Regeringen beslutade 2017-06-01 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och analysera om det finns insatser eller åtgärder som på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag kan säkerställa att det finns tillräckliga säkerheter för efterbehand-ling och andra återställningsåtgärder vid gruvverksamhet.
Utredningen lämnar fyra förslag:
1. Syftet och målsättningen med säkerheterna måste tydliggöras.
2. En uppstramning av reglerna för beräkning av säkerhetsbeloppets storlek 3. En begränsning i vilka säkerheter som ska accepteras.
4. En tydligare beslutsprocess när det gäller säkerheternas storlek.
Miljö- och energidepartementet har översänt rubricerade remiss till Östhammars kommun för möjlighet att avge yttrande. Ett yttrande ska vara departementet tillhanda senast 2018-12-03.
Utredningen beskriver gruvindustrin i Sverige, metoder och kostnader för efter-behandling av gruvverksamhet, dagens gruvavfallsfinansieringssystem, säker-heter enligt minerallagen, konkurser i gruvsektorn, andra modeller för kostnads-ansvar, ekonomiska säkerheter för efterbehandling av gruvverksamhet i andra länder samt överväganden och förslag med tillhörande konsekvensanalys som utredningen har gjort.
Östhammars kommun har den nedlagda gruvan Dannemora i sitt geografiska område, har dock inte varit tillsynsmyndighet över densamma, men påverkas ändå direkt av månghundraårig gruvdrift i kommunen och nödvändigheter av fullgod efterbehandling. Östhammars kommun är del i processen gällande att etablera ett slutförvar för använt kärnbränsle vilket innebär att vissa erfarenheter av hanteringen runt kärnavfallsfonden, som utredningen också resonerar kring, kan delges.
Östhammars kommuns synpunkter på förslaget:
Utredningen visar med all önskvärd tydlighet att ställda säkerheter för efterbe-handling och återställning efter gruvverksamhet är finansiellt underdimension-erade ställt i relation till de faktiska kostnader som är förenade med detta.
Östhammars kommun ställer sig i så motto bakom utredningens samtliga ovan nämnda förslag till förändring för att minska statens och därmed skattebetalar-nas risk, vid exempelvis konkurser.
Det är utredningens förslag att verksamhetsutövarna ska ta fram en efterbehand-lingsplan parallellt med avfallshanteringsplan som ska revideras vid förändring-ar i verksamheten som påkallförändring-ar detta alternativt vförändring-art femte år. Inkommer inte verksamhetsutövaren med reviderad efterbehandlingsplan föreslås att miljö-sanktionsavgift ska kunna utdömas.
Idag bedöms avfallsplanerna (som beskriver efterbehandling efter avslutad verk-samhet) vid prövningen av verksamheterna i mark- och miljödomstolen och kopplas till säkerheter som måste ställas för att ge finansiella möjligheter att fak-tiskt genomföra de skyddsåtgärder som behövs för att återställa området, utan risk för människors hälsa och miljö. Utredningen konstaterar att kompetensen att bedöma de ekonomiska säkerheterna i domstol eller hos tillsynsmyndigheter har övrigt att önska. Det blir inte heller en dynamik i säkerheterna med utgångspunkt i verksamhetens framdrift om förutsättningarna förändras. Flera kostnadsdri-vande parametrar har identifierats saknas i flera av kostnadsberäkningarna som inlämnats av bolagen. En parameter som särskilt nämns är tillgången till morän i den närmaste omgivningen av tillräckligt bra kvalitet för att kunna användas som täckmaterial och som kan tas i anspråk av verksamhetsutövaren själv eller till-synsmyndigheten vid behov. Finns inte det så blir kostnaderna betydande.
Östhammars kommun vill lyfta angelägenheten i att även moränuttaget miljöbe-döms i samband med miljöprövningen och löpande under driftperioden och re-videring av efterbehandlingsplanerna innan det kan ”intecknas”, så att morä-nen de facto är fullt tillgänglig och inte omgiven/påverkas av begränsande fak-torer tex höga naturvärden.
Det förs i utredningen en diskussion runt att ekonomiska säkerheter ställs på verksamhetsutövaren enligt två olika lagstiftningar, minerallagen och miljöbal-ken. Dock utifrån olika perspektiv där den förstnämnda inte syftar till återstäl-lande av skador på miljön utan tex staket och andra skyddsåtgärder.
Östhammars kommun vill i detta sammanhang lyfta den parallell som finns mel-lan kärntekniklagen och miljöbalken där det vid huvudförhandlingar rörande tillåtlighet vid Nacka Tingsrätt (M1333-11)gällande slutförvar för använt kärn-bränsle, hösten 2017, var upp till diskussion vilken lagstiftning som täcker ska-dor på miljön i händelse av olycka. Det är angeläget att dessa begrepp utreds och konsekvensbedöms än tydligare, innan förslaget att plocka bort kravet på ekonomisk säkerhet i minerallagen genomförs.
Även här vill Östhammars kommun dra en parallell till prövningen gällande slutförvar för använt kärnbränsle, där det är oerhört angeläget att sistahands-ansvaret formaliseras och där det nu pågår en särskild utredning för att klar-lägga detta (Dir 2017:76). Även om statens behov av trygghet för ekonomiska risker, likväl som kommunens, är större när det gäller radioaktivt avfall och de tidsperspektiv som där behandlas, kan miljöpåverkan vara nog så stora och nog så långsiktiga beroende på vilka malmer/berg som hanterats och utvinningsme-toder som använts vid gruvverksamheter som läggs ned.
Det föreslås att mark- och miljödomstolen ska fastställa slutmålet för efterbe-handlingen i sin prövning men avlastas fastställandet av säkerhet. Naturvårds-verket ska tilldelas föreskrivningsrätt för efterbehandlingsplanerna.
Östhammars kommun är i grunden positiv till ett sådant förfarande, men kan se svårigheter att vid gruvbrytning, när man går ned i berget, förutse vilka åter-ställnings/efterbehandlingsåtgärder som kan bli nödvändiga. Tex med avseende på vilka mineraler som finns i bergsmatrisen, vilka grundvattenavsänkningar som kan drabba områden tillfälligt eller permanent mm. vilket gör att målbilden kan komma att förändras under pågående verksamhet. Därför föreslås att någon typ av delegation ges till tillsynsmyndigheten att förändra målbilden om oförut-sedd information framkommer under drift.
Utredningen tar också ställning för att det inte är av avgörande betydelse att mil-jöprövningens kompetenser och prövningen av säkerhetens form och storlek är beroende av varandra och nämner där överföringen av hanteringen av kärnav-fallsfondens medel från Strålsäkerhetsmyndigheten till Riksgälden som ett gott exempel på framgång.
Östhammars kommun vill dock peka på att denna lösning inte varit sjösatt så länge att den utvärderats ännu. Effekterna av överföringen, såväl positiva som negativa, har därför ännu inte kommit fram utan kommer sannolikt att klarna vid nästkommande revidering av förslag till kärnavfallsavgifter.
Slutförvarsorganisationen (SO) har under planeringsdag 23 augusti 2018 diskuterat hur uppdrag i frågeställningar gällande slutförvar av radioaktivt avfall från kommunfullmäktige skulle kunna se ut. Det medskick som organisationen utöver nedanstående vill göra är att se över formerna för samverkan med NGO´s, att kommunikation sker på ett lättillgängligt sätt, att det är viktigt att upprätthålla villkorskompetens, att allsidig belysning är nödvändig för tillit till processerna och att referensgruppens roll bör klargöras. Kommunens förmåga att hålla frågan levande på hög kunskapsnivå ger trovärdighet i diskussioner med andra involverade aktörer.
Vikten av tydligt uppdrag är avgörande för framgången.
Ett presidiemöte inom slutförvarsorganisationen för diskussion av nedanstående förslag till uppdrag genomfördes 15 oktober 2018.