• No results found

5 6.Litteratursökning

6.1 Samhällsfaktorer

6.3.4 Sociala problem såsom kriminalitet, droger och trasiga familjer

Under våra intervjuer kom alla respondenterna i olika sammanhang in på att andelen elever på individuella programmet med olika sociala problem runt sig har ökat. Dessa är nära knutna till olika samhällsfaktorer såsom boendesegregation, arbetets strukturförändringar och 1990 – talets ekonomiska kris, vilket medför att ibland kommer respondenterna in på dessa samtidigt. En av respondenterna beskriver att en faktor är att idag finns det fler elever som har en social problematik än tidigare. Det är fler andel elever som kommer ifrån hem med större problematik än tidigare och den ökar.” De ungarna vi har idag är en produkt av de förhållanden de kommer ifrån”. Det är fler familjer idag där människor mår sämre och har alla de negativa hälsofaktorerna såsom arbetslöshet, utslagning, drogmissbruk, hopplöshet, högt blodtryck osv. och barnen till dessa vuxna människor har sämre förutsättningar. Samhället idag har offentliga besparingar som slagit igenom på alla håll och kanter, skolan, psykiatrin, socialtjänst, social försäkring osv. sedan femton år tillbaka. Detta gör att

människor får klara sig mer på egen hand och de som mår dåligt gör inte det, menar respondenten. Denna typ av hemmiljö har ökat och det speglar sig på våra ungdomar som går på individuella programmet. Av eleverna på en gymnasieskola med individuella programmet är det i 80 % någon i familjen som har en social kontakt, till exempel bup- kontakt eller socialkontorskontakt och det står för någonting, menar respondenten. Det är ingen miljö som befrämjar utbildning. Det är inte alls konstigt att det är många elever som har svårt att klara skolan. Det finns också elever på de nationella programmen, med låga poäng, som har samma problematik runt sig som elever på IV har. De är behöriga och går på ett nationellt program men de har inte en chans att klara skolan med de förutsättningarna.

” De får absolut inte vad de behöver för att kunna klara skolan. Det är en krutdurk. Det finns ca 1000 ungdomar i den här kommunen som är helt utanför systemet och som lever helt efter egna regler och gängets regler. Kommunen har stor ungdomskriminalitet och det är ett resultat av det samhälle vi lever i. Om jag visste att vi kunde rädda bara en av dessa ungdomar så kunde jag direkt anställa 50 personal, så kostsamt är det att inte göra något åt detta i ett livsperspektiv”.

Ungdomarna speglar samhällsutvecklingen. I dagens samhälle finns det mer stress, fler trasiga familjer, fler skilsmässor och större konkurrens i arbetsliv och skola. Detta påverkar även barnen. En annan faktor som framkommit är att skilsmässobarn är överrepresenterade på det individuella programmet. Orsaken till att elever kommer till individuella programmet är oftast inte att de har svårt att lära sig, utan att de har olika problem runt omkring sig, såsom relationsproblem i familjen, familjer på flykt, olika mänskliga trauma som de bär med sig.

”Här hittar vi elever som har misslyckats i grundskolan, samhällets olycksbarn kan man säga. Är det några som man borde satsa på så är det ju de här barnen så att de klarar sig i framtiden. Sedan vore det givetvis ändå bättre om man hade fångat upp dem ändå tidigare dem ändå tidigare. Det kostar samhället mer ju längre man väntar, så är det.”

Det finns elever som går omkring och bär på trauman från krig, och det påverkar resultaten i skolan. De flesta av eleverna har så pass mycket jobbiga tankar och andra problem att fundera över att de orkar helt enkelt inte med skolan och har inte tid att tänka på studier. Många av eleverna verkar vara brända på vuxenkontakter, vilket medför att det kan krävas tid och möda innan man får en relation med dem och kan ge dem vägledning.

”De som vi har svårast att hjälpa är de som inte kommer hit. Det finns ju många orsaker till det. Så som en del elever har det runt omkring sig är det inte ett dugg konstigt att de inte vill gå i skolan. Det beror ofta på sociala problem, till exempel att de inte har någon stöttning från hemmet, kriminalitet, droger, trasiga hemförhållanden. De har svårt att komma till skolan och de har i stort sett gett upp utbildning som en väg att lyckas. Det var en elev som inte har det så lätt, som jag pratade med som sa - Jag skiter i det här nu! Det finns lättare sätt att ta sig fram och tjäna pengar.”

Det finns inslag av droger, kriminalitet och våld på en del av skolorna i kommunen. På skolor i segregerade bostadsområden finns det elever som har varit kort tid i Sverige och som dessutom har sociala problem runt omkring sig, vilket medför att de inte kan koncentrera sig på studier. De uppfattas av lärarna och övrig skolpersonal som är stökiga och lata, men grundorsaken är att de har olika sociala problem. Orsakerna kan vara missbruk i familjen, eget missbruk, ungdomskriminalitet eller att eleven dras med i ett gäng, vilket leder till försämrad skolprestationen. En annan orsak kan vara att eleven blir mobbad och inte orkar gå till skolan.

”Det är så många delar, pusselbitar, som gör att det är svårt för dessa elever, och det är det som gör det så svårt att hjälpa dem. Ibland vet man inte i vilken ände man skall börja. Nu gäller ju inte detta alla elever men huvuddelen.”

6.3.5 Allmänna läs och skrivsvårigheter – Diagnoser, dyslexi, adhd med

Related documents