Utifrån vår frågeställning om hur respondenterna talar om barn som är tysta, oroliga och ängsliga anser vi att det finns en kunskapslucka hos förskollärare, rektor och specialpedagoger när det gäller dessa barn i förskolan. Endast en av respondenten har fortbildat sig i ämnet och den kunskapen hade hen inte delat med sig av på sin nuvarande arbetsplats. Enligt respondenterna talar de om dessa barn med sina närmaste kollegor. I de samtalen är det mest konstaterande att dessa barn finns, men barnen skapar inte mycket oro och det görs inga överenskommelser om hur de ska göra för att ge barnen bättre förutsättningar. Vi anser att specialpedagoger i förskolan är viktiga för att stötta pedagoger och rektorer ute i verksamheten i att skapa en samsyn, synliggöra alla barn, skapa en förståelse för ansvarsfördelning och skapa goda relationer mellan lärare och alla barn. Specialpedagogen kan även gå in och bidra med kunskap i olika ämnen för att överbrygga de kunskapsluckor som kan finnas hos rektor och personal.
Utifrån vår problemformulering anser vi att vi kan ha startat ett arbete för att ge de tysta, ängsliga och oroliga barnen bättre förutsättningar för en lyckad utbildning, genom att synliggöra problematiken runt barn och ångest och hur det kan påverka att barn drabbas av psykisk ohälsa. Med den begränsade ämneskunskapen som respondenterna uttrycker väckte denna studie ett intresse om att få mer kunskap och mer samsyn. Flera av respondenterna uttryckte intresset av att ta del av vår studie efter genomförande och en rektor sa att detta skulle diskuteras på hösten personalkonferenser för att se vilken kunskap som fanns och hur personalen kunde delge varandra detta. Med anledning av detta anser vi att det är oerhört viktig med legitimerade specialpedagoger i förskolan som kan bidra med kunskaper utifrån examensordningen tre centrala delar. Dessa tre områden är att: Identifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer; Leda och delta i kvalificerade samtal i olika pedagogiska frågor; Delta i och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete (SFS 1993:100). Det är inte i dagsläget lagstadgat med specialpedagoger i förskolans verksamhet, men vi anser att det är mycket viktigt.
8.8.1 Frågor för vidare forskning
Är det skillnad på synsätt på förskolor med eller utan specialpedagog på enheten? Ska det arbetas med särskilt stöd i förskolan eller handlar det om förhållningssätt? Att synliggöra alla barn i förskolan. En fråga om att skapa förutsättningar eller att få alla barn att vara likadana?
Referenser
Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 2., [förändrade] uppl. Stockholm: Liber
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige Tillgänglig på Internet: http://unicef-porthos-
production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf
Biesta, Gert (2006). Bortom lärandet: demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Buber, Martin (1994) Jag och du. 2. uppl. Ludvika: Dualis.
Camposano, Lisa (2011). Silent Suffering: Children with Selective Mutism. The Professional Counselor, 1(1), ss. 46-56. doi:10.15241/lc.1.1.46
Dahlin, Elisabeth (2019). Barnombudsmannen. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Nordstedts Juridik
David, Matthew & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos
Eidevald, Christian & Engdahl Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber.
Eriksson Barjas, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap - Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur
Flaten, Kirsten (2015). Psykisk helse, normalitet och angst. Spesialpedagogikk. Utdaningsforskning.no Tillgänglig på Internet:
https://utdanningsforskning.no/artikler/psykisk-helse-normalitet-og-angst/
Folkhälsomyndigheten (2017) Förskolans påverkan på barns hälsa - en genomgång av den vetenskapliga litteraturen. Taberg: Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig på internet: forskolans-paverkan-barns-halsa-01086.pdf
Gabrielsson, Anna (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Göteborg: Skolinspektionen. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/sarskilt-stod-forskola/ Granberg, Otto & Ohlsson, Jon (2018). Från lärandets loopar till lärande
organisationer. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Granlund, Mats; Almqvist, Lena; Gustafsson, Per; Gustafsson, Berit; Golsäter, Marie; Proczkowska, Marie & Sjöman, Madeleine (2016). Slutrapport. Tidig upptäckt - tidig insats (TUTI). Jönköping: Jönköpings universitet och CHILD. Tillgänglig på Internet: https://ju.se/download/18.7d241c5015334a41afbaaf9/1520578716298/TUTI%20Rappor t%20till%20Socialstyrelsen.pdf
Gravdal Kvarme, Lisbeth & Thu, Gunn (2015). Samtalsgrupper baserat på
Loftmetodenkan hjelpe stille skolebarn Bedre skole 3/2015 Utbildnigsforskning.no. Tillgänglig på internet: https://utdanningsforskning.no/artikler/hjelp-til-a-bli-synlig/ Hamre, Sigrid & Flaten, Kirsten (2017). Dei stille barna blir ikkje sett. Forste steget. utdanningsforskning.no. Tillgänglig på internet:
https://utdanningsforskning.no/artikler/dei-stille-barna-blir-ikkje-sett/
Hung, Shu-Lang; Spencer, Michael S & Dronamraju, Rani (2012). Selective Mutism: Practice and Intervention Strategies for Children. Children & Schools, 34(4), ss. 222- 230. DOI:10.1093/cs/cds006
Johansen, Kristel Bye. (2007). Atferdsproblemer og negativ psykologisk tilpasning. En kvantitativ studie av hvordan elever som mobber andre, elever med reaktiv aggresjon, elever med proaktiv aggresjon og elever med innadvendt atferd opplever det sosial aspektet ved skolen. NTNU, Trondheim.
Josefson Mie (2018). Det ansvarsfulla mötet, En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan. Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Knorring, Lars von; Hedin, Katarina & Knorring, Anne-Liis von (2015). Ångest och oro. https://lakemedelsboken.se/kapitel/psykiatri/angest_och_oro.html [2020-05-15] Kovac, Lisa M. & Furr, Jamie M. (2018). What Teachers Should Know About Selective Mutism in Early Childhood. Early Childhood Education Journal, 47(1), ss. 107-114. DOI:10.1007/s10643-018-0905-y
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje [reviderade] upplagan Lund: Studentlitteratur
Kärnebro, Katrina. (2020). Kollegialt lärande i förskolan kan skapa en lärande kultur. skolverket.se Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/kollegialt-larande-i-forskolan-kan-skapa-en-larande-kultur Lpfö.18. (2019). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Lund, Ingrid (2004). Hun sitter jo bare der! Om innagerende atferd hos barn og unge. Fagbokforlaget
Mollberger Hedqvist, Gun (2006). Samtal för förståelse: hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal? Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2006
Persson, Bengt (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 3., omarb. uppl. Stockholm: Liber
Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Barndom och pedagogik - omsorg, uppfostran och lärande i förskolan. I: Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger & Liberg, Caroline (Red.)
Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad. Stockholm: Natur & kultur.
Røkenes, Odd Harald & Hanssen, Per-Halvard (2016). Bära eller brista kommunikation och relationer i arbetet med människor. Andra upplagan. Malmö: Gleerups.
SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan Sonja & Williams, Pia (2018). Undervisningen i förskolan. En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/getFile?file=3932
Socialstyrelsen (2010). Blyga och ängsliga barn. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig på Internet: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2010-3-9.pdf
Towe-Goodman Nissa R, Franz Lauren, Copeland William. Angold Adrian, Egger Helen (2014) Perceived Family Impact of Preschool Anxiety Disorders Article in Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 53(4):437- 46. Tillgänglig på internet:
https://www.researchgate.net/publication/261032284_Perceived_Family_Impact_of_Pr eschool_Anxiety_Disorders
Tufvesson, C. (2015). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning: förskola och skola: handledning. Tredje upplagan Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Örn, Peter (2020). Risk med obehandlad ångest hos barn. Psykologtidningen, 28 januari. http://psykologtidningen.se/2020/01/28/risk-med-obehandlad-angest-hos-barn/