inledningsvis studiens tredje frågeställning om på vilket sätt Ingrossos och Blicks självpresentation i bild kan sägas upprätthålla rådande normer om kvinnor och kvinnokroppen. Sedan dras slutsatser om resultatet som går att koppla till studiens syfte. Det är således slutsatser som håller en högre abstraktionsnivå än vad de empiriska resultaten visar rent konkret. Därefter diskuteras slutsatserna mer fritt i en avslutande diskussion där även förslag på vidare forskning tas upp.
6.1 Slutsatser
Studiens resultat visar att Ingrossos och Blicks självpresentation i bild rekonstruerar normer om kvinnan som sexig och något som ska betraktas. Detta genom att självpresentationen präglas av självsexualisering och självobjektifiering med ett stort fokus på kroppen. Influencers självpresentationern kan således sägas bidra till att upprätthålla de
representationer av kvinnor som media tenderar tillhandahålla genom bilder. För att kunna generalisera detta resultat och därmed konstatera att influencers självpresentation i bild överlag präglas av självsexualisering och självobjektifiering behövs dock ytterligare studier av andra influencers självpresentation i bild. Vidare är det möjligt att resultatet kring
självpresentationen inte skulle bli detsamma om studien fokuserat på influencers med en annan nisch än livsstil, som var fallet med de influencers som undersöktes i denna studie. Denna studie är dock ändå ett relevant bidrag till forskningen på hur rådande normer om kvinnor upprätthålls i influencers självpresentation i bild genom att visa att självsexualisering och självobjektifiering sker i två av Sveriges största influencers självpresentation i bild på Instagram.
En ytterligare slutsats som kan dras utifrån resultatet är att självsexualiseringen och självobjektifieringen kan upplevas vara mer eller mindre explicit i influencers
självpresentation i bild, men ändå finnas där. Kontexten spelar in genom att avskalade miljöer ger ett större fokus på subjektet i bild och självsexualiseringen och självobjektifieringen blir därför tydligare, medan ombonade och hemlika miljöer bidrar till att tona ner fokuset på subjektets självsexualisering och självobjektifiering. Bilderna förmedlar dock fortfarande själsexualiserande och självobjektifierande budskap vilket bidrar till att rekonstruera, och därmed fortsatt normalisera, normer om att det är på det här viset en kvinna förväntas framställa sig själv i bild.
tillräcklig för att kunna konstatera någonting om eventuella förklaringar. För att kunna konstatera någonting om det behövs ytterligare studier, exempelvis studier där influencerna i fråga intervjuas för att undersöka varför de väljer att framställa sig just på det sätt de gör. Detta är ett förslag på vidare forskning som skulle kunna öka förståelse för fenomenet ytterligare.
Ett resonemang är att Ingrossos och Blicks självsexualisering och självobjektifiering skulle kunna vara ett svar på publiken, i det här fallet följarnas, förväntan på självpresentationen. Med det menat att rådande normer om kvinnor och kvinnokroppen gör att följarna förväntar sig att en kvinna ska presentera sig själv i bild utifrån dessa. Detta kan sägas hänga ihop med att självsexualisering och självobjektifiering kan ses som en strategi för att skapa
uppmärksamhet, i fallet med sociala medier gillningar, kommentarer och delningar. I förlängningen kan det även tänkas handla om att självsexualiseringen fungerar som ett säljargument där influencerna i fråga framställs som kvinnliga ideal som betraktaren ska se upp till och eftersträva att likna. Detta kan göras genom att följa det som influencern visar upp i bilden, oavsett om det är en produkt för att förbättra utseendet eller ett sätt att sminka sig eller klä sig. Det influencer visar upp blir idealet och där genom en norm kring kvinnan och kvinnokroppen. Samtidigt kan det vara viktigt att ta hänsyn till att influencerna ofta publicerar bilder kopplade till samarbeten där det inte alltid endast är deras egna intressen och ideer som visas i bilden. Avtal och förväntningar från dessa samarbetspartners kan styra hur något kommer visar i bild och vad bilden kommer innehålla. Influencerna påverkas således av andras önskan och ändamål och deras syn på vad som är acceptabelt, vilket kan styra självpresentationen att förmedla samarbetspartners syn på normer.
Vidare kan influencers inte enbart sägas påverka vilka normer som finns i samhället utan måste även ses som individer som påverkas av redan befintliga normer. Deras
självpresentation i bild kan således även ses som en återspegling av de normer som redan finns om kvinnor och kvinnokroppen. I och med sin roll som influencer, och den plattform och möjlighet till att påverka andra människor som kommer med den, skulle influencers dock kunna ifrågasätta och utmana rådande normer om kvinnor och kvinnokroppen. Och på så vis initiera konstruktionen av nya normer om kvinnor.
Därför är också relevant att lyfta resonemanget kring självsexualisering ur ett postfeministiskt perspektiv, även om det utifrån studien inte går att konstatera att just Ingrossos och Blicks självsexualisering har sin grund i det. I det samhället vi lever i idag kan en diskurs uttydas som handlar om att kvinnan inte ska vara beroende av män och kunna styra över vår egen kropp. Självsexualisering kan i detta sammanhang ses som ett sätt att ta tillbaka rätten att som kvinna anspela på sin sexualitet utan att det per automatik innebär att hon gör det för att behaga män. Dock så är det ingen större visuell skillnad på denna typ av självsexualisering och hur media har tenderat att sexuallisera kvinnan, vilket gör att ställningstagandet
undermineras. När de självsexualiserar finns risken att det ger upphov till att kvinnorna ändå placerar sig i en underordnad position.
Avslutningsvis skulle ytterligare förslag på vidare forskning vara att undersöka hur influencers självsexualiserande och objektifierande självpresentationer i bild faktiskt påverkar människor.
7. Referenslista
Tryckta och elektroniska källor
Andén-Papadopoulos, Kari. 2000. The picture of the year and it’s view of the world. I Becker, Karin, Ekecrantz, Jan & Olsson, Tom (red.). Picturing politics. Visual and textual formations of modernity in the Swedish press. Stockholm: JMK skriftserie.
Ahrne, G. & Svensson, P.. 2015. Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.
Baumgardner, J. & Richards, A.. 2004. Feminism and Femininity: Or How We Learned to Stop Worrying and Love the Thong. I Harris, A. & Fine, M. (red.). All about the girl – Culture, power and identity. New York: Routledge, 59-68.
Bignell, Jonathan. 2002. Media Semiotics – An Introduction. 2. uppl. Manchester & New York: Manchester University Press.
Casaló, L. V., Flavián, C. & Ibáñez-Sánchez, S.. 2020. Influencers on Instagram: Antecedents and consequences of opinion leadership. Journal of business research. 117(1): 510-519. doi: 10.1016/j.jbusres.2018.07.005.
Craig, R. Steven. 1992. The effect of Television Day Part on Gender Portrayls in Television Commercials: A Content Analysis. I Sex Roles 26 (5/6).
De Vries, D.A. & Peter, J., 2013. Women on display: The effect of portraying the self online on women’s self-objectification. Computers in human behavior, 29(4), pp.1483–1489. Ekström, M. & Johansson, B.. 2019. Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P.; Gilljam, M.; Oscarsson, H.; Towns, A. & Wängerud, L.. 2017.
Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm : Wolters Kluwer.
Fagerström, L. & Nilson, M.. 2014. Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerups. Gill, Rosalind. 2007. Gender and the media. Cambridge: Polity Press.
Götz, M. & Lemish, D.. 2017. Beyond the Stereotypes? Images of Boys and Girls, and their Consequences. Göteborg: Nordicom.
Hearn, Alison & Schoenhoff, Stephanie (2015) From celebrity to influencer: tracing the diffusion of celebrity value across the data stream. Red: David P. Marshall & Sean Redmond (2015) A companion to celebrity. Chichester: John Wiley & Sons, Inc. sid. 194–212. https://doi.org/
10.1002/9781118475089.ch11
Hirdman, Anja. 2008. Den ensamma fallosen : mediala bilder, pornografi och kön. Stockholm: Atlas
Hirdman, Anja. 2000. Male norms och female forms. I Becker, Karin, Ekecrantz, Jan & Olsson, Tom (red.). Picturing politics. Visual and textual formations of modernity in the Swedish press. Stockholm: JMK skriftserie, 106-131.
Hirdman, Anja. 2001. Tilltalande bilder. Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib Aktuellt. Stockholm: Atlas.
Hirdman, Anja. 2004. Tilltalande bilder. Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib Aktuellt. Stockholm: Atlas.
Internetstiftelsen. 2020. Svenskarna och internet 2020. https://svenskarnaochinternet.se/app/ uploads/2020/12/internetstiftelsen-svenskarna-och-internet-2020.pdf (Hämtad 2021-04-23). Kleberg, Madeleine. 2015. Medierforskningens känsla för kön. I Hirdman, A. & Kleberg M. (red.). Mediers känsla för kön. Göteborg: Nordicom, 19-34.
Lindgren, B. & Nordström, G. Z.. 2009. Det kreativa ögat – Om perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur AB.
Lutz, A. C & Collins, L. J. 1993. Reading National Geographic. Chicago and London: The University of Chicago Press.
McRobbie, Angela. 2009. The aftermath of feminism – Gender, culture and social change. London: SAGE Publications.
Sociala medier
Blick, Angelica. [@angelicablick]. U.Å.. B. Instagram. https://www.instagram.com/ angelicablick/ (hämtad 2021-04-27)
Blick, Angelica. U.Å.. A. About. Angelicablick. [Blogg]. https://angelicablick.se/about/ (hämtad 2021-05-10)
Ingrosso, Bianca. [@biancaingrosso]. 2021. Instagram. 27 april.
Ingrosso, Bianca. 2018. Jag behöver en paus nu. Biancaingrosso. [Blogg]. 20 dec. https:// biancaingrosso.se/2018/12/20/jag-behover-en-paus-nu/ (hämtad 2021-05-21)
Tidningsartiklar
Caesar, Julia V. 2020. Bianca Ingrosso säljer delar av sitt sminkmärke - går plus med 60 miljoner. Resume. 22 juli. https://www.resume.se/marknadsforing/sociala-medier/bianca-ingrosso-saljer-delar-av-sitt-sminkmarke-gar-plus-med-60-miljoner/ (hämtad 2021-05-23) Caia Cosmetics. U.Å.. Om Caia. https://caiacosmetics.se/sv/info/om-caiacosmetics-2 (hämtad 2021-05-2
Oxblod, Aino. 2020. Blicks förvandling – nu väljer hon att visa. Expressen. 9 april.
https://www.expressen.se/noje/angelica-blicks-forvandling-nu-valjer-hon-att-visa/ (hämtad 2021-05-10)
Rågsjö Thorell, Andreas. 2020. Rusning till Bianca Ingrossos varumärke: “ni är helt galna”. Resume. 18 maj. https://www.resume.se/marknadsforing/sociala-medier/rusning-till-bianca-ingrossos-varumarke-ni-ar-helt-galna/ (hämtad 2021-05-21)
Bilder
Blick, Angelica. [@angelicablick]. 2021. Bild B1. https://www.instagram.com/p/ CM4lgHYhttT/ (2021-04-29).
Blick, Angelica. [@angelicablick]. 2021. Bild B2 https://www.instagram.com/p/ CMezRX1hEaM/ (2021-04-29)
Blick, Angelica. [@angelicablick]. 2021. Bild B3 https://www.instagram.com/p/ CMr968QhcEq/ (2021-04-29)
Blick, Angelica. [@angelicablick]. 2021. Bild B4 https://www.instagram.com/p/ CL43_IAB4bi/ (2021-04-29)
Blick, Angelica. [@angelicablick]. 2021. Bild B5 https://www.instagram.com/p/ CMxZMo4BPGj/ (2021-04-29)
Blick, Angelica. [@angelicablick]. 2021. Bild B6 https://www.instagram.com/p/ CMT2ohaBQYZ/ (2021-04-29)
Ingrosso, Bianca. [@biancaingrosso]. 2021. Bild I1. Instagram. https://www.instagram.com/ p/CMPyzDHD9kK/ (2021-04-29)
Ingrosso, Bianca. [@biancaingrosso]. 2021. Bild I2. Instagram. https://www.instagram.com/ p/CL9t8XKjCJo/ (2021-04-29)
Ingrosso, Bianca. [@biancaingrosso]. 2021. Bild I3. Instagram. https://www.instagram.com/ p/CM2muPsDy5d/ (2021-04-29)
Ingrosso, Bianca. [@biancaingrosso]. 2021. Bild I4. https://www.instagram.com/p/ CM_z1objq72/ (2021-04-29)
Ingrosso, Bianca. [@biancaingrosso]. 2021. Bild I5. Instagram. https://www.instagram.com/ p/CMsbWAMjbcu/ (2021-04-29)
Ingrosso, Bianca. [@biancaingrosso]. 2021. Bild I6. https://www.instagram.com/p/ CMT7nS4DYN-/ (2021-04-29)