Slutsatser

Syftet med studien har varit att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjänsteföretag som saknar säkerheter i form av materiella tillgångar. Detta har vi gjort genom att presentera en referensram där vi redogjort för centrala begrepp, definitioner, teorier samt aktuell statistik kring nyföretagande. Vidare har vi beskrivit det finansiella gapet utifrån befintlig teori samt hur vi anser att det berör nystartade tjänsteföretag. För att ytterligare uppfylla studiens syfte har vi intervjuat tjänsteföretag samt externa finansiärer för att få deras syn på problematiken. Problemformuleringen var att undersöka huruvida de företag och finansiärer vi valt att samarbeta med i studien upplevt det finansiella gapet och hur de anser att gapet yttrar sig? Våra slutsatser är att samtliga respondenter anser att problematiken existerar och alla utom en har själva upplevt den. Ett av tjänsteföretagen upplevde inte finansieringsprocessen som problematisk då de erhöll ett stöd från arbetsförmedlingen. Det personliga risktagandet upplever samtliga tjänsteföretagen som en av de allvarligaste yttringarna av finansieringsproblematiken. Bristen av materiella tillgångar att ställa som säkerheter gör att krediter och banklån blir svårare att få beviljade då bankerna kräver personlig borgen. Vidare menar merparten av respondenterna, såväl tjänsteföretag som finansiärer, att det kan göra att allt färre vågar starta företag. Finansieringsproblematiken utgör således ett hot mot sysselsättningen och den framtida tillväxten.

Vår initiala uppfattning var att det finansiella gapet drabbar så gott som alla tjänsteföretag som saknar materiella tillgångar att ställa som säkerheter. Efter våra empiriska studier har vi dock fått en mer nyanserad uppfattning. De externa finansiärerna anser att problematiken yttrar sig på så sätt att kreditbedömningar blir svårare när materiella tillgångar saknas att ställa som säkerheter. De finansiärer vi intervjuat upplever generellt en finansieringsproblematik kring tjänsteföretag, i synnerhet de som saknar materiella tillgångar, men att den yttrar sig tydligast för tjänsteföretag som ägnat mycket tid och resurser till forskning och utveckling. När dessa företag behöver finansiering till kommersialiseringen, ofta större belopp, får de svårt att finna finansiärer.

6.2 Fortsatt forskning

Vi anser att det vore intressant att genomföra en liknande studie med personer som försökt starta företag men misslyckats på grund av finansieringsproblem. På så sätt skulle det ytterligare kunna belysas problematikens kärna och lärdom skulle kunna dras av detta. Vi anser även att det vore givande att utföra vår studie med en kvantitativ ansats för att se om

liknande resultat skulle gå att utläsa ur en större mängd data. Vidare vore det intressant att se om problematiken skiljer sig geografiskt åt i landet eller om det är koncentrerat till specifika regioner och externa finansiärer.

6.3 Avslutande ord

I metodkapitlet redogjorde vi för hur den kvalitativa metoden inte är inriktad på slutsatser med generell giltighet. Vi är medvetna om detta men menar ändå att vi kan spekulera i hur våra slutsatser, utifrån respondenternas upplevelser av problematiken, skulle kunna appliceras i ett större sammanhang. Vår uppfattning är att de tjänsteföretag som upplever det finansiella gapet starkast är de som antingen är i behov av en väsentlig mängd kapital eller forsknings- och utvecklingsföretag. Vi motiverar det med att tjänsteföretag med mindre kapitalbehov förvisso är i behov av finansiering men kan oftast anskaffa denna utan banklån eller krediter. Vi syftar exempelvis på bidrag från arbetsförmedlingen, privata lån från släkt och vänner samt eget kapital. Gäller det däremot företag i behov av större summor blir ofta banken och andra externa finansiärer nödvändiga för företagets existens. Saknar dessa företag dessutom materiella tillgångar att ställa som säkerheter blir denna process mycket svår. De företag som efter år av forskning och utveckling behöver extern finansiering för kommersialisering hamnar i en problematisk situation. De har ofta stora initiala kostnader men ännu inga intäkter vilket gör att banken bedömer dessa som högriskprojekt. Övriga finansiärer vi redogjort för såsom inkubatorsverksamheter, affärsänglar och riskkapitalföretag lämpar sig inte heller för dessa företag enligt vår mening.

Slutligen anser vi att finansieringssystemet inte fungerar optimalt och inte lever upp till näringslivets förväntningar som det ser ut idag. Vår uppfattning grundar sig på respondenternas upplevelser och erfarenheter samt den teori vi tillgodogjort oss om hur finansieringssystemet ser ut. Vår förhoppning är att målgruppen till studien kommer dra av nytta av vår undersökning. Förhoppningsvis kan morgondagens entreprenörer och företagare starta sina företag i ett mer gynnsamt klimat och på så sätt bidra till Sveriges tillväxt och framtid.  

Källförteckning

Adlercreutz, A. (2004). Finansieringsformers rättsliga reglering. Lund: Studentlitteratur. Almega. (2009). Sökord: Branschfakta, om Almega. (Elektronisk). Hämtad: 2009-04-01. ALMI Företagspartner AB. (u.d). Sökord: Finansiering, vanliga frågor. (Elektronisk).

Hämtad: 2009-03-24.

Andersson, G. (1997). Framgång i kommersiella tjänsteverksamheter. Forskningsrapport, Stockholms universitet. Edsbruk: Akademitryck AB.

Andrén, N, Eriksson, T & Hansson, S. (2005). Finansiering. Malmö: Liber AB.

Arbetsförmedlingen. (2009) Sökord: Stöd vid start av näringsverksamhet.(Elektronisk). Hämtad: 2009-05-13

Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori – policy och praxis. Malmö: Liber AB. Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur.

Broomé, P, Elmér, L & Nylén, B. (1998). Kreditgivning till företag. Lund: Studentlitteratur. Bååthe, J & Mattson, J. (1993). Produktivitets- och kvalitetsmätning i några svenska

tjänsteföretag. Forskningsrapport 93:3, Högskolan i Karlstad.

FAR FÖRLAG. (2009). Samlingsvolymen 2009 – Redovisning. Avesta: STC Avesta AB. Finansdepartementet pressmeddelande. (2009). Kraftig uppgång i arbetslösheten och sämre

tillväxtutsikter i regeringens nya prognos. (Elektronisk). Hämtad: 2009-04-01.

Galtung, J. (1969). Theory and Methods of Social Research. Oslo: Universitetsförlaget.

Garmer, F & Kyllenuis, M. (2004). Finansiering för små och nystartade företag. Malmö: Liber AB.

Grönroos, C. (1990). Service Management and Marketing. Göteborg: ISL Förlag.

Gummesson, E.(1993). Kvalitetsstyrning i tjänste- och serviceverksamheter. Forskningsrapport 91:4, Högskolan i Karlstad.

Göteborgsposten. (2009). Borg spår massarbetslöshet. (Elektronisk). Hämtad: 2009-04-01 Helle, P. (2004). Affärsänglar – Att investera i tillväxtföretag. Stockholm: Ekerlids Förlag. Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik - om kvalitativa och kvantitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur

Innovationsbron AB. (u.d). Sökord: Inkubatorsverksamhet. (Elektronisk). Hämtad: 2009-04- 15

Institutet för tillväxtpolitiska studier S2007:004. (2007). Nyföretagandet i Sverige 2005 och

2006. (Elektronisk).

Institutet för tillväxtpolitiska studier S2008:006. (2008). Nyföretagandet i Sverige 2006 och

2007. (Elektronisk).

Jusek. (u.d). Sökord: Så skapas entreprenörer. (Elektronisk). Hämtad: 2009-03-20. Lag om bank- och finansieringsrörelse 2004:297.

Landström, H. (2003). Småföretaget och kapitalet. Kristiansstad: Kristiansstad Boktryckeri. Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lennander, G. (2006). Kredit och säkerhet. Mölnlycke: Elanders AB.

Lindström, G & Olofsson, C. (2002). Affärsänglar och teknikbaserade tillväxtföretag. Stockholm: SNS Förlag.

Mälardalens högskola. (u.d) Sökord: Idélab. (Elektronisk). Hämtad: 2009-04-15.

Patent- och registreringsverket. (u.d) Sökord: Immaterialrätt. (Elektronisk). Hämtad: 2009- 04-01.

SCB pressmeddelande 2009:38. (2009). Sysselsättningsutvecklingen klingar av. (Elektronisk). Hämtad: 2009-02-17.

SCB pressmeddelande 2009:76. (2009). Nedgång i antalet sysselsatta. (Elektronisk). Hämtad: 2009-03-19.

SCB pressmeddelande 2009:79. (2009). Konjunkturbotten ännu inte nådd. (Elektronisk). Hämtad: 2009-03-25.

Sparbanken Rekarne. (u.d). Sökord: Om oss, korta fakta. (Elektronisk). Hämtad: 2009-05-11 Statens offentliga utredningar SOU 2008:121. (2008). Innovationer och företagande –

Sveriges framtid. Stockholm: Edita Sverige AB.

Svedin, J. (1992). Kreditgivning och kreditbedömning av företag. Malmö. Almqvist & Wiksell.

Swedbank. (u.d). Sökord: Finansiering, leasing, avbetalning, fakturakredit, kontokredit,

fakturabelåning. (Elektronisk). Hämtad: 2009-05-05

Swedish Incubators and Science Parks. (u.d). Sökord: Inkubatorer. (Elektronisk). Hämtad: 2009-04-28.

Thomasson, J. (2007). Extern redovisning och finansiell analys. Malmö: Liber AB. Tillväxtverket. (2009) Sökord: Om Tillväxtverket. (Elektronisk). Hämtad: 2009-05-13. Tullgren, S. (2008). Finansiering och kalkylering. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vinnova. (2009). Sökord: Om Vinnova. (Elektronisk). Hämtad: 2009-05-13.

Vinnova rapport 2009:10. (2009). Om innovation, ledning och organisering i nio olika

Bilagor

Bilaga I – Intervjumall tjänsteföretag  

Fråga 1-3 ” Fakta om företaget” Vilken typ av verksamhet bedriver ni?

När startades företaget och var är det beläget? Hur många var med och startade upp?

Fråga 4-9 ”Finansiering”

Hur gick ni tillväga för att kunna finansiera uppstarten? Hur upplevde ni att finansieringsprocessen gick? Vart vände ni er först och varför?

Vilket bemötande fick ni och vilka frågor ställdes?

Upplevde ni några svårigheter eller problem och hur yttrade sig i så fall dessa? Vad anser ni är rimliga krav att ställa på företag gällande säkerheter?

Fråga 10-13 ”Om eventuellt lån” Vilken typ av lån? Varför? Hur beviljades ni ett lån? Personlig borgen?

Hade ni säkerheter att ställa? Fråga 14-22 ”Problematik”

Vad skulle ni rekommendera ett företag i samma situation?

Upplever ni att det finns en problematik kring finansiering för er typ av företag? Vad anser ni vara kärnan i problematiken?

Hur anser ni att denna problematik skulle kunna lösas?

Vad tror ni var den främsta anledningen till detta? (Brist på säkerheter, eget kapital, erfarenhet, kredithistoria, affärside, kompetens hos kreditgivare)

I efterhand, vad tror ni skulle ha underlättat för er gällande möjlighet att få finansiering? Om ni var beslutsfattare vad skulle ni förändra?

Hur viktigt är finansieringsmöjligheterna för företag i uppstarten för Sveriges tillväxt? Vad anser ni är bäst, att staten är huvudaktör vid kreditgivning eller privata aktörer, såsom

banker?

Fråga 23-25 ”Om annan finansiär” Vilken typ? Varför?

Hur kom ni i kontakt med dem? Varför?

Bilaga II – Intervjumall ALMI Företagspartner Västmanland AB Fråga 1-4 ”Om ALMI och yrkesrollen”

Vilken befattning har du på ALMI och vad är dina främsta kompetenser och arbetsuppgifter?

Hur lång erfarenhet har du?

Vad väger tyngst i er bedömning av företag som uppsöker er för hjälp med finansiering? (affärsidé, person bakom idé etcetera)

Varför kommer företag till er? Vad har ni att erbjuda som banken inte har?

Fråga 5-13 ”Finansiering av tjänsteföretag”

Av de företag ni finansierar, hur stor andel är tjänsteföretag?

Anser ni att det finns en problematik kring finansieringen av tjänsteföretag? Hur yttrar sig detta?

Tror ni att det i framtiden kommer att krävas en förändring för att främja denna typ av företag?

Om utvecklingen blir sådan att ALMI står för en allt större del av finansieringen av tjänsteföretagen, anser ni att det är en positiv eller negativ utveckling? Varför? Hur anser ni att det skulle gå att förbättra oddsen för att tjänsteföretag i uppstartsfasen

skulle få banklån?

Vilka råd har ni till entreprenörer som vill starta tjänsteföretag?

Om du ser tillbaka på din yrkesverksamma tid, hur har utvecklingen sett ut gällande finansiering av företag i uppstartsfasen? Har finansieringsmöjligheter och alternativ anpassats till de företag som finns i samhället?

Vad är din personliga åsikt, bör merparten av företagen finansieras statligt eller av bankväsendet och liknande? (privat sektor) 

Fråga 14-15 ”Om bankernas roll”

Anser ni att bankerna har följt samma utveckling som samhället – industri till tjänstesamhälle.

Bilaga III – Intervjumall Sparbanken Rekarne i Eskilstuna  

Fråga 1-4 ”Om banken och yrkesrollen”

Vilken befattning har du och vad är dina främsta kompetenser och arbetsuppgifter? Hur lång erfarenhet har du?

Vad väger tyngst i er bedömning av företag som uppsöker er för hjälp med finansiering? (affärsidé, person bakom idé etcetera)

Varför kommer företag till er? Vad har ni att erbjuda som andra finansiärer inte har?

Fråga 5-13 ”Finansiering av tjänsteföretag”

Av de företag ni finansierar, hur stor andel är tjänsteföretag?

Anser ni att det finns en problematik kring finansieringen av tjänsteföretag? Hur yttrar sig detta?

Tror ni att det i framtiden kommer att krävas en förändring för att främja denna typ av företag?

Om utvecklingen blir sådan att staten står för en allt större del av finansieringen av tjänsteföretagen, anser ni att det är en positiv eller negativ utveckling? Varför? Hur anser ni att det skulle gå att förbättra oddsen för att tjänsteföretag i uppstartsfasen

skulle få banklån?

Vilka råd har ni till entreprenörer som vill starta tjänsteföretag?

Om du ser tillbaka på din yrkesverksamma tid, hur har utvecklingen sett ut gällande finansiering av företag i uppstartsfasen? Har finansieringsmöjligheter och alternativ anpassats till de företag som finns i samhället?

Vad är din personliga åsikt, bör merparten av företagen finansieras statligt eller av bankväsendet och liknande? (privat sektor) 

Fråga 14-16 ”Om bankernas roll”

Anser ni att bankerna har följt samma utveckling som samhället – industri till tjänstesamhälle.

Anser ni att bankerna ställer rimliga krav vid kreditbedömningen?

Om du skulle få förändra något när det gäller kreditbedömningen vid nystartade tjänsteföretag, vad skulle det då vara?