Studien har visat att olika aspekter för gångvänlighet hör ihop och överlappar varandra. Samtliga behövs för att föra fotgängare närmre sina destinationer. Att enbart ta hänsyn till antingen utformningen av stråk, omgivande miljö, förhållandet till andra trafikslag eller människors behov är inte tillräckligt. Att fotgängaren känner sig trygg med att promenera har exempelvis varit återkommande för alla presenterade teman. Stråken behöver utformas med tydlighet och framkomlighet för att underlätta för fotgängaren att nå sin destination. Stråken behöver omges av bebyggelse och funktioner som genererar aktivitet och närvaro av andra människor.
Fotgängaren som oskyddad trafikant behöver tillåtas ta plats i miljön och integreras med andra trafikslag på ett tryggt sätt. Miljön måste upplevas som trygg att användas av alla olika människor. Saknas en av aspekterna kan det försämra upplevelsen av promenaden, vilket kan kopplas till att avståndet upplevs som längre.
Studien visar att planeringen bör utgå från fotgängarens perspektiv. För att lyckas med det behöver miljön upplevas och analyseras med en fotgängares ögon, vilket kräver att planeringen inte stannar på teoretisk nivå utan får utvecklas i den aktuella miljön. Denna studie har på så vis utarbetat ett tillvägagångssätt där teorier och strategier kan appliceras i verkligheten för att planeringen ska kunna anpassas till en plats specifika förutsättningar. Genom att studera tidigare forskning inriktad på gångtrafik har fråga 1 Vad är viktiga faktorer för att människor ska vilja gå? besvarats i avsnitt 2 Teori. Teorier från avsnitt 2 undersöktes i verkligheten genom att observera stråk för att sedan i avsnitt 4 Resultat kunna besvara forskningsfråga 2 Vilken påverkan kan utformningen av stråk ha på gångtrafikanter? I samma avsnitt återfinns även kunskap från tidigare planering av tågstationer som erhållits genom en dokumentstudie och som besvarar forskningsfråga 3 Hur har tidigare planering i stationsnära lägen tagit hänsyn till gångtrafikanter? Här nåddes insikten att det i stationsnära lägen finns ytterligare faktorer av betydelse för fotgängare. I avsnitt 5 Diskussion har svaren på de tre frågorna sammanförts för att svara på forskningsfråga 4 Hur kan den fysiska miljön i stationsnära lägen utformas för att avstånden för gångtrafikanter inte ska kännas långa?
Genom att besvara den fjärde forskningsfrågan uppnåddes studiens mål, att ta fram underlag för hur stationsnära miljöer kan utformas för att främja gångtrafik.
Referenser
Biggam, J. (2015). Succeeding with your master´s dissertation: A step-by-step handbook (3.
uppl.). Berkshire: Open university press
Bjerkemo, S.-A. (2008a). Metoder och verktyg för trafikplanering. I C. Hydén (Red.), Trafiken i den hållbara staden (s. 443–476). Lund: Studentlitteratur Bjerkemo, S.-A. (2008b). Planeringsstrategier. I C. Hydén (Red.), Trafiken i den
hållbara staden (s. 477–489). Lund: Studentlitteratur
Boverket. (2020a). Fördjupad översiktsplan och planprogram ur ett
brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv. Hämtad 2020-04-28 från https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/brottsforebyg gande-och-trygghetsskapande-atgarder/samhallsbyggnadsprocessen/fordjupad-oversiktsplanplanprogram/
Boverket. (2020b). Översiktsplanens nytta och funktion. Hämtad 2020-04-28 från
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/nytta/
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). (B. Nilsson, övers.).
Stockholm: Liber. (Originalarbete publicerat 2016)
Carmona, M., Tiesdell, S., Heath, T. & Oc, T. (2010). Public places - urban spaces:
The dimension of urban design (2. uppl.). London: Routledge
Ericsson, E. & Ahlström, P. (2008). Miljö. I C. Hydén (Red.), Trafiken i den hållbara staden (s. 153–212). Lund: Studentlitteratur
Flowerdew, R. & Martin, D. (2005). Methods in human geography: A guide for students doing a research project (2. uppl.). Harlow: Prentice hall
Folkhälsomyndigheten. (2020). Skydda dig och andra från smittspridning. Hämtad 2020-03-31 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/
Gehl, J. (2010). Cities for People. Washington, DC: Island Press
Gehl, J. (2011). Life Between Buildings: Using Public Space. (J. Koch, Övers.).
Washington, DC: Island press
Gehl, J. & Svarre, B. (2013). How to Study Public Life. (K. A. Steenhard, Övers.).
Washington, DC: Island Press
Gehl Architects. (2011). Bytespunkten som mötesplats i Skåne: attraktiva bytespunkter med människan i centrum. Hämtad från
https://utveckling.skane.se/publikationer/rapporter-analyser-och-
prognoser/temapm---bytespunkten-som-motesplats-i-skane/?highlight=bytespunkt
Gävle kommun. (2015). Fördjupad översiktsplan: Dubbelspår Ostkustbanan. Hämtad från https://www.gavle.se/service-och-information/bygga-trafik-och-miljo/planer- och-pagaende-byggprojekt-i-gavle/oversiktsplanering/las-oversiktsplaner-och-strategiska-dokument/fordjupad-oversiktsplan-for-ostkustbanan/
Gävle kommun. (2017). Översiktsplan för Gävle kommun år 2030 med utblick mot år 2050. Hämtad från https://www.gavle.se/service-och-information/bygga-
trafik-och-miljo/planer-och-pagaende-byggprojekt-i- gavle/oversiktsplanering/las-oversiktsplaner-och-strategiska-dokument/oversiktsplan-gavle-kommun-ar-2030/
Gävle kommun. (2020). Sätras historia. Hämtad 2020-06-11 från
https://www.gavle.se/service-och-information/kultur-och- fritid/kultur/kultur-som-du-kan-uppleva-i-gavle/historiska-platser-att-besoka-i-gavle/satras-historia/
Holmberg, B., Ståhl, A., Almén, M. & Wennberg, H. (2008). Tillgänglighet, trygghet och andra subjektiva aspekter. I C. Hydén (Red.), Trafiken i den hållbara staden (s. 55–84). Lund: Studentlitteratur
Jacobsen, D.I. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till
samhällsvetenskapliga metoder (S. Andersson, Övers.). Lund: Studentlitteratur.
(Originalarbete publicerat 2015)
Jernhusen. (u.å.). Den stationsnära staden. Hämtad från
https://www.jernhusen.se/om-jernhusen/strategi/stadsutveckling/stationsnara-stad/
Kang, L. & Fricker, J. D. (2016). Sharing urban sidewalks with bicyclists? An exploratory analysis of pedestrian perceptions and attitudes. Transport Policy, 49, 216-225. doi:10.1016/j.tranpol.2016.04.013
Lamour, Q., Morelli, A. M. & Marins, K. R. de C. (2019). Improving walkability in a TOD context: Spatial strategies that enhance walking in the Belém
neighbourhood, in São Paulo, Brazil. Case Studies on Transport Policy, 7(2), 280–
292. doi:10.1016/j.cstp.2019.03.005
Malmö stad. (2008). Öster om stationstorget i Hyllie. Hämtad från
https://malmo.se/Service/Bygga-och-bo/Detaljplaner/Planprogram/Pp-6022-Hyllie-ostra-stationstorg.html
Malmö stad. (2019). Översiktsplan för södra Hyllie: Fördjupning av översiktsplan för Malmö. Hämtad från
https://malmo.se/Service/Var-stad-och-var- omgivning/Stadsplanering-och-strategier/Oversiktsplan-och-strategier/Antagna-
fordjupningar-av-och-tillagg-till-oversiktsplanen/Oversiktsplan-for-sodra-Hyllie.html
Nyström, J. & Tonell, L. (2012). Planeringens grunder: En översikt (3. uppl.). Lund:
Studentlitteratur
Saelens, B. E., Sallis, J. F. & Frank, L. D. (2003). Environmental correlates of walking and cycling: Findings from the transportation, urban design, and planning literatures. Annals of Behavioral Medicine, 25(2), 80–91.
doi:10.1207/S15324796ABM2502_03
Schreier, M. (2012). Qualitative content analysis in practice. London: Sage
Southworth, M. (2005). Designing the walkable city. Journal of Urban Planning and Development, 131(4), 246–257.
doi:10.1061/(ASCE)0733-9488(2005)131:4(246)
Speck, J. (2017, Oktober). 4 ways to make a city more walkable. [Video]. TED konferens.
https://www.ted.com/talks/jeff_speck_4_ways_to_make_a_city_more_walka ble
Ståhle, A. (2016). Closer together: This is the future of cities. (K. Trodden, Övers.).
Årsta: Dokument Press
Svensson, Å. (2008). Gång- och cykeltrafik. I C. Hydén (Red.), Trafiken i den hållbara staden (s. 213–242). Lund: Studentlitteratur
Tiznado-Aitken, I., Muñoz, J. C. & Hurtubia, R. (2018). The role of accessibility to public transport and quality of walking environment on urban equity: The case of Santiago de Chile. Journal of the Transportation Research Board, 2672(35), 129–138.
doi:10.1177/0361198118782036
Trafikverket. (2013a). Vägledning för gångplanering. Så skapas det gångvänliga samhället (Publikationsnummer 2013:057). Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/se/vägledning-för-gångplanering-så-skapas-det-gångvänliga-samhället
Trafikverket. (2013b). Stationshandbok (Publikationsnummer 2013:060). Hämtad från https://trafikverket.ineko.se/se/stationshandbok
Trafikverket. (2017). Stationsmiljö: Utformning av stationen med resenären i fokus (Publikationsnummer 2017:084). Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/se/stationsmiljö-utformning-av-stationen-med-resenären-i-fokus
Umeå kommun. (2011). Översiktsplan Umeå kommun: Fördjupning för de centrala stadsdelarna. Hämtad från
https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/oversiktsplanochdetalj planer/oversiktsplan/oversiktsplanensdelarfordjupningarochtillagg/decentralasta dsdelarna.4.561e058815826ceb9fa1172c.html
Umeå kommun. (2013). Översiktsplan Umeå kommun: Fördjupning för Universitetsstaden.
Hämtad från
https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/oversiktsplanochdetalj planer/oversiktsplan/oversiktsplanensdelarfordjupningarochtillagg/universitetsst aden.4.561e058815826ceb9fa11766.html
van Soest, D., Tight, M. E. & Rogers, C. D. F. (2020). Exploring the distances people walk to access public transport. Transport Reviews, 40(2), 160-182.
doi:10.1080/01441647.2019.1575491
Wahl, C. & Jonsson, L. (2008). Trafikens uppkomst och drivkrafter. I C. Hydén (Red.), Trafiken i den hållbara staden (s. 11–42). Lund: Studentlitteratur
Zuniga-Teran, A. A., Orr, B. J., Gimblett, R. H., Chalfoun, N. V., Marsh, S. E., Guertin, D. P. & Going, S. B. (2017). Designing healthy communities: Testing the walkability model. Frontiers of Architectural Research, 6(1), 63–73.
doi:10.1016/j.foar.2016.11.005
Bilaga A
Tabell 1. Koder som framställts från observationer av Drottninggatan.
Stråk Kod
Observation Drottninggatan i Gävle Mjuka trafikslag är prioriterade i korsningar med biltrafik.
Observation Drottninggatan i Gävle De blandade trafikslagen skapar liv.
Observation Drottninggatan i Gävle God framkomlighet trots ombyggnad. Visar att de mjuka trafikslagen vågar ta plats.
Observation Drottninggatan i Gävle Cyklisterna ser ut att stressa gångtrafikanterna.
Observation Drottninggatan i Gävle Människor tolkar miljön på olika sätt.
Många cyklister verkar t.ex. tolka det som att slätt underlag är för cykling.
Observation Drottninggatan i Gävle Det finns ett naturligt “flow” på stråket.
Observation Drottninggatan i Gävle God framkomlighet trots ombyggnad. Visar att de mjuka trafikslagen vågar ta plats.
Observation Drottninggatan i Gävle Skyltar på gågatan stjäl plats från gångtrafikanter.
Observation Drottninggatan i Gävle Blandad markbeläggning, både kullersten och slät sten som används av personer med exempelvis rollator.
Observation Drottninggatan i Gävle Inom var hundrade meter finns bänkar att sitta på.
Observation Drottninggatan i Gävle Miljön är anpassad efter personer som är i behov av att ta en paus då och då.
Observation Drottninggatan i Gävle Barnvagnar och familjer tog upp mycket plats.
Observation Drottninggatan i Gävle God fasadvariation med mycket fönster Observation Drottninggatan i Gävle Gott om handel och cafeér
Tabell 2. Koder som framställts från observationer av Norra Skeppsbron i Gävle.
Stråk Kod
Observation Norra Skeppsbron i Gävle Vissa etapper av stråket saknar möblemang.
Observation Norra Skeppsbron i Gävle Smala trottoarer med en del hinder stör framkomligheten.
Observation Norra Skeppsbron i Gävle Vägar med bättre kontinuitet används hellre.
Observation Norra Skeppsbron i Gävle Lyktstolpar i gatan begränsar framkomligheten.
Observation Norra Skeppsbron i Gävle Avsaknad av vegetation ger en trist upplevelse av stråket.
Observation Norra Skeppsbron i Gävle Vid dåligt väder uppskattas platser att uppehålla sig på.
Observation Norra Skeppsbron i Gävle Platsens identitet har inte tillvaratagits.
Observation Norra Skeppsbron i Gävle Stängda fasader med viss vandalisering.
Observation Norra Skeppsbron i Gävle Få aktiviteter längs stråket.
Observation Norra Skeppsbron i Gävle Få övergångsställen försämrar framkomligheten.
Observation Norra Skeppsbron i Gävle Hög hastighet skapar en barriär då det känns otryggt att ta sig över till andra sidan.
Tabell 3. Koder som framställts från observationer av Sköterskevägen i Gävle.
Stråk Kod
Observation Sköterskevägen i Gävle Höga trottoarkanter, personer med
exempelvis rullator eller rullstol kan inte gå som de vill.
Observation Sköterskevägen i Gävle Sittplatser saknas längs gångvägen hela sträckan förutom vid sjukhusområdets sydligaste del.
Observation Sköterskevägen i Gävle Höga trottoarer med få nedfasningar.
Observation Sköterskevägen i Gävle När trottoaren bryts av av bilväg är bred nedfasning viktigt.
Observation Sköterskevägen i Gävle Dålig kontinuitet med en trottoar för gång- och cykel som avbryts av bilvägar.
Observation Sköterskevägen i Gävle När gångvägen blir en omväg genar folk på upptrampade stigar.
Observation Sköterskevägen i Gävle Rak sträcka som saknade upplevelser kändes lång och trist.
Observation Sköterskevägen i Gävle En del av sträckan på slingrig väg genom skog kändes mer livfull.
Observation Sköterskevägen i Gävle Belysning längs hela vägen.
Observation Sköterskevägen i Gävle Vägvisare till Sätra saknas, vilket skapar en dålig orienterbarhet.
Observation Sköterskevägen i Gävle Skogsvägen mellan järnvägen och Sätra har funktion som både transportstråk och rekreationsstråk.
Observation Sköterskevägen i Gävle Varierad topografi längs gångvägen i skogsområdet kan bli särskilt påfrestande för rörelsehindrade.
Observation Sköterskevägen i Gävle Viloplatser behövs särskilt där det är varierad topografi och kan bli extra ansträngande att gå.
Observation Sköterskevägen i Gävle Naturlandskap med varierad topografi och fågelkvitter.
Observation Sköterskevägen i Gävle En del av sträckan på slingrig väg genom skog kändes mer livfull.
Observation Sköterskevägen i Gävle Stråket har få ögon på sig utan bebyggelse intill.
Observation Sköterskevägen i Gävle Dålig kontinuitet med en trottoar för gång- och cykel som avbryts av bilvägar.
Observation Sköterskevägen i Gävle Avsaknad av övergångsställe i korsning mellan bilväg och gång- och cykelväg kan ge känslan av att gående ska väja för bilister.
Observation Sköterskevägen i Gävle Järnvägskorsningen är inte planskild och järnvägen är en barriär som kan kännas otrygg att gå över.
Tabell 4. Koder som framställts från observationer av gång- och cykelväg i Sätra.
Stråk Kod
Observation gång- och cykelväg i Sätra Bänk utan ryggstöd kan innebära tillgänglighetsproblem.
Observation gång- och cykelväg i Sätra Stråk anpassat till varierad topografi kan innebära svårigheter för människor med nedsatt fysik och sittplatser saknas under en del långa distanser.
Observation gång- och cykelväg i Sätra Slingrande gångväg som är anpassad till topografin bidrar till att målet inte är direkt synligt och hindrar att man blir påmind om hur långt det är kvar.
Observation gång- och cykelväg i Sätra Gång- och cykelväg placerad en bit ifrån bebyggelse gör att man inte är övervakad.
Observation gång- och cykelväg i Sätra Bostadsområde med få aktiviteter
Observation gång- och cykelväg i Sätra Gångtunnlar under bilväg, upplevdes ibland som att ta en omväg.
Observation gång- och cykelväg i Sätra Ingen separation av gång- och cykeltrafik, inga markeringar i beläggningen.
Observation gång- och cykelväg i Sätra I brant backe i en kurva med skymd sikt kändes blandningen av gång- och cykeltrafik riskfylld.
Observation gång- och cykelväg i Sätra När gångvägen avskiljs från bilvägen med ett skogsparti upplevs inte trafiken som lika störande.
Observation gång- och cykelväg i Sätra Kort gångtunnel möjliggör bra sikt.
Bilaga B
Tabell 1. Resultat från testpromenader
Stråk Total promenad Väntetid i sekunder
Väntetid i procent Heliga
Trefaldighetskyrkan - Gävle Central
9 minuter 0 0 %
Gävle Central - Alderholmsbron
10 minuter 36 6 %
Gävle sjukhus - Gävle Västra
12:40 minuter 0 0 %
Gävle Västra - Sätra 11:27 minuter 0 0 %