Social rörelseteori och salafism - Mellan salafism och salafistisk jihadism : Påverkan mot och

Quintan Wiktorowicz har konstruerat en modell hur individer blir indragna i salafistisk extremism:126

1. Kognitiv öppning: speciella upplevelser, som exempelvis kriser, gör individen mottaglig för alternativa ståndpunkter.

2. Religiöst sökande: upplevelsen av att religiösa åsikter och institutioner inte är tillräckliga vilket leder till sökandet efter alternativa religiösa åsikter/ institutioner och mötet med religiösa gruppen.

3. Ramjustering (frame alignment): det religiösa budskapet

4. Socialisering: individen deltar i gruppens religiösa aktiviteter och etablerar nära relationer till gruppen som innebär indoktrinering, identitetskonstruktion och värdegrundsförändringar.

Religiositet uppstår av en rad olika tillstånd och faktorer, från krishändelser som får individer att omvärdera livet till inflytandet av vänner och familj som blivit djupt religiösa till mer traumatiska och negativa upplevelser som rasism, islamofobi, social exklusion och utanförskap.127_{På en annan nivå mobiliseras} starka känslor, moral, medmänsklighet och förpliktelser gentemot bröder och systrar då krig, förstörelse och lidande av muslimer blir offentligt synliga genom massmedia och social media. Ilska över västvärldens passivitet, utrikespolitik eller inblandning i konflikter leder till ilska och aktion. För militanta salafister ”är lidandet och förnedring av muslimer runt omkring i världen inte utan samband men en sammanhängande kedja i en serie överträdelser av den ”kristna-judiska” alliansen mot islam och muslimer.”128_{Många olika salafist-} jihadistiska narrativ bygger på en uttrycklig offerretorik.129_{Inramningen av} narrativet att ’islam är hotat’ är vanligt förekommande bland många islamistiska rörelser.130_{Men samtidigt utgör salafismen en kraftfull bas för social}

124_{Emma el-Badawy, Inside the Jihadi Mind: Understanding Ideology and Propaganda}

(Tony Blair Institute for Global Change, 2017).

125_Ibid.

126_{Quintan Wiktorowitcz (ed.), Islamic Activism: A Social Movement Theory Approach}

(Indiana University Press, 2004).

127_{Sadek Hamid, Sufis, Salafis and Islamists: The Contested Ground of British Islamic}

Activism (London: I.B. Tauris, 2018).

128_{Frazer Egerton, Jihad in the West: The Rise of Militant Salafism (Cambridge University}

Press, 2011): s.12.

129_{Alex P. Schmid, ”Challenging the Narrative of the ”Islamic State”” (The Hague: ICCT,}

June 2015).

130_{Joas Wagemaker, ”Framing the ”Threat to Islam”: Al-Wala’ Wa Al-Bara’ in Salafi}

mobilisering mot olika oförätter som kolonialism, korruption och olika former för orättvisor.131

Joas Wagemakers argumenterar att trots att det finns olika schatteringar inom salafism har de använt al-wala’ wa-l-bara’ för att rama in hot mot islam på två övergripande sätt: en religiös inramning och en politisk inramning. Enligt Wagemakers har salafister en enkel raminriktning (frame alignment): ”deras ramar är klara med vad som är problemet (islam hotas på grund av personliga eller politiska kontakter med icke-muslimer), de erbjuder en explicit lösning (muslimer måste undvika kontakt med ”otrogna”) och de uppmanar följare att tillämpa denna lösning i sina liv.”132

Susanne Olsson har tillämpat social rörelseteori med salafism och ser en genomtänkt strategi. ”Vissa kärnuppgifter (core framing tasks) ramar in (frame) ideologin enligt en given struktur.

• De diagnostiserar ett tillstånd som måste botas (förvästligandet). • De erbjuder en lösning på detta problematiska tillstånd (återvända till

sann islam).

• De förser sig och andra med motiveringar till varför människor ska engagera sig (hotet om domedagen och hoppet om paradiset.”133

Forskning om salafist-jihadistiska s.k. metanarrativ visar att historieberättandet bygger på tolv metaberättelser från krigslagar till Shaythans (djävulen) arbete.134_{Dessa meta-narrativ handlar om religiös legitimering, tilldelandet av} skuld samt ihopsnickrandet av konspirationsteorier avseende fienden.135_Simon Cottee visar att den salafist-jihadiska ideologin omfamnar offermentalitet, avhumanisering av fienden och olika processer av rättfärdigande för användandet av våld.136

Quilliam Foundation identifierar att det salafist-jihadistiska narrativet bygger på bokstavstolkning, motsättning till shirk, fokus på al-wala wa-l-baraa och takfir, jihad och Istishhad (martyrskap) samt en moralisk visshet att våldsinriktat handlade är religiöst sanktionerat.137_{Hararo Ingram har visat att salafist-} jihadister som IS har samtidigt använt strategier som rationellt val (rational

131_{Mark Woodward, Muhammed Sani Umar, Inayah Rohmaniyah, and Mariani Yahya,}

”Salafi Violence and Sufi Tolerance? Rethinking Conventional Wisdom”, Perspectives on

Terrorism, Vol.7, Issue 6 (December 2013): sid.65.

132_{Joas Wagemaker, ”Framing the ”Threat to Islam”: Al-Wala’ Wa Al-Bara’ in Salafi}

Discourse”, Arab Studies Quarterly, Vol.30, No.4 (Fall 2008): sid.1-22.

133_{Susanne Olsson, ”Slutdestination Paradiset”, i Jenny Björkman, Arne Jarrick (red.)}

Religionen tur och retur (Makadam Förlag, 2017): s. 109-124.

134_{Jeffrey R. Halverson, H.L. Goddall, Jr., and Steven R. Corman, Master Narratives of}

Islamist Extremism (Palgrave Macmillan, 2011). Samantha Mahood & Halim Rane,

”Islamist narratives in ISIS recruitment propaganda”, The Journal of International

Communication, Vol.23, No.1 (2017).

135_{Dina Al Raffie, ”Whose Hearts and Minds? Narratives and Counter-Narratives of Salafi}

Jihadism”, Journal of Terrorism Research, Vol.3, Issue 2 (Autumn 2012).

136_{Simon Cottee, ”Mind Slaughter: The Neutralizations of Jihadi Salafism”, Studies in}

Conflict & Terrorism, Vol.33, No.4 (2010): sid. 330-352.

137_{Jonathan Russell and Haras rafiq, Countering Islamist Extremist Narratives: A Strategic}