Alla elever har enligt skollagen rätt att få det stöd och den stimulans de behöver och ingen elev är viktigare än den andra. När skolor sätter in stöd är det vanligast att eleven har någon form av inlärningssvårigheter. Särskilt begåvade kan sägas ha komplicerad inlärning (Kullberg, 2017). Det gör att det även kan bli komplicerat för läraren och här kan speciallärare med specialiseringen språk, läs- och skrivutveckling göra en viktig insats, både genom kartläggningar för att hitta elevens kunskapsnivå, men även genom att vara ett vuxenstöd för den särskilt begåvade som möter hen med respekt och acceptans vilket är en viktig del i arbetet med de särskilt begåvade (Skolverket, 2015).
En annan specialpedagogisk aspekt är den fördjupade kunskapen om särskilt begåvade, hur man upptäcker och bemöter dem. För även om speciallärare först och främst arbetar med de eleverna vilka har svårt att nå målen, behöver de ha kunskap om vilket stöd särskilt begåvade är i behov av då dessa inte ser ut på samma sätt. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad inom detta forskningsområde. Utifrån studien syns det att speciallärare har ett stort utvecklingsområde inom särskild begåvning, där ett stort arbete kan ske genom att handleda lärarna. Både hur lärarna ska upptäcka dem, men också vilka arbetssätt och hur deras lärande sker så att deras kunskapsutveckling blir så optimal den kan bli (Skolverket, 2015).
Särskilt begåvning är ingen diagnos, men den särskilda begåvningen kan ibland dölja en annan diagnos t.ex. dyslexi. Detta medför då att eleven kanske inte får diagnosen dyslexi och samtidigt inte anses vara särskilt begåvad (Kullberg, 2017). Om särskilt begåvade anses vara
twice exeptional är det viktigt precis som med alla elever att fokusera på elevens styrkor och
bygga upp deras självkänsla och därefter fortsätta att träna på svårigheterna (Silverman, 2016). Det viktigaste för särskilt begåvade är att de får stimulans och utmaningar i sin begåvning oavsett om de är twice exeptional eller blivit identifierad som särskilt begåvade (Persson, 2015).
41
Metoddiskussion
I studien användes både observationer och intervjuer som metod. Observationerna och samtalen med eleverna var ett bra komplement till varandra. Speciellt under observationen av elev 1 blev synligt hur eleven gick tillväga vid skrivandet. Lika bra blev det inte under elev 2s observation då hen inte hann komma igång med sitt skrivande, där blev samtalet än viktigare för att få en inblick i elevens skriftspråk. Observationerna var av formen strukturerad och deltagande, båda observationerna gled över till samtal med eleverna på ett naturligt sätt. Att observationerna genomfördes först ökar tillförlitligheten och giltigheten för studien, detta för att det vid behov kunde kompletteras med förtydligande under intervjun varför något skett för det observerade fenomenet (Eriksson Bajras, Forsberg & Wengström, 2013).
Intervjuerna vilka var halvstrukturerade är bra utifrån det perspektivet att både informanterna och intervjuaren får möjlighet att lyfta saker vilka de tycker är viktiga för studien (Kvale & Brinkman, 2014). Jag följde intervjuguiden, se bilaga 3 till största del och hade även förberett några uppföljningsfrågor för att ibland förtydliga så att jag fick svar på frågorna jag efterfrågade, samtidigt som informanterna fick möjlighet att lyfta det de tyckte var viktigt. Här kunde jag ha styrt intervjuerna i större utsträckning än jag gjorde, men undvek detta eftersom jag ville få informanterna att känna sig väl till mods, men vid transkriberingen uppmärksammade jag att ett långt svar inte alltid gav rätt fokus. Vid intervjuer är det av vikt att ha i åtanke för tillförlitligheten och giltigheten att svaren informanterna ger kan vara påverkade beroende på vem intervjuaren är (Kvale & Brinkmann, 2014).
Urvalet av informanter blev arbetsamt och tog en stor del av tiden, p.g.a. att det var svårigheter att få skolor att delta i studien. Detta resulterade i att jag fick ändra inriktning på studien, men även efter att inriktningen ändrats var det svårigheter att få tag i informanter. Hur urvalet skett har även det påverkan på tillförlitligheten och giltigheten för studien, det går inte att dra några generella slutsatser av resultatet då det är ett litet antal informanter och det var många vilka var tillfrågade som tackade nej till att vara med i studien av olika anledningar (Bryman, 2016).
Transkribering av observationerna och intervjuerna genomfördes samma dag, vilket var en fördel då jag reflekterade över dem medan de fortfarande låg nära i tiden. Analysen av observationerna och intervjuerna genomfördes genom att identifiera olika teman ur innehållet (Fejes & Thornberg, 2015).
42
Förslag på fortsatt forskning
En del av studiens syfte var att undersöka hur lärare arbetar med särskilt begåvade elevers skrivutveckling. Här skulle det behövas vidare forskning kring området och det skulle varit intressant att se om det kommit fram ett annat resultat om det funnits möjlighet att t.ex. besöka en skola i Danmark vilka har inriktningen att arbeta med särskilt begåvade elever. Det skulle även vara intressant att undersöka om det hade varit ett alternativ för särskilt begåvade elever i Sverige att utarbeta särskilda skolor eller klasser för dem. Liberalerna har i dagarna lyft att de tycker att det bör återinföras särskilda klasser för elever vilka svårt att hänga med eller är stökiga i skolan, att inkluderingen har gått för långt. Har det gått för långt för de särskilt begåvade i teoretiska ämnen också och är det dags att tänka på samma sätt vilket är gjort med t.ex. idrottsinriktningar?
43
Referenser
Ahlberg, A. (2016). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Allodi Westling, M. (2014). Förbjudet område? Utbildning och kompetensutveckling om högbegåvade barns behov i skola och förskola. Socialmedicinsk tidskrift, 91(2), s.139–151.
Aroseus, F. (2013). Kognitivt perspektiv. Hämtad: 2018-03-28 från https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/sociokulturellt-perspektiv/
Asp-Onsjö, L. (2014). Specialpedagogik i en skola för alla – att arbeta med elever. U. P. Lundgren (Red.), R. Säljö (Red.), C. Liberg (Red.). Lärande skola bildning. Stockholm: Natur & Kultur.
Assouline, S. G., Nicpon, M. F., & Whiteman, C. (2010). Cognitive and psychosocial characteristics of gifted students with written language disability. Gifted child
quarterly, 54(2), s. 102–115.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Byström, A. & Bruce, B. (2017) Specialisering barns och elevers språk-, skriv. Och läsutveckling. B. Bruce. (red.). Att vara speciallärare. E-bok: Gleerups Utbildning AB
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i
förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Davidson Institute. (2005) Tips for Parents: Writtning and the Gifted Child. Hämtad: 2018-03-17, från http://www.davidsongifted.org/Search-Database/entry/A10376
Dyslexiföreningen. (2018). Hämtad: 2018-05-22, från
https://www.dyslexiforeningen.se/vad-ar-dyslexi/
EADSNE (2009). Gifted learners. A survey of educational policy and provision.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier
i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Evenshaug, O & Hallen, D. (2011). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB: Kokot, S. (1999). Help – our child is gifted! Guidelines for parents of gifted children.
44
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kullander, A. (2017). Utanför ramarna. E-bok.
Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever pedagogens utmaning och möjlighet. Stockholm: Gothia fortbildning.
Lovett, B. J., & Lewandowski, L. J. (2006). Gifted students with learning disabilities: Who are the?. Journal of learning disabilities, 39(6), s. 515-527.
Mayer, R. E. (2005). The scientific study of giftedness. I R. J. Sternberg & J. E. Davidson (Eds.), Conceptions of giftedness (s.437-447). New York, NY: Cambridge University Press.
Mossige, M., Röskeland, M., & Skaathun, A. (2009). Flera vägar mot målet. Stockholm: Liber AB.
Mönks, Franz J., & Ypenburg, Irene H. (2009). Att se och möta begåvade barn. Stockholm: Natur och kultur.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2), s.124–138.
Persson, R. S. (1997). Annorlunda land – särbegåvninens psykologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Persson, R. S. (2014). Särbegåvning: Ett differentierat fenomen med sociala konsekvenser. Socialmedicinsk tidskrift, 91(2), s.129–138.
Persson, R. S. (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska
skolan. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:800406/FULLTEXT01.pdf
Pettersson, E. (2008). Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en
peadgogisk praktik (Licentiatuppsats). Växjö Universitet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206499/FULLTEXT01.pdf
Pettersson, E. (2017). Elever med särskild begåvning. Stockholm: Natur & Kultur. Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet: Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2010/03/prop.-200910165/ Psykologiguiden. (2018) Wechsler, David. Tillgänglig:
e
Renzulli, J. (2005). The three-ring conception of giftedness: A developmental model for creative productivity. I R. J. Sternberg & J. E. Davidson (Eds.), Conceptions of
45
Rimm, Sylvia B, Stephens, Kirsten R. (2006). When Gifted Students Underachieve: What You Can Do about it. United States of America: Prufrock Press, Inc.
Sandemose, A. (2010). En flykting korsar sitt spår. Stockholm: Themis. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Silverman, L. K. (1986c). What happens to the gifted girl? I: C.J. Maker (red.), Critical
issues in gifted education, vol. 1: Defensible programs for the gifted (s.43-89).
Austin, Texas: Pro-Red.
Silverman, L. K. (2013). Giftedness 101. New york, NY: Springer Publishing Company. Silverman, L. K. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket. (2015). Att arbeta med särskilt begåvade elever. Stockholm: Skolverket Skolverket. (2017). Spetsutbildningar på försök. Fördjupad redovisning av
försöksverksamheterna med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser samt riksrekryterande gymnasial spetsutbildning enligt förordningarna 2008:793 respektive 2011:355.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Thorén, M. (2014). Särbegåvning och psykiatri: erfarenheter från en svensk psykiatrimottagning. Socialmedicinsk tidskrift, 91(2), s.164–170.
van Viersen, S., Kroesbergen, E. H., Slot, E. M., & de Bree, E. H. (2016). High reading skills mask dyslexia in gifted children. Journal of learning disabilities, 49(2), s.189- 199.
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Hämtad: 2018-03-05 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Village East Gifted. (2017). Why do so many gifted and talented children hate to write? Hämtad 2018-04-16, från https://www.nymetroparents.com/article/gifted-talented- kids-writing-problems
Vygotskij, L. S. (2010) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
Wallström, C. (2012). Se mig som jag är: om särbegåvade i skolan. Lund: Studentlitteratur.
46
Bilaga 1
Tabell 1 Jämförande karakteristika mellan särskilt begåvade och högpresterande elever.