En social aspekt på infärgning?

Vi nämner i vår metoddiskussion att det finns en social aspekt på infärgning. Detta var

någonting som vi identifierade i L1:s val av språk under observationerna. Noterbart är att den sociala aspekten inte var ett ämne som vi tänkt ta upp under våra intervjuer. Det blev liksom Widerberg poängterar nyttigt att göra observationerna innan intervjun, då observationerna visade oss en ny aspekt som vi kunde följa upp i intervjun. Vi väljer att inte ta med detta sätt att arbeta i vår modell. Anledningen till det är att vi anser att infärgning berör ämnesstoffet vilket den sociala aspekten inte gör. Däremot berör den sociala aspekten det sociala stoffet och därav tycker vi ändå att det är relevant att redovisa deras tankar kring denna aspekt. För att konkretisera tanken använder vi oss av ett citat av L1:

Vem som vinner Champions League och så, det har jag ju inte någon nytta av rent ämnesmässigt. Samtidigt så är det ju så att om jag inte är med där så tappar jag ju eleverna på det sociala planet.79

L1 anser alltså att det är av vikt att följa med i aktuella idrottshändelser för att skapa en bättre social kontakt med eleverna. Kanske är detta extra viktigt i samband med att mentorskapets betydelse ökat. L1 är inte ensam om den har tanken utan L2 är inne på samma resonemang. Även om vi inte identifierade den sociala aspekten under observationerna hos L2 så menar han att det inte enbart är historia han pratar med eleverna när han möter dem i korridoren. Det är istället mycket snack om aktuella idrottshändelser och elevernas eget idrottsutövande. För att det är det som är betydelsefullt för eleverna.

Så frågar man hur länge de ska hoppa omkring på de kryckorna, alltså det blir ju mycket fokus på deras idrotter och deras kroppar och deras resor och

tävlingar[…]Och sedan underlättar det ju också i snacket i korridoren. Det är ju ändå lite såhär att dom håller på lag i champions league och så, kan man säga så att ja nu förlorade Chelsea igen. Så vet jag lite vad dom snackar om plus att det är så att är det champions league final så är det ju väldigt viktigt för dom och då kanske man inte ska lägga provet dagen efter för att dom tittar på champions league.80

Det är således inte bara i mötet med eleven som det lönar sig med social infärgning, utan det kan också hjälpa eleverna att tillåtas prestera bättre. Stora mästerskap är viktiga för eleverna och om läraren är medveten om när de spelas så hjälper läraren eleven genom att inte ställa elevens liv utanför skolan gentemot skolan. Att läraren anpassar prov efter stora mästerskap är nog enbart positivt men det finns väl anledning att fundera om det är möjligt för läraren att

79 _{Intervju 1} 80 _{Intervju 2}

anpassa sig efter samtliga idrotter som är av intresse för eleverna. Dock finns det kanske en fara om läraren anpassar sig enbart efter de populära och väljer bort eller är omedveten om de små mästerskapen.

Genom att läraren har en social kontakt med eleverna eller deras tränare kan läraren förvissa sig om hur villkoren ser ut för eleverna. Kanske är det främst viktigt i de mindre idrotterna eller idrotter som läraren har begränsad kunskap om. L2 förklarar hur han genom att talat med tränare kunnat anpassa undervisningen efter elevens villkor.

Det är däremot bra att träffa tränarna så att man vet om när de snackar, när de har säsong för alla har ju säsong olika och alla har ju olika mästerskap och det är ju bra att få känsla för när de har mycket och lite. Alltså badminton säsongen är fullt fokus i februari-mars, det hade jag inte haft en aning om annars att det är deras högsäsong och mycket mästerskap och sådär. Då är det bra att veta att de där två eleverna, då kanske man inte ska lägga in en för stor redovisning för just dem då.81

Vi har visat att den sociala aspekten kan innefatta vad man talar om med det finns även anledningen att analysera hur man pratar. L1 menar att han relativt omedvetet anpassar sitt språkbruk när han undervisar idrottselever, och han har en intressant och talande anekdot om detta:

Det är ganska omedvetet. Men eftersom jag undervisar förhållandevis mycket på idrottsprogrammet, så blir man lite den läraren när man har dom på något sätt. Man kommer liksom in i det. Det var faktiskt lite roligt, jag hade en elev nu i trean och hon hade lite problem med att få ihop det med träningar och så. Så hon läste historia en gång med sin egen klass och så en andra gång med samhällsklassen. Då efter ett par gånger så kommer hon fram till mig och så säger hon ”XXX varför svär du så lite på dom andra lektionerna”. Och jag liksom kom på mig själv, jag svär nog väldigt mycket i undervisningen med idrottsklasserna. Med samhällsklasserna så är det lite lugnare stämning och man behöver liksom inte vara lika kraftfull i sina uttryck och så vidare. Jag hade inte tänkt på det förrän hon sa det, men efteråt så blev det väldigt uppenbart. Mitt språkbruk blev annorlunda beroende på vilken klass jag

undervisade.82

L1 använder alltså, som vi identifierade under observationerna, ett mer utmanande och vulgärt språk gentemot idrottseleverna. Hans egen tolkning till varför han gör det tror han beror på en form av ”omklädningsrumskultur”. Det är en kultur som idrottselever är komfortabla med och som han själv har erfarenhet av. Han använder ett visst språk när han pratar idrott privat i sin sociala sfär, och han känner att han får bättre respons från eleverna när han använder samma

81 _{Intervju 2} 82 _{Intervju 1}

språkbruk i sin kontakt med eleverna. Noterbart är att även om han nu är medveten om att han brukar ett råare språk gentemot idrottselever, så är det ingenting han ser som ett problem, utan snarare ett språkligt verktyg att lättare möta eleverna. Varför det är så kommer vi inte att gå in närmare på men sociologen Pierre Bourdieus, eller historikern Peter Burkes teorier kan vara lämpliga att använda för att förstå hur kulturer påverkar våra val och handlingar.83

I intervjuerna med lärarna så använder de återkommande fotboll som exempel för att förklara hur de arbetar med infärgning. Även detta kan förstås utifrån kulturella teorier. Båda lärarna har ett fotbollsintresse, och som Hansson påpekar i sin avhandling så infärgar lärarna ofta stoffet efter eget intresse.84 _{Då det är idrottsklasser med flera idrotter finns det en risk att}

lärarnas eget fotbollsintresse inte alltid överensstämmer med elevernas intressen.

6.2 Hur upplever historielärare att infärgning påverkar motivation