Stark intresseallians för hög framkomlighet

Regionen består av ett antal kommuner som för sin utvecklingskraft är beroende av att kunna attrahera och behålla invånare och verksamheter. Det ger skatteintäkter och andra resurser som är viktiga för kommunen. Kommunens politiker poängterar därför betydel- sen av hög framkomlighet på regionens vägnät för att det ska vara möjligt för invånare i kommunen att arbeta, studera etc. i andra kommuner inom den funktionella regionen. Framkomligheten är en mycket viktig fråga för alla ledande kommunpolitiker som har intervjuats. Hög framkomlighet på vägnätet uppfattas som en nyckelfråga som gynnar skattebasen inom den administrativa gräns, kommunen, som respektive politiker an- svarar för.

Prioriteringen av hög framkomlighet medför också ett motstånd mot lägre hastighets- gränser och lägre hastigheter eftersom detta skulle medföra längre restider. Till grund för detta gäller de ofta angivna sambanden mellan restider och pendlingsbenägenhet. En funktionell arbetsmarknad, eller en funktionell region med en gemensam arbetsmark- nad, beskrivs som beroende av att restiden kan hållas i närheten av 45 minuter för en enkel resa. Är restiden länge än 45 minuter förväntas en markant minskning av indi- viders pendlingsbenägenhet, enligt de intervjuade, vilket i sin tur innebär att pendlings- strömmarna blir så svaga att det kan ifrågasättas om start- respektive målpunkt för resan befinner sig inom en och samma funktionella region.

Den framförda argumentationen om vägtransportsystemets betydelse för arbetspendling och ekonomisk tillväxt inom regionen kan därför förstås i ljuset av den kommunala strukturen. Om hela regionen bestod av en enda kommun är det svårt att föreställa sig att regionens politiker skulle argumentera för vikten av att investera offentliga medel för att öka framkomligheten till regionens mer perifera delar, vilket också troligen inte skulle ses som ett villkor för ekonomisk tillväxt. Det tankemönster om funktionella regioner som förs fram av olika aktörer förutsätter därför att det finns en viss geografisk struktur som på något sätt är låst, åtminstone i det korta perspektivet, och som kan mobilisera tillräcklig kraft för att kunna driva en tung argumentering för restidens betydelse. I annat fall skulle det ju kunna vara tillräckligt att låta de funktionella sam- banden lösas av marknaden genom att individer och verksamheter omlokaliserar sig i det geografiska rummet. Intervjumaterialet visar att det är kommunerna som skapar en sådan bas för att ge näring åt de tydliga argumenten för hög framkomlighet.

Mindre kommuner med en mer perifer lokalisering i regionen är mer beroende av framkomligheten på vägnätet än större kommuner med städer som fungerar som

regioncentra. Men även kommunpolitiker i de stora kommunerna framhåller betydelsen av en hög framkomlighet på vägnätet. Målsättningen gäller både för regionen som hel- het och för bilnätet i kommunernas huvudorter. Förbättrade möjligheter för kommunens företag och andra verksamheter att rekrytera personal och locka till sig kunder och besökare samt goda möjligheter att ta sig snabbt fram med bil inom kommunens tätorter till olika målpunkter förs fram som skäl till den prioriteringen. Därför är samtliga intervjuade politiker, från små och stora kommuner, angelägna om att framhålla

betydelsen av hög framkomlighet för biltrafik och att hastigheter och hastighetsgränser ska hållas uppe.

Regionförbundets främsta uppgift inom kommunikationsområdet är enligt de intervjua-

de att förhandla fram en prioritetsordning i länstransportplanen som alla kommuner och landstinget är eniga om. Regionförbundet arbetar därför för att jämka ihop kommu- nernas olika intressen och prioriteringar till en regiongemensam hållning. Argumenten för att få genomföra investeringsobjekten i planen är baserade på en stark prioritet för hög framkomlighet på vägnätet och kopplingen till betydelsen för ekonomisk tillväxt. Den regionala enigheten beskrivs som en förutsättning för framgång i påtryckningarna mot staten för att få finansiering för länstransportplanen. Regionförbundet förtydligar det kommunala intresset för hög framkomlighet och förädlar det vidare till en stark argumentation för vikten av kapacitetshöjande investeringar i det regionala väg-

transportsystemet som också kan möjliggöra högre hastighetsgränser. Övertagandet av länstransportplanen från länsstyrelsen har inneburit att det förmodade starka sambandet mellan framkomlighet och ekonomisk tillväxt har förtydligats. Prioriteringen av hög framkomlighet har ökat när länstransportplaneringen styrs av kommunalpolitiska intressen.

Regionförbundets tjänstemän beskriver hur de arbetar för att medverka till att regional

enighet om prioriteringarna ska uppnås. Underlagsmaterial, planeringssteg och förank- ringsarbete används för att få den regionala enigheten att växa fram. Hela verksamheten beskrivs som syftande till att åstadkomma ett så effektivt påtryckningsarbete som möjligt gentemot staten och få medel till investeringar i regionens vägnät. Vägnätet ska förbättras genom högre kapacitet och förbättrad framkomlighet vilket i sin förväntas ge ekonomisk tillväxt. Det som kanske är allra viktigast för tjänstemännen i diskussionen om framkomlighet och ekonomisk tillväxt är de möjligheter som uppstår att ena kommunala politiker kring en tydlig och lättkommunicerad målsättning för utveck- lingen av regionens vägnät som i sin tur ger en stabil bas för påtryckningsarbetet gentemot staten. Regionförbundets verksamhet inom kommunikationsområdet beskrivs av de intervjuade tjänstemännen och politikerna som en lobbyorganisation med uppgift att arbeta för statlig medelstilldelning till investeringsobjekt inom regionen. Samma beskrivning återfinns även i regionförbundets verksamhetsplan.

I planeringen av utvecklingen av regionens vägnät finns givetvis Vägverket med som aktiv part. Formella och informella kontakter mellan Vägverkets strategiska samhälls-

planerare i länet och motsvarande funktioner på regionkontoret på den statliga sidan

och regionförbundets tjänstemän och politiker på den regionala sidan är vanligt före- kommande. Vägverkets målsättningar och prioriteringar för regionens vägnät, som de återges av Vägverkets samhällsplanerare, sammanfaller till stora delar med kommu- nernas och regionförbundets målsättningar. Vägnätet ska utvecklas genom kapacitets- höjande investeringar för en förbättrad framkomlighet med syfte att gynna den regionala ekonomiska utvecklingen. Motsättningar och förhandlingspositioner uppstår mellan Vägverkets samhällsplanerare och regionledning och, i första hand kommunpolitiker, men dessa rör i första hand resursfrågor och tidplaner, inte prioriteringar mellan olika mål och grundläggande målsättningar.

Av materialet framgår därför att kommunpolitiker, regionförbund och Vägverkets samhällsplanerare, med stöd av regionledningen för Vägverket, skapar en stark intresseallians för hög framkomlighet på regionens vägnät. Vägtransportsystemet ska utvecklas genom förbättringar som ökar framkomligheten genom att minska restiden mellan regionens kommuner och tätorter. Kortare restider kan bara uppnås genom att den genomsnittliga hastigheten höjs eller att avståndet kan minskas. En sådan priorite- ring medför därför ett självklart motstånd mot sänkta hastigheter och hastighetsgränser. För de intervjuade är sänkta hastighetsgränser resultatet av en felaktig prioritering. Flera av de intervjuade inom intressealliansen för också fram åsikten att sänkta hastig- heter inte löser de egentliga orsakerna till trafiksäkerhetsproblemen. Tydligast blir detta vid genomfarter där hastigheten sänks samtidigt som det grundläggande problemet, enligt de intervjuade, är att det saknas en förbifart. Det är också tydligt att för aktörerna är bristande trafiksäkerhet snarare ett argument för att olika investeringar som förbi- farter och breddningar ska få finansiering, än ett självständigt problem. Sänks hastig- hetsgränserna kan trafiksäkerhetsproblemen lindras och kan inte längre föras fram som skäl till nyinvesteringar vilket försvagar argumenteringen. Sänkta hastighetsgränser är därför av flera skäl inget som ligger i regionens intresse.