Social rättvisa

I Örebro kommuns strategidokument framförs olika aspekter av social rättvisa som bör has i åtanke vid stadsplanering. Kommunens övergripande strategi är att skapa trygga och

inkluderande livsmiljöer för alla invånarna genom att satsa på att skapa en attraktiv, hållbar och trygg stad (Örebro kommun, 2018, Utgångspunkter stycke 20). Målsättningen är att skapa byggnader av olika prisklass och med annorlunda arkitektur i samma kvarter, för att tillgodose behoven hos grupper med olika ekonomiska förutsättningar. Det tillför den typ av blandning av invånare som kommunen eftersträvar (Örebro kommun, 2018a, 25). Detta framhålls enligt;

“Framför allt i Björkhaga, där småhus och flerbostadshus har en blandad upplåtelseform som varieras inom kvarteren, skapas en blandning av sociala grupper.” (Örebro kommun, 2018a, 87)

Vidare framhävs att det är betydelsefullt att uppmärksamma grupper som saknar talan och som sällan kan påverka beslut som fattas, exempelvis barn och funktionsnedsatta. Torgets gestaltning är i detta avseende mycket viktig eftersom man vill ha människors olika behov och intressen som utgångspunkt. Torgen ska med sin gestaltning och sitt innehåll locka till vistelse och samröre (Örebro kommun, 2018a, 51). De ska samtidigt ha en utformning som karaktäriseras utav en hög grad av funktionalitet och tillgänglighet. Detta går att utläsa i kommunens strategidokument enligt;

“Den som har svårt att gå, har barnvagn, rullator eller rullstol ska med lätthet kunna röra sig och vistas på torgen.” (Örebro kommun, 2018a, 51)

Samtidigt siktar Örebro kommun mot ett jämställt transportsystem där alla oavsett kön, ålder eller ekonomiska förutsättningar ska kunna röra sig fritt i staden (Örebro kommun, 2018, Trafik stycke 14) . ​Något Örebros översiktsplan ger ett tydligt exempel för​ är att det i dagens samhälle finns vissa samhällsgrupper som reser mindre kollektivt. Kommunen eftersträvas att alla ska välkomnas att resa kollektivt som belyses enligt;

“Transportsystemet i kommunen ska utvecklas så att det bidrar till ett mer

inkluderande, säkert och hållbart samhälle. Barnperspektivet ska beaktas.” (Örebro kommun, 2018, Trafik stycke 15)

Kollektivtrafiken är således en viktig del i ett jämställt trafiksystem eftersom det är ett färdmedel som kan nyttjas av personer i alla åldrar och som ekonomiskt svagare grupper oftare är beroende av (Örebro kommun, 2018, Trafik stycke 23-25 och 33). En förutsättning för social rättvisa är att genom förtätning av staden ge fler invånare möjlighet att nå en stor del av staden genom att minska gång- eller cykelavstånd, samt öka närheten till

kollektivtrafik. Eftersom Örebro kommuns långsiktiga strävan är att skapa en hållbar stad vill man satsa på att göra cyklingen mer attraktivt, framförallt för den sociala rättvisans skull. Cykeln är ett transportmedel med många fördelar: den är jämställd, billig och

utrymmessnål. Cykling som transportmedel bör göras enkelt, säkert och attraktivt oavsett tid på dygnet, cyklistens ålder, kön eller trafikvana (Örebro kommun, 2018, Trafik, stycke 25-27).

Vid studie av tidigare forskning framkommer av Ståhle (2016, 133) att transportsystem utgör en viktig del av en förtätad stad genom dess förmåga att öka närheten till

serviceutbud. På så sätt inkluderas alla samhällsgrupper och behoven sätts i fokus genom en tätare stadsstruktur och transportsystem. Som Örebro kommuns strategi framhåller, i enlighet med tidigare studier, så kan en väl utvecklad kollektivtrafik främja social rättvisa i samhället.

5.2.3. Integration 

Örebro kommun strävar efter att öka integration genom att få invånarna delaktiga med likvärdiga livsvillkor, oavsett socioekonomisk eller etnisk bakgrund (Örebro kommun 2018a, 27). Likaså framför Boverket att (2010, 11) att fokus bör ligga på integration för att öka samverkan mellan de olika socioekonomiska grupperna. För att minska den

socioekonomiska ​boendesegregationen​ i staden bör man i stadsförnyelsen ombesörja för bättre integrering av förorter med stadens centrala delar samt sammanbinda olika

bostadsområden (Örebro kommun 2018a, 27). Således kan en god stadsplanering bidra till inkludering och sammanhållning av olika samtliga samhällsgrupper.

Örebro kommun redogör vidare i sitt strategidokument att även publika byggnader bidrar till integration, och att dessa utgör bebyggelsens stöttepelare (Örebro kommun, 2018a, 38). Med publika byggnader avses byggnader med många besökare såsom skolor, biblioteket, badhus m.m., och dessa är viktiga för stadens funktion då de utgör mötesplatser för kommunens alla invånare. Dessa mötesplatser kan bidra till att jämna ut olikheter mellan människor när klyftorna växer inom olika boenden och arbetsliv (Örebro kommun, 2018a, 38). Som en viktig arena för möten påpekas vikten av skolans lokalisering;

“Skolbyggnadens placering i relation till stadsdelarna har stor betydelse för möjligheten att stärka integrationen. En skola mellan två stadsdelar kan binda samman områdena.” (Örebro kommun, 2018a, 38)

Skolans viktiga funktion i samhället och för familjers vardagsliv beskrivs även i kommunens översiktsplan. Den beskrivs som en viktig träffpunkt för integration och som en del i

skapandet av en stadsdels lokala identitet (Örebro kommun, Utbildning samt hälso- och sjukvård, stycke 2). Det innebär således att barn som har närhet till skolan i sitt

bostadsområde också får en bättre integrering och förankring till sitt närområde. Vad gäller universitetsstudenter är det önskvärt med skapande av lämpliga studentbostäder i olika delar av staden för att öka universitetets integration (Örebro kommun, Utbildning samt hälso- och sjukvård, stycke 10). Ståhle (2016, 121) belyser även behovet av att skapa en kompakt stadsstruktur och öka integrationen i staden genom närhet.

Ett rikt kulturliv och fritidsutbud med grönområden bidrar till att skapa ett välmående samhälle som möjliggör gemenskap och integrering. Örebro kommun vill säkerställa att samtliga samhällsgrupper ska kunna vara delaktiga på lika villkor. De ska ha lika tillgång till kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter, samt nödvändiga anläggningar (Örebro kommun, 2018, Fritid, idrott och kultur, stycke 2-4).

“Delaktighet i kultur- och fritidsaktiviteter bidrar även till att skapa sammanhang och samhörighet, verkar inkluderande genom möten över generationsgränser och bidrar till integration mellan olika samhällsgrupper.” (Örebro kommun, 2018, Fritid, idrott och kultur stycke 2)

Att kunna mötas för både spontana och organiserade aktiviteter anses vara betydelsefullt för delaktighet och därmed integrering. Genom en väl genomtänkt utformning av parker och grönområden för samtliga målgrupper får man ännu ett sätt att öka den sociala sammanhållningen (Örebro kommun, 2018, Grönstruktur av park, natur och vatten, stycke 17). Attraktiva grönområden utgör därför viktiga mötesplatser för människor från olika samhällsklasser och etnisk bakgrund vilket bidrar till ökad integration (Örebro kommun, 2018, Grönstruktur av park, natur och vatten, stycke 5). Grönstrukturen anses ha stor betydelse för möten och bidrar till inkludering och integration.