De båda statistiska testen i studien har genomförts i programmet SPSS (Statistical Package for Social Sciences).
3.6.1 Wilcoxons teckenrangtest
För att testa den första hypotesen har ett Wilcoxons teckenrangtest genomförts. Om data kan ordnas parvis beskrivs data som beroende (Grandin 2012, s.21). Ofta är denna typ av data mätningar på samma objekt före eller efter någon form av behandling (ibid.), vilket är fallet i denna studie eftersom bankernas finansiella rapporter kommer undersökas innan och efter införandet av IFRS 9. Därmed är data parad och mätningar sker innan och efter en händelse. Först genomfördes ett statistiskt test som visade att data inte var normalfördelad. Därför valdes testet i fråga som är ett icke-parametriskt test. Testet innebär att det är medianerna som jämförs. Eftersom testet tar hänsyn till både storlek och tecken på skillnader mellan före och efter behandlingen är det ett starkt test trots att det är icke-parametriskt. Gränsvärdet för att resultatet ska anses signifikant är 1.96 (a.a., s.26). Nollhypotesen förkastas om T-värdet är mindre än tabellvärdet för vald signifikansnivå (Borg & Westerlund 2012, s. 393). Testet grundar sig i att differensen mellan de parvisa observationerna beräknas (Löfgren 2014, s. 140). Den minsta differensen tilldelas siffran 1, finns det inte någon differens tilldelas siffran 0. Observationer med siffran 0 exkluderas och ingår inte i testet. Det sista steget innebär att plus och minustecken placeras ut till de olika rangtalen och den lägsta summan av rangtalen beräknas (ibid.). Antal parade data var i detta test 57 st.
Vid ett Wilcoxon teckenrang test ser hypoteserna ut som följande: H₀= Det förekommer ingen skillnad mellan observationerna. H₁ = Det förekommer en skillnad mellan observationerna.
3.6.2 Parat t-test
För att undersöka effekten på kärnprimärkapitalrelationen har den information som bankerna har givit i noterna i årsredovisningarna angående hur stor effekt IFRS 9 har haft på bankens kärnprimärkapitalrelation studerats. Den procentenhet respektive bank angivit som går att hänföra till IFRS 9 har applicerats på bankens kärnprimärkapitalrelation på balansdagen 2017. Den nya siffran har då varit att betrakta som kärnprimärkapitalrelationen 2018 och förändringen därmed endast kopplad till IFRS 9.
Förändringen har sedan undersökts i programmet SPSS för att få fram medel- och medianvärdet. Eftersom utvald data är parad har ett parat t-test utförts för att kunna acceptera eller förkasta studiens andra hypotes. Data är parade om man gör en mätning på ett och samma objekt före och efter en behandling (Grandin 2012, s.23). Det stämmer överens med undersökningens data eftersom ena siffran representerar kärnprimärkapitalrelationen innan införandet av IFRS 9 och den andra siffran efter införandet, för vardera bank. Ett parat t-test innebär en större styrka än ett oparat t- test eftersom mer information tillförs till testet genom att para ihop mätvärdena (ibid.). På grund av ett stort bortfall på hypotesen för kärnprimärkapitalrelationen genomfördes ett t-test, och inte ett så kallat z-test som kräver omkring 30 observationer (Grandin 2012, s.24) T-testet är således anpassat för ett mindre urval. Vidare är ett krav för att utföra ett så kallat t-test är att data är normalfördelad (Grandin 2012, s.20). Därför genomfördes ett normalfördelningstest, vilket bekräftade att data var normalfördelad.
3.7 Kvalitetsbegrepp
Reliabilitet och validitet är viktiga begrepp för att mäta kvaliteten på kvantitativa undersökningar.
Reliabilitet
Reliabilitet handlar om frågor som rör måtten och mätningarnas pålitlighet och följdriktighet (Bryman & Bell 2011, s.170). Det rör sig om hur upprepbar en mätning är. Skulle resultatet bli detsamma om studien genomfördes igen? Om en upprepad undersökning ger samma resultat är reliabiliteten hög (ibid.). Denna studie är baserad på finansiella rapporter, vilka är fastställda. Det ökar stabiliteten i studien eftersom det indikerar att utfallet hade blivit detsamma om undersökningen genomfördes på nytt. Detta i jämförelse med exempelvis om studien istället var baserad på intervjuer, eftersom intervjusvar kan ändras över tid. Vidare är de finansiella rapporterna granskade av erkända revisionsbyråer som utgått från lagstiftning och revisionsstandarder vid granskning, och är därför att betrakta som trovärdiga och korrekt sammanställda källor. Det ökar tillförlitligheten till det material som studien är baserad på.
I denna uppsats har tillvägagångssättet beskrivits utförligt, i syfte att öka undersökningens replikerbarhet. Replikerbarhet kallas även för extern reliabilitet. Vidare har val av urvalsprocess och metod redogjorts. Att studien är baserad på data från årsredovisningar ökar även möjligheten till replikerbarhet eftersom årsredovisningar arkiveras under en längre tid. Årsredovisningar är även lättåtkomliga för alla eftersom de finns publicerade på nätet.
Vad avser interbedömarreliabiliteten, vilket handlar om subjektiva bedömningar, har en förutbestämd och konsekvent metod använts vid insamling av data samt vid tolkningen. På grund av att studien undersöker siffror och att analys sker genom statistiska metoder är risken liten för att resultatet skulle bli annorlunda om studien genomfördes av någon annan eftersom få tolkningar behöver göras. I studien framgår även tydligt vilka siffror som har insamlats. De subjektiva bedömningar som har förekommit är de som framkommer i analysavsnittet.
Validitet
Validitet är ett mått som används för att bedöma att en undersökning mäter det den avser att mäta (Bryman & Bell 2011, s. 173). Det handlar om noggrannhet och om hur lämpligt datamaterialet är för forskningsfrågan som undersöks (Denscombe 2016 s. 377). Validiteten i data handlar också om att försäkra sig om att data inte innehåller fel på grund av misstag vid inmatningen (ibid.). Studien syftar till att undersöka bankernas kreditförlustreserver och kärnprimärkapitalrelation. Denna information presenterar bankerna i sina finansiella rapporter, som därför kan anses som lämpligt datamaterial. För att stärka validiteten har stickprov genomförts för att kontrollera att korrekt information samlats in från rapporterna och att inga misstag vid inmatningen har skett. Den interna validiteten förklarar om det som studerades faktiskt genererade det slutgiltliga resultatet (Hernon & Schwartz 2009) och om huruvida det med hög säkerhet kan dras en kausal slutsats på basis av studien (Thrane 2019, s.162). För att stärka den interna validiteten har endast den förändring av kärnprimärkapitalrelationen som bankerna angivit är hänförlig till IFRS 9 i noterna studerats. Detta för att säkerställa att inte andra faktorer än standarden påverkat kärnprimärkapitalrelationen. Extern validitet handlar om huruvida resultatet är generaliserbart till andra situationer, personer och eventuellt tider (Bryman & Bell 2011, s. 64). Vad avser andra situationer eller tider går det inte att konstatera att resultatet är generaliserbart eftersom en hög- eller lågkonjunktur påverkar reserveringar. Vad avser personer, i detta fall andra banker, är den externa validiteten starkare i det avseendet att studien utgått från ett slumpmässigt urval. Dock uppstod ett stort bortfall på hypotesen om kärnprimärkapitalrelationen, vilket påverkar den externa validiteten negativt.
3.8 Metoddiskussion
All insamlad data till studien är hämtad ifrån årsredovisningar, vilket är tillgängliga källor. Vidare har ingen subjektiv bedömning har varit nödvändig för att sammanställa data. Dock kan den mänskliga faktorn spela in vid insamlingen, därför har stickprov genomförts för att kontrollera att det är korrekt data som har samlats in. På grund av att studien har en deduktiv ansats och hypoteserna är formulerade utifrån tidigare studier minskar även risken för subjektiva bedömningar.
Studien har utgått från ett slumpmässigt urval, vilket har resulterat i att bankerna inte är jämt fördelade mellan länderna. 11 banker från Italien ingår i studien, medan exempelvis endast en bank från Slovenien ingår. Det kan påverka resultatet ifall Italien generellt avsätter högre kreditförlustreserver i förhållande till övriga länder i studien. Vidare har studien totalt 13 objektsbortfall. Ett högt antal bortfall kan påverka resultatet negativt. Dock är de flesta bortfallen från länder där flera banker redan ingår i studien. Inget bortfall har drabbat de länder som endast har en bank som ingår i studien. Vad avser hypotesen angående kärnprimärkapitalrelationen har dock ett större partiellt bortfall uppstått. Detta eftersom den studerade variabeln, andel av förändrad kärnprimärkapitalrelation som går att hänföra till IFRS 9, inte är obligatoriskt att ange i årsredovisningarna. I testet studerades 25 bankers kärnprimärkapitalrelation. Dock är det statistiska testet som utförts anpassat till urvalets storlek, vilket innebär att 25 stycken observationer är ett lagom antal för ett t-test (Grandin 2012, s. 24). Bortfallet innebär dock att den slumpmässiga osäkerheten blir större (Japec et al. 2000).
En svaghet med studien är att bankerna i studien inte är lika stora. Samtliga banker klassas som väldigt stora banker enligt sökbasen Orbis, men det finns fortfarande skillnader mellan vissa banker i studien. I metodavsnittet framgår tydligt hur studien har genomförts och alla olika steg i processen vilket ökar tillförlitligheten av studien.
4. Empiri
I empiriavsnittet sammanställs det resultat studien resulterade i. Resultatet för de två hypoteserna som testats presenteras i åtskilda avsnitt. Först presenteras resultatet för kreditförlustreserverna, följt av resultatet för kärnprimärkapitalrelationen. Sist i avsnittet presenteras en sammanställning i form av en tabell över huruvida hypoteserna förkastas eller accepteras. Detta empiriavsnitt ligger till grund för analys, vilket är nästkommande avsnitt.