Tillgänglighet

Vid analys av tidigare forskning framkom att Dempsey et al. (2012, 97) menar att

tillgängligheten har sitt ursprung i den sociala rättvisan som ges genom att ha ett utbud av viktiga tjänster och service inom rimligt gångavstånd. Likaså belyser Burton (2000, 1969) och Ståhle (2016, 121) att en tät stadsform utgår ifrån tillgängligheten till ekonomiska

förutsättningar och kollektivtrafik. Således kan det anses vara fördelaktigt att genom

förtätning öka tillgången och tillgänglighet till alla stadsdelar. Även Örebro kommun belyser denna aspekt eftersom nya stadsdelar planeras med goda kopplingar till angränsande stadsdelscentrum med god tillgänglighet till kollektivtrafik (Örebro kommun, 2018a, 65). Detta kan tolkas som att en tät och sammanhållen stad förutsätter en god kollektivtrafik och förbättrade gång- och cykelmöjligheter eftersom dessa bidrar till närhet till olika resurser.

För att kunna möjliggöra förbättrad tillgänglighet och kollektivtrafiknära bostäder föreslår Örebro kommun att förtätning bör riktas mot väl utvalda platser;

“Bebyggelsetillskottet bör fokuseras till strategiska lägen där ett förstärkt

befolkningsunderlag kan bidra till att upprätthålla och vidareutveckla bland annat kollektivtrafik och service.” (Örebro kommun, 2018a, 21)

För att ytterligare öka tillgängligheten vill Örebro kommun att även gestaltningen och utvecklingen av framtidens publika platser ska ses över (Örebro kommun, 2018a, 11). Dessa behöver i högre grad bidra till att öka tillgängligheten och öka tryggheten hos befolkningen;

“Kommunen ska arbeta aktivt för att dagligvaruhandel i första hand lokaliseras till bostadsnära lägen med god tillgänglighet för gång-, cykel och kollektivtrafik.” (Örebro kommun, 2018, Näringsliv stycke 28)

Följaktligen bör de publika platserna och stadskärnor med fördel planeras vid servicenära lägen med god kollektivtrafik och tillgänglighet (Örebro kommun, 2018, Staden stycke 25). Stadskärnans offentliga rum ska utgöra mötesplatser för människor och det ska eftersträvas en balans mellan bostäder, handel och arbetsplatser (Örebro kommun, 2018, Staden stycke 25).

Tillgång till parker och grönområden fyller viktiga funktioner för rekreation och sociala möten (Örebro kommun, 2018a, 57). Ju mer staden förtätas blir det därmed successivt allt viktigare att bevara befintliga naturområden (Örebro kommun, 2018a, 57). Med andra ord medför en förtätning av stadsmiljön ett större behov av att bevara den befintliga

grönstrukturen.

”Alla örebroare ska ha en god tillgång till attraktiva parker och andra grönområden”. (Örebro kommun, 2018a, 53)

Citatet belyser kommunens inställning till att grönområden ​inte vara en fördel för vissa grupper i samhället, utan ​ska vara möjlig att nås och upplevas av alla samhällsgrupper. Sammanfattningsvis bör man ej underskatta tillgängligheten och närheten till olika

naturområden och resurser vid en stadsplanering då detta utgör en viktig del i en tät och sammanhållen stad.

6. Slutsats och Diskussion​…………..……….  

6.1. Slutsats 

Syftet med rapporten har varit att utveckla en djupare förståelse för hur begreppen täthet och social hållbarhet förhåller sig till varandra i kommunal planering. Problemet som rapporten skulle belysa är att social hållbarhet och täthet ofta kopplas ihop trot​s att det egentligen inte finns en tydlig definition av begreppen. Därmed är det svårt att definiera vad en tät stad är och hur den kopplas till social hållbarhet.

Målet har varit att undersöka om det finns något samband mella​n begreppen i svensk praxis. Detta har besvarats i rapporten genom att analysera hur Örebro kommun förhåller sig till och förklarar täthet respektive social hållbarhet på en kommunal nivå. Fallstudie har valts som forskningsdesign vilket har möjliggjort en djupare förståelse för

forskningsproblemets komplexitet och relevans i rapporten. Genom att studera Örebros översiktsplan och strategidokument kunde en tydlig bild av hur kommunen förhåller sig till begreppen påvisas, och sambandet mellan de olika begreppen kunnat förtydligas i en praktisk kontext. Teoretiska utgångspunkter valdes ut som oftast inom forskning och kunskap anses ha tydligast koppling till den fysiska planeringen och dess påverkan.

Sammanfattningsvis har sambandet mellan den fysiska planeringen och människans sociala liv kunnat redogöras.

Som en summering av min studie i denna rapport har följande frågeställningar besvarats;

- ​Hur förhåller sig Örebro kommun till täthet i översiktsplanering?

Det som framkommit vid analys är att Örebro kommun förhåller sig till täthet på en översiktlig nivå genom tre olika täthetsgrader: hög, medel och låg, där skillnader främst återfinns i olika typer av hus. Mer detaljerat framgår i deras strategidokument att förtätning sker på tre sätt: genom kompletteringar i befintliga stadsdelar, att större områden ska omvandlas samt att nya stadsdelar ska byggas.

När kommunen redogör för en tät stad ligger också fokus på en sammanhållen stad. De vill skapa en växande, tät och sammanhållen stad. Det kan ske genom att komplettera den befintliga staden, fylla ut lucktomter eller genom vindspåbyggnad. Även befintliga

byggnader kan förbättras och parkeringsytor och innergårdar kan komma att bebyggas. De är tydliga med att all komplettering ska bevara befintliga kvaliteter i staden. Örebro tänker också på nackdelar vid förtätning såsom tillgång till grönstruktur eller att det kan bli mörk och instängt. Därför ska tillgången till parker och naturområden bevaras.

Ett annat sätt kommunen förhåller sig till förtätning är att de eftersträvar en tät och

funktionsblandad stad. Detta för att kunna ge närhet mellan blandning av bostadstyper och serviceupplevelser. En tät och sammanhållen stadsstruktur kan möjliggöra en förändring i bostadsutbudet, där tillskottet av bostäder skapar en variation av hustyper och

upplåtelseformer. Det är ett sätt att undvika boendesegregering, så när det byggs tätt ska det också finnas billiga bostäder. Dessutom ska närheten mellan invånare, innehåll och plats göra staden mer sammanhängande. Genom att planera för en tät och funktionsblandad stad skapas på så sätt förutsättningar för närhet mellan människors där de kan ta sig runt till fots eller cykling.

- ​Hur förklaras social hållbarhet på en kommunal nivå?

Social hållbarhet kan uppnås i kommunen genom att möjliggöra olika boendealternativ för att möta fler målgruppers behov. När byggnader av olika prisklass finns i samma kvarter kan grupper med olika ekonomiska förutsättningar mötas. På så sätt kan människors behov tillgodoses genom innehållsmässig variation av olika boendealternativ. Genom att fokusera på tillskott av bebyggelser till kollektivnära lägen kan service skapas samtidigt som flera kommer få tillgångar till bostäder.

Stadskärnan och övriga offentliga rum ska vara den naturliga mötesplatsen för Örebros alla invånare och det ska vara en möjlighet för alla att bo i närheten eller ha tillträde till den. I staden kan mötesplatser skapas för att bilda en balans mellan bostäder, arbete och övriga aktiviteter. De olika stadsdelarna kan sammanbindas för att skapa tillgänglighet för olika möten. Detta sker bäst genom att lokalisera dagligvaruhandel, offentlig service, kultur- och fritidsaktiviteter till centrum, stadsdelscentrum eller intill kommunikationsstråk som

förbinder olika delar av staden. Torget och offentliga platser ska utformas efter alla gruppers behov i samhället.

För att uppnå social rättvisa anser kommunen att det är nödvändigt att alla ska ha tillgång till parker och grönområden, och att ingen samhällsgrupp ska utelämnas. Med hjälp av grönstruktur kan möten och gemenskap skapas och därför ska dess kvaliteter värmas om vid förtätning. Därför ska Örebros invånare, oavsett var bostaden är lokaliserad, ha närhet till grönområden. Genom tillgång till kultur, fritid och grönområden kan delaktighet uppnås i samhället.

Kommunen skriver att det handlar om att göra staden tillgänglig för alla genom

kollektivtrafik och samtidigt uppnå jämställdhet. Därmed ska god tillgänglighet skapas för kollektivtrafik och en bättre möjlighet att kunna nå större delen av staden med cykel. Publika platser ska vara placerade med god tillgänglighet till kollektivtrafik och för att kunna nås med gång och cykeln för att öka närheten och tryggheten i staden.

- ​Hur förhåller sig täthet och social hållbarhet till varandra i kommunal

planering?

Genom att bygga Örebro tätare och förtäta befintliga stadsdelar kan det öka tillgången till resurser och behoven kan sättas i fokus. Förtätning ska se till att man ska kunna nå en stor del av staden genom att gå eller cykla samt ha närhet till kollektivtrafik. Därigenom kan avstånden mellan bostäder, service, arbetsplatser och grönområden reduceras som i sin tur bidrar till en ökad tillgänglighet och minskade barriärer. Dessutom är tillgång till parker och grönområden viktiga funktioner för avkoppling, rekreation och sociala möten. Därför kan man genom en ökning av tillgången till resurser reducera orättvisa i samhället, och detta är direkt kopplade till tillgänglighet och social rättvisa.

Vidare kan man genom funktionsblandning se till att arbetsplatser, bostäder och

fritidsutbud hamnar i nära anslutning till varandra. Detta ger minskade transportbehov och ett nyanserat stadsliv med rörelse dygnet runt. Det medför också mer jämställda och allmänt tillgängliga livsmiljöer som inviterar människor att mötas oavsett bakgrund och livssituation. Därigenom gynnar en funktionsblandad stad den sociala rättvisan då det sker en reducering av orättvisa och ger en trygghet för befolkningen. Dessutom kan det också

främja människors livskvalitet då den förbättras med ett tryggare och mer tillgängligt samhälle. Genom tillgången till resurser kan även utsatta grupper bjudas in att delta och således integreras i samhället. En funktionsblandad stad handlar därför om att dess invånare får likvärdig och jämställd tillgång till utemiljöer, service och annat utbud. Det är också avgörande att få invånarna att vilja bo kvar i den stadsdel som man valt, trots olika socioekonomiska förutsättningar. Även detta kan uppnås med en trygg och säker

funktionsblandad stad. Det är ytterst betydande i en funktionsblandad stad att samhällsgrupper blandas för att undvika segregering. Således kan funktionsblandning kopplas till social rättvisa, integration, livskvalitet och tillgänglighet.

Den funktionsblandade staden kan således se till att människors behov sätts i fokus genom att erbjuda olika prisklasser och upplåtelseformer på lägenheter. Med hjälp av förtätningen kan blandning av bostadstyper och upplåtelseformer uppföras och kan således resultera i en mindre boendesegregerad stad. Det ska erbjudas olika typer av boendealternativ och

hustyper, som bör anpassas efter invånarnas behov eller ekonomiska möjligheter. För att ytterligare minska boendesegregeringen bör man skapa bättre tillgänglighet till service och förbättrad kollektivtrafik i staden. Därmed kan Örebro kommun möta allas olika behov och önskemål samt bidra till en större mångfald i stadsbilden. Örebro kommun strävar

därigenom efter att göra staden tillgänglig för alla grupper i samhället. Således ökar en tät stadsform minskad social segregering och livskvaliteten för stadens svagare grupper förbättras. Det kan direkt kopplas till social rättvisa i samhället, integration och livskvalitet samt tillgänglighet.

6.2. Diskussion  

Denna rapport har undersökt om hur täthet och social hållbarhet förhåller sig till varandra i kommunal planering. Förväntningarna var att det skulle finnas tydliga kopplingar mellan täthet och social hållbarhet i kommunala dokument. När det teoretiska materialet studerades framkom att begreppen täthet och social hållbarhet inte har någon bestämd definition. Både täthet och social hållbarhet är omfattande och kontextberoende begrepp och brukar kallas fuzzy concepts, vilket innebär att de innehar skiftande och

mångfacetterade betydelser. Dessa begrepp varierar beroende på olika områdens lokala förutsättningar. Det indikerar på att det finns ett behov av ett tydligare ramverk för

definition av dessa fuzzy concepts med konkreta och bestämma begreppsförklaringar. Rapporten har endast undersökt några få aspekter inom social hållbarhet samt täthet, de faktorer som stadsplanering enligt forskning anses ha tydligast och starkast möjligheter att påverka.

Utifrån de teoretiska utgångspunkterna och genom fallstudien kan förtätning i Örebro kommun bidra till social hållbarhet. Resultaten visar att en tät stad och sociala hållbarhet påverkar och bidra till varandra, att själva stadsstrukturen kan möjliggöra ökade kvaliteter inom social hållbarhet. Som exempel kan nämnas när kommunen beskriver att de vill ha en blandning av bostadstyper, blandade upplåtelseformer och olika storlekar på lägenheterna. Detta för att bidra till en integrering samt blandning av olika samhällsgrupper. Därigenom kan den funktionsblandade staden kopplas till en strävan efter minskad segregering och ökad social rättvisa i samhället. Därmed kan stadsplanering genom förtätning anses främja rättvisa livsvillkor och uppnå likvärdiga interaktioner mellan människor.

Fortsättningsvis visar resultaten av undersökningen att en tät stad och social hållbarhet under vissa förhållanden kan likställas med varandra men framförallt förstärka och

komplettera varandra genom en välplanerad stadsstruktur som kan ge ökade kvalitéer inom social hållbarhet. Dokumenten från Örebro kommun kan berätta att begreppen

fuktionsbaladning och förtätning förhåller sig och kan direkt kopplas till faktorer som anses främja den sociala hållbarheten. Både förtätning och funktionsblandning kan därmed öka underlaget för att uppnå social rättvisa och integration genom att tillåta bostäder i olika storlekar där invånarnas behov sätt i fokus. Dessutom ses tillgången till grönska och kollektivtrafik som kvaliteter som ökar livskvaliteten och som därför bör planeras nära bostäderna. Man kan se även i tidigare forskning där Dempsey et al. (2012, 97) kopplar närhetsprincipen till rättvisa och intygar vikten av att ha en utbud av viktiga tjänster och service inom rimligt gångavstånd. Därmed ses Örebro kommun vara på rätt väg till att uppnå god social hållbarhet genom närhet till viktiga funktioner i staden.

Rapportens undersökning har också indikerat att förtätning kan bidra till sociala fördelar, men det kan också bidra till nackdelar för olika faktorer inom social hållbarhet. Detta har även tidigare forskning kunnat påvisa då Amer (2017, 679) menar att förtätning av staden kan medföra ett flertal problem, såsom ökade luftföroreningar, mer trängsel, värmeöar i

staden, minskning av dagsljus och mindre tillgång till solen. Social hållbarhet är ett mjukt begrepp som baseras på faktorer rörande människors trivsel och välmående, vilket kan vara betydelsefullt men svårt att mäta och bedöma precist. Kommunen är ändå väl medveten om vilka sociala aspekter som kan påverkas genom förtätning. Dock är begrepp som “tryggare, tillgänglighet och närhet” endast begrepp som inte egentligen förklaras mer ingående. Dessutom finns det inget bekräftat sätt som garanterar att utfallet verkligen blir som planerat. Med andra ord kan man fråga sig vad tidigare forskning grundar sina

hypoteser på. Som exempel kan nämnas Eizenberg och Jabareen (2017, 1) som framför att en tät stadsform skapar en känsla av gemenskap, säkerhet och hälsa. Det innebär att

förtätning inte bara handlar om att bygga bostäder utan också om att skapa en god bebyggd miljö för invånarna (Eizenberg och Jabareen, 2017, 1).

I alla fall går det att konstatera att även om den fysiska planeringen används för att

förbättra de sociala faktorerna så kan den inte garantera ett visst utfall, utan endast erbjuda förbättrade möjligheter och förutsättningar. Endast om förtätningen lyckas främja den sociala hållbarheten kan den bidra till ett mer inkluderande, tillgänglig och socialt rättvist samhälle där människors behov sätts i fokus.

Rapporten utgick ifrån att det fanns ett samband mellan täthet och social hållbarhet. Det teoretiska ställningstagandet utgick ifrån Boverkets (2016, 7) redogörelser om att förtätning framställs som en positiv inverkan för den sociala hållbarheten eftersom tillgängligheten till olika aktiviteter och chansen för möten ökar. Därutöver menar Boverket (2016, 7) att förtätning används som ett verktyg för att kunna binda samman olika stadsdelar, delvis för att minska segregation men också för att öka tryggheten. Boverket utgår från att täthet under vissa förhållanden kan likställas med social hållbarhet, vilket bildar till ett teoretiskt ställningstagande. Även i Örebro kommuns dokument framställs täthet som ett sätt att öka faktorer som främjar social hållbarhet. Därmed har rapportens teoretiska ställningstagande kunnat besvaras, nämligen att täthet och den sociala hållbara staden är starkt förknippade med varandra.

Begreppen täthet och social hållbarhet har undersökts s​eparat ​genom en kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna har stadens struktur

att skilja på utgångspunkterna inom social hållbarhet vid genomförandet av analysen. Det kan bero på att kommunen inte skiljer dessa åt utan ser och beskriver det som en helhet. Vissa begrepp kan hamna under flera kategorier i analysen, vilket gör att metodvalet kan ifrågasättas. Som exempel kan nämnas tillgången till kollektivtrafik eller fritidsutbud som anses vara både integrerande men även falla in under social rättvisa.

Örebro kommun valdes som fokus i den fallstudie som genomförts för att undersöka och förstå kopplingen mellan täthet och social hållbarhet. Genom analysen av Örebro kommun har syftet med rapporten kunnat uppfyllas, vilket var att utveckla en djupare förståelse för hur begreppen täthet och social hållbarhet förhåller sig till varandra. Örebro kommun har valts som studiefall med tanke på att de är omskrivna av i Boverkets rapport “Rätt Tätt” där de beskriver att Örebro kommun har en god strategidokument för förtätning. Kommunen har varit ett lämpligt studiefall just för detta ändamål eftersom kommunen genom sitt strategidokument har utformat och redogjort för deras val samt en taktik för att förtäta. Förvisso kan valet av kommun ha lett till ett vinklat utfall i rapporten eftersom Örebro har utarbetade strategier för förtätning, och därför kan anses vara mer utav ett extremfall snarare än en representativ kommun. Dock ansågs det, för att kunna besvara rapportens syfte och frågeställningar, vara ytterst nödvändigt att välja en kommun som faktiskt har en avsikt att bygga tätt och förtäta, vilket Örebro kommun har.

Vid vidare forskning borde andra kommuner undersökas som likt Örebro kommun har en handlingsplan för förtätning. Det vore intressant att se vad som avviker från denna rapports slutsatser vid en sådan jämförelse. Det vore även intressant att se över om det kunde implementeras nationella riktlinjer för en stads förtätning. Säkert finns det andra

kommuner som har som målsättning att skapa socioekonomisk starka samhällen där täthet och social hållbarhet förekommer som ledord. Att utforma gemensamma och enhetliga riktlinjer vore att föredra då det möjliggör för kommuner att införa beprövade åtgärder utan att behöva lägga ner stora mängder tid och resurser på att likt Örebro formulera mål och tillvägagångssätt. Dessutom borde det fastställas och etableras en tydlig definition av vad täthet är och vad det innebär att bygga tätt. Slutligen borde social hållbarhet belysas och definieras eftersom det fortsatt är den minst utforskade faktorn inom hållbar utveckling (Partridge, 2005, 1)

7. Referenser​……….……….……….……….…... 

Amer, M., Mustafa, A., Teller, J., Attia, S. och Reiter, S. (2017). ​A Methodology to Determine

the Potential of Urban Densification through Roof Stacking​. Sustainable Cities and Society, 35, 677–691. Elsevier.

Bergström, G. och Boréus, K. (2005) ​Textens Mening och Makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys.​ 2nd ed. Lund: Studentlitteratur. Boverket. (2020a) ​Hållbar utveckling i kommunernas översiktsplaner

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/fysisk-planering /forhallningssatt/​ (Hämtad 2020-03-23)

Boverket. (2020b) ​PBL: Kunskapsbanken - en handbok om plan-och bygglagen

https://www.boverket.se/globalassets/vagledningar/kunskapsbanken/oversiktsplanering/v agledning​ (Hämtad 2020-05-10)

Boverket. (2016) ​Rätt tätt: en idéskrift om förtätning av städer och förorter

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/ratt-tatt-en-ideskrift-om-fortatning-av-stader-orter.pdf​ (Hämtad 2020-03-18)

Boverket. (2010). ​Socialt hållbar stadsutveckling - en kunskapsöversikt​. Karlskrona: Boverket

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/socialt-hallbar-stads utveckling.pdf​​(Hämtad 2020-04-25)

Burton, E. (2000) ​The Compact City: Just or Just Compact?​ A Preliminary Analysis. Urban