4 Region Skånes policydokument i fokus DEL
4.5 Social hållbarhet i Skåne
Rapporten i helhet behandlar social hållbarhet i Skåne vilket ramas in i tre perspektiv, det vill säga social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Den sociala hållbarheten benämns att handla om folkhälsa i stor utsträckning och Region Skåne skriver: “Det räcker alltså inte att befolkningen i genomsnitt mår bra, hälsan ska också vara jämnt fördelad mellan olika samhällsgrupper” samt “Vårt övergripande folkhälsoarbete utgår från det nationella målet för den svenska folkhälsopolitiken: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” (Region Skåne, 2018, s. 3). Vad som framgår är att det är nationella mål som regionen följer vilket syftar till att hälsofrågan idag är ojämn mellan samhällsgrupper både regionalt som nationellt. Regionen menar att det är viktigt att människor är toleranta och känner tillit till varandra och att detta är en följd av ett jämlikare samhälle (Region Skåne 2018, s. 3). Den nationella kopplingen är genomgående i rapporten och synliggörs även senare bland annat på sidan fem då Regionen skriver: “Precis som i hela landet ökar skillnaderna i hälsa bland skåningarna, även om den genomsnittliga hälsan förbättras. Dessa skillnader är inte slumpmässiga utan följer vissa mönster” (Region Skåne, 2018, s. 5)
Det Ekonomiska perspektivet som Region Skåne lyfter i samband med social hållbarhet är att hälsa påverkar tillväxten, regionen formulerar det som: “Ohälsosamma levnadsvanor beräknas kosta samhället minst 120 miljarder per år. Därför är folkhälsan viktig också ur samhällsekonomisk synpunkt. Dessutom finns det ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt: hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt, som i sin tur påverkar människors hälsa” (Region Skåne, 2018, s. 4). Det är en kostnadsfråga där de ohälsosamma människorna kostar samhället pengar och de ohälsosamma förhållandena genererar inte tillväxt. Regionen fortsätter: “I Sverige har vi sedan länge försökt minska de skillnader i hälsa som beror på sociala faktorer. Ändå fortsätter de att öka (Region Skåne, 2018, s. 5). Vad som blir poängterat är att man försökt men inte lyckats, då klyftan ökar. Denna klyfta kommer vidare i rapporten framställs i bild i form av kartor med kompletterande text. Där den självskattade hälsan och de socioekonomiska skillnaderna lyfts fram mellan kommunerna (Region Skåne, 2018, s. 6).
48
4.5.1 Sysselsättning och utbildning
Den första aspekten som lyfts är “Sysselsättning och hälsa”. Region Skåne menar att god hälsa bygger oftast på ett meningsfullt arbete och fortsätter “Den som arbetar känner sig delaktig i samhället, medan arbetslöshet kan leda till utanförskap och en försämrad känsla av sammanhang” (Region Skåne, 2018, s. 8). Det som är klargjort är att människorna som står utanför arbetsmarknaden har sämre hälsa och sämre levnadsvanor. Vad som även framgår är att “Kommunerna kring Malmö och Lund har högst sysselsättningsgrad i Skåne. De ligger också över genomsnittet för självskattad hälsa” (Region Skåne, 2018, s. 8). Med andra ord är Sydvästra Sverige inte bara ledande i arbetsmöjligheterna utan även i hälsoaspekten. På kartan över självskattad hälsa (Fig. 2) kan man se att de kommuner med god hälsa är kring Malmö och Lund sträcker sig endast till de närmsta kommunerna som Kävlinge, Lomma, Svedala och Vellinge.
Vad som även blir tydligt är att hälsan är under snittet i hela nordöstra Skåne men kommunerna som har lägst hälsa är Tomelilla, Bjuv, Bromölla och Perstorp, vilket alla är utanför sydvästra Skåne (Region Skåne, 2018, s. 9). Gör man en jämförelse med kartan av sysselsättning (Fig 3) kan man dock se att både Malmö och Lund är under skånesnittet (Region Skåne, 2018, s. 8). På kartan för inkomst (Fig. 4) kan man se att det främst är kommunerna runt tillväxtmotorerna som ligger över skånesnittet, Regionen skriver “Framför allt kommunerna kring tillväxtmotorerna Malmö, Lund och Helsingborg ligger högt här” (Region Skåne, 2018, s. 19). Vad som dock blir klart är att det är runt Malmö och Lund som det är tydligast och mellan Helsingborg och Hässleholm är det som lägst inkomst. Regionen skriver “Större delen av Skånes ekonomiska aktivitet sker i länets tillväxtmotorer: Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad” (Region Skåne, 2018, s. 20).
Detta må vara sant men enligt kartorna är inte Helsingborg eller Kristianstad i närheten av att bli en motor som Malmö/Lundregionen. Vilket även kan synas på kartan “Andel av kommunernas löneinkomster som tjänas i Malmö” (Fig. 5) där alla kommuner till nordöstra Skåne tar del av Malmös arbetsmarknad (Regio Skåne, 2018, s. 20). Region Skåne skriver “Rikedomen är starkt koncentrerad till Skånes kuster, särskilt till de delar av länets städer som vetter mot kusterna” (Region Skåne, 2018, s. 21).
Att Lund är under sysselsättningen förklaras i senare skede under utbildning då de skriver
På förra uppslaget såg Lunds kommun ut som ett undantag, där den självskattade hälsan var hög samtidigt som sysselsättningsgrad var låg. En förklaring till detta är den
49 höga andelen studenter i Lund och att dessa inte räknas som sysselsatta. Tittar man i stället på sambandet mellan utbildningsnivå och självskattad hälsa är förhållandet det förväntade även i Lund. (Region Skåne, 2018, s. 10)
Det som framgår är att regionen måste rättfärdiga kartan (Fig. 3) och förklara varför just Sydvästra Skåne ser sämre ut än resterande. Detta är något som visas ytterligare på sidorna 12 och 13 där kapitlet “Skillnader inom kommunerna” tar plats. De skriver “Hälsa och socioekonomi varierar inte bara mellan Skånes kommuner utan också inom kommunernas gränser. I Malmö ligger i många variabler kring Skånes genomsnitt, men skillnaderna är stora inom kommunens gränser“ (Region Skåne, 2018, s. 12). Vad kartorna (Fig. 6 & 7) visar är att majoriteten av den geografiska ytan är under goda förutsättningar och vad som “drar ner” snittet är Rosengård med kringliggande områden.
Under rubriken “Utbildningsnivå och hälsa” skriver Region Skåne “Utbildning kan påverka hälsan på flera sätt. Dels ger den bättre arbetsförhållanden och en bättre ekonomisk situation, dels ger den bättre förutsättningar att hitta och ta till sig information om hälsorelaterat beteende” (Region Skåne, 2018, s. 10). Utbildning ger en förmåner i livet och det är även här man rentvår Lund från sin brist på sysselsättning (Region Skåne, 2018, s. 10). På kartan (Fig. 8) för utbildningsnivån för Skåne ser man att Sydvästra Skåne är över genomsnittet i Skåne för utbildning medan resterande ligger kring snittet eller under. Värst är det i norr med kommunerna Åstorp, Bjuv, Perstorp och Östra Göinge (Region Skåne, 2018, s. 11).
4.5.2 Riskfaktorer och sociala relationer
Vad Regionen menar med riskfaktorer är levnadsvanor som människor har vilket är kopplade till sjukdomar som bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, stroke eller hjärtinfarkter. Vad som räknas till dessa levnadsvanor är rökning, fetma, alkoholkonsumtion, låg konsumtion av grönsaker och låg fysisk aktivitet. Detta är vanor som är kopplade till sin livssituation exempelvis, om man är arbetslös eller utbildad, Region Skåne skriver “Det finns alltså en stark samvariation mellan låga inkomster, låg utbildning, låg yrkesstatus, arbetslöshet eller långtidssjukskrivning å ena sidan och riskfyllda levnadsvanor å den andra” (Region Skåne, 2018, s. 14). På detta vis tar även riskfaktorerna en geografisk plats då vi tidigare kunde se var sysselsättningen samt utbildningen var som högst. Region Skåne skriver “Riskfaktorer i befolkningen ansamlas också geografiskt ojämnt i Skånes kommuner. I både nordvästra och sydvästra Skåne återfinns många kommuner där färre än genomsnittet har uppgett en riskfaktor eller fler” (Region Skåne, 2018, s. 15).
50 På kartan (Fig. 9) över riskfaktorer i Skåne kan man se att Sydvästra Skåne besitter flest kommuner med lägst riskfaktorer med Malmö som avvikande. Även Ängelholm och Båstad har god hälsa enligt kartan. Sämst ligger kommunerna Åstorp, Bjuv och Svalöv samt kommunerna omkring. Samma mönster återupprepar sig på kartan (Fig. 10) för fysisk aktivitet där man klargör att Bjuv och Åstorp ligger sämst till igen men även Tomelilla kommun. Att den fysiska aktiviteten blir mindre förklaras med skiftet till de mjuka faktorerna då det oftast är ett stillasittande arbete, Regionen skriver “I takt med att arbetslivet blir allt mindre fysiskt ansträngande blir fysisk aktivitet på fritiden därmed allt viktigare” (Region Skåne, 2018, s. 16).
På kartan (Fig. 11) som uppger andel som finner lågt socialt deltagande kan man se att det är kommunerna i sydvästra Skåne som ligger under skånesnittet (god socialt deltagande) och där det är som värst är återigen den norra delen av regionen (Region Skåne, 2019, s. 17).Att detta mönster ser liknande ut mellan riskfaktorer och inkomst/sysselsättning handlar om att socioekonomiska förutsättningar som utbildning, arbete och inkomst hänger tätt ihop med hälsan. Med detta tydliggörs det att kommunerna runt Malmö/Lund har som bäst förutsättningar, Region Skåne skriver “De kommuner som har en stor andel invånare med hög utbildning, högre inkomster och en högre andel förvärvsarbetande är också de som rapporterar en bättre hälsa. Dessa kommuner är främst koncentrerade kring Malmö och Lund” (Region Skåne, 2018, s. 20).
Detta klargör även Regionen med kartan “Ansamling av hälsa och socioekonomi Ranking för alla variabler” (Fig. 12) där man visar upp de väl funktionella kommunerna runt Malmö i form av Lund, Svedala, Staffanstorp, Vellinge och Lomma som alla är i “topp 5” i hälsa, utbildning, inkomst, socialt deltagande med mera. (Region Skåne, 2018, s. 21). Regionen avslutar med “Att förstå den socioekonomiska strukturen är en avgörande komponent för att förstå befolkningens hälsa. Sociala och ekonomiska faktorer måste alltså beaktas i arbetet för att nå de nationella och regionala målen om jämlik hälsa och social hållbarhet, och i förlängningen även ekonomisk utveckling på grund av relationen mellan hälsa och ekonomisk tillväxt” (Region Skåne, 2018, s. 21). Vilket blir en återupprepning av att där människor mår bra kommer även ekonomisk tillväxt ske och enligt kartorna är detta en utveckling som endast sydvästra Skåne ser.
51