Slutsatser och vidare forskning

I båda kommunerna, i den här studien, synliggörs faktorer i skolsystemen som kan främja eller motverka skolors användande av bedömningsstödet som ett stödjande verktyg i arbetet med att tidigt identifiera och sätta in stödinsatser för elever i matematiksvårigheter. Studien antyder att samspel och kopplingar inom skolsystemets delar och nivåer påverkar huruvida bedömningsstödet ger skolor det stöd som Skolverket avser. Som blivande speciallärare ser vi ett behov av vidare kunskap om hur analyser av bedömningsstödets resultat bör utformas för att ge ett underlag som bidrar till ökade möjligheter att planera och följa upp

resursfördelningen, på alla nivåer i skolsystemet, för ett mer likvärdigt stöd för elever i matematiksvårigheter. Detta ser vi brister på i studien och därför anser vi att

bedömningsstödets analyser bör vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer i skolsystemet. För att bedömningsstödet i matematik för årskurs 1 ska bli ett reellt stöd för

46 skolor i arbetet med att tidigt identifiera elever som visar tecken på matematiksvårigheter och förhindra att matematiksvårigheterna utvecklas och fördjupas behövs även tydliga rutiner på alla nivåer i skolsystemet. Rutinerna behöver beskriva hur bedömningsstödet ska genomföras på skolan, vilka som ska delta i analysarbetet, hur resultatet ska överföras i skolsystemet, vilka i skolsystemet som ska ta del av analysen, vad analysen ska innehålla samt hur uppföljningen av stödinsatser ska ske.

Vi ser också ett behov av vidare forskning om vilka interventioner som är effektiva för elever som i det tidiga matematiklärandet visar tecken på matematiksvårigheter. Många forskare lyfter betydelsen av tidiga stödinsatser för elever i matematiksvårigheter. Vi anser dock att mer forskningsbaserad kunskap om stödinsatsers effektivitet krävs för att huvudmän och rektorer ska våga ta beslut som prioriterar resurser och stödinsatser i

47

Referenser

Ahlberg, A. (2007). Handledning för förändring? I Kroksmark, T. & Åberg, K. (Red).

Handledning i pedagogiskt arbete (s. 241–267). Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik-att bygga broar (2.uppl.). Stockholm: Liber.

Almqvist, L., Malmqvist,J., & Nilholm, C. (2015). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? - en syntes av meta-analyser. I

Vetenskapsrådet (Red.), Tre forskningsöversikter inom området

specialpedagogik/inkludering (s.1–122). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Bentley, P-O., & Bentley, C. (2016). Milstolpar och fallgropar i matematikinlärningen:

Matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber.

Bergqvist, E., Bergqvist, T., Boesen, J., Helenius, O., Lithner, J., Palm, T., & Palmberg, B. (2010). Matematik-utbildningens mål och undervisningens ändamålsenlighet –

Grundskolan 2009. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber. Bødtker Sunde, P., & Pind, P. (2016). Comparison of two test approaches for detecting

mathematical difficulties. I L. Lindenskov (Red.), Special needs in

mathematics education (s. 141-157). Aarhus: Danish School of Education,

Aarhus University.

Cognition Matters. (2020). Hämtad den 2 april 2020 från:

https://cognitionmatters.org/se/research/

Creswell, J.W., & Poth, C.N. (2013). Qualitative inquiry and research design: Choosing

among five approaches. Thousand Oaks: SAGE Publications.

Dowker, A. (2008). Individual differences in numerical preschoolers. Development

Science, 11(5), 650-654. doi:10.1111/j.1467-7687.2008. 00713.x

Dowker, A. (2016). Factors that influence improvement in numeracy, reading, and comprehension in the context of a numeracy intervention. Frontiers in

Psychology, 7(1929). doi.org/10.3389/fpsyg.2016.01929

Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C.Y. (2016). Mathematics anxiety: What have we learned in 60 years? Frontiers in Psychology,7(508), 1-16. doi:10.3389/fpsyg.2016.00508

48 Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik (Forskarrapport,

Karlstad university studies, 2015:40). Karlstad: Karlstads universitet. Erfjord, I., Hundeland, P., S., & Carlsen, M. (2012). Kindergartens teachers´ accounts of

their developing mathematical practice. ZDM–The International Journal on Mathematics Education, 44(5), 653-664. doi:10.1007/s11858-012-0422-1 Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys (3. uppl.). Stockholm:

Liber.

Fuchs, L., & Fuchs, D. (2007). Mathematical problem solving. Instructional Intervention. I D. B. Berch & M. M. M. Mazzocco (Red.), Why is math so hard for some

children? (s. 219–243). Baltimore, Md: Paul H. Brookes pub. Co.

Fuchs, L., Fuchs, D., & Compton, D. (2012). The Early Prevention of

Mathematics Difficulty: Its Power and Limitations. Journal of Learning

Disabilities, 45(3), 257–269. doi.org/10.1177/0022219412442167

Gersten, R., Chard. J. C., Jayanthi, M., Baker, S., Morphy, P., & Flojo, J. (2009).

Mathematics instruction for students with learning disabilities: A Meta-analysis of instructional components. Review of Educational Research, 79, 1202–1242. Gersten, R., Jordan, N.C., & Flojo, R. (2005). Early identification and interventions for

students with mathematics difficulties. Journal of learning disabilities, 38(4), 293-304. doi: 10.1177/00222194050380040301

Griffin, S. (2007). Early intervention for children at risk of developing mathematical learning difficulties. I D. B. Berch & M.M.M. Mazzocco (Red.), Why is math so hard

for some children? (s. 373-395). Baltimore, Md: Paul H. Brookes Pub. Co.

Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur. Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. Häggblom, L. (2000). Räknespår. Nämnaren, 27(4), 17–20. Göteborg: NCM.

Johansson, M. (2011). “Tänk så här”: didaktiska perspektiv på läroböcker i matematik. I G. Brandell & A. Pettersson (Red.). Matematikundervisning: Vetenskapliga

perspektiv (s. 149–186). Stockholm: Stockholms universitetsförlag.

Jordan, N.C., Glutting, J., & Ramineni, C. (2010). The importance of number sense to mathematics achievement in first and third grades. Learning and Individual

Differences, 20(2), 82-88. doi: 10.1016/j.lindif.2009.07.004

49 matematisk aktivitet på två nivåer. I G. Brandell & A. Pettersson (Red.).

Matematikundervisning: Vetenskapliga perspektiv (s. 41–64). Stockholm: Stockholms universitetsförlag.

Krajewski, K., & Schneider, W. (2009). Early development of quantity to number-word linkage as a precursor of mathematical school achievement and mathematical difficulties: Findings from a four-year longitudinal study. Learning an

Instruction, 19(6), 513-526 doi:org/10.1016/j.learninstruc.2008.10.002 Kvale, S., & Brinkmann, S. (2019). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 1(25), 16–35. Lundqvist, P., Nilsson, B., Schentz, E-G., & Sterner, G. (2011). Intensivundervisning med

gott resultat. Nämnaren, 38(1), 44–50. Göteborg: NCM.

Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. (Doktorsavhandling, 2004:0436–1121208). Göteborg: Göteborgs universitet.

Löwing, M. (2016). Diamant – diagnoser i matematik. Ett kartläggningsmaterial baserat på

didaktisk ämnesanalys (Avhandling, Gothenburg studies in educational

science, 392). Göteborg: Göteborgs universitet.

Mazzocco, M. M. M., & Thompson, R. E. (2005). Kindergarten predictors of math learning disability. Learning Disabilities Research and practice, 20(3), 142-155. doi: 10.1111/j.1540-5826.2005.00129.x

Prop. 2017/18:195. Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Hämtad den 17 september 2019 från: https://data.riksdagen.se/fil/B916A029-70CA-43C9- AF87-107EE56CFB78

Sayers, J., & Pettersson, A. (2018). Stöd för bedömning i årskurs 1–3 i matematik-

Forskningsbakgrund till “Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning, årskurs 1-3“ (Primgruppen). Stockholm: Stockholms universitet.

SFS 1994:1194. Grundskoleförordning. Sveriges riksdag.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska

verksamheten. Kvalitetsgranskningsrapport (dnr. 40–2011:2236, 2012:1).

Stockholm: Skolinspektionen.

50 Kvalitetsgranskningsrapport (dnr. 2015:2217). Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Allmänna råd med kommentarer (SKOLFS 2014:40). Stockholm: Skolverket Skolverket. (2015). Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet. Allmänna råd med

kommentarer (SKOLFS 2012:98). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016). Legitimation för speciallärare - Om behörighet att undervisa som

speciallärare och som lärare i särskola och specialskola. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2019a). Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser. Hämtad den 17 september 2019 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och- organisera-skolan/extra-stod-till-elever/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga- insatser

Skolverket. (2019b). NATIONELLT BEDÖMNINGSSTÖD I taluppfattning – Matematik i

årskurs 1-3. Hämtad den 18 september 2019 från:

https://bp.skolverket.se/delegate/download/test/informationmaterial?testGuid=5 4B16A6448264321BB92BF07493A2917

Skolverket. (2019c) Forskningsbaserat arbetssätt i undervisningen. Hämtad den 1 april 2020 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-i- undervisningen

Skolverket. (2020). Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Hämtad den 4 februari 2020 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-

skolan/systematiskt-kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska-kvalitetsarbete

SOU 2016:59. På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Stockholm: Wolters Kluwers.

Sterner, G. (2015). Tal, resonemang och representationer- en interventionsstudie i matematik

i förskoleklass. (Licentiatavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet.

Sterner, G., Wolff, U., & Helenius, O. (2019). Reasoning about representations: Effects of an early math intervention. Scandinavian Journal of Educational Research. doi: 10.1080/00313831.2019.1600579

Sundqvist, C., & Lönnqvist, E. (2016). Samundervisning som inkluderande arbetssätt i skolan - Fördelar och nackdelar för elever. Nordic Studies in Education, 36 (1), 38–56. doi: 10.18261/issn.1891-5949-2016-01-04

51 september 2019 från: http://unesco.se/?infomat=salamancadeklarationen-och-

salamanca-10

Sveriges kommuner och regioner. (2020). Styrning och ledning matematik – utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hämtad den 2 april 2020 från:

https://skr.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/skrssatsningarutv ecklaskolan/styrningochledningmatematik.14787.html

Tudge, J.R., Mokrova, I., Hatfield, B.E., & Karnik, R.B. (2009). Uses and misueses of Bronfenbrenner`s bioecological theory of human development. Journal of

Family Theory & Review, 1(4), 198–210.

Vetenskapsrådet. (2015). Delrapport från skolforskningsprojektet: Kartläggning av forskning

om formativ bedömning, klassrumsundervisning och läromedel i matematik.

Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 29 september 2019 från: https://publikationer.vr.se/produkt/god.forskningsed/ Wettergren, S. (2013). Sam-tal om bedömning och matematikkunnighet. En studie av lärares

tankestilar. Stockholm: Stockholms universitet. Hämtad från: http://su.diva-

portal.org/smash/get/diva2:647986/FULLTEXT01.pdf

Witzel, B. S., Mercer, C. D., & Miller, M. D. (2003). Teaching algebra to students with learning difficulties: An investigation of an explicit instruction model. Learning

Disabilities Research & Practice, 18 (2), 121–131.

von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag-skilda föreställningar möts och möter pedagogisk praktik. Nordic

Studies in Education, 34(4), 246-264.

Öquist, O. (2016). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat (3. uppl.). Stockholm: Gothia Förlag.

52

Bilagor