Storlek på flöden

Producenter av elutrustning rapporterar årligen till Naturvårds-verket den mängd elutrustning som gjorts tillgänglig på den svenska marknaden. Av rapporteringen ska det framgå vilken kategori som elutrustning ingår i och mängden ska anges i vikt. Eftersom stati-stiken för 2019 ännu inte har publicerats, går det i statistati-stiken från Naturvårdsverket inte att urskilja småelektronik. Rapporteringen från producenterna ger därför inte någon specifik information om mängden småelektronik som satts på marknaden förrän statistiken för 2019 publiceras senare i år.

I figuren nedan redovisas mängden elutrustning som satts på mark-naden inom producentansvaret för de kategorier som består av eller innehåller småelektronik.

Figur 4.1 Mängd konsumentelutrustning som satts på marknaden 2010–2018 för de kategorier i producentansvaret som innehåller småelektronik (ton)

Källa: SCB Statistikdatabasen.

SMED (2020) har i rapporten Kartläggning av materialflöden av småelektronik i Sverige sammanställt statistik för ett antal kategorier småelektronik som är konsumentutrustning baserat på KN-koder⁹. Inom handelsstatistiken finns ingen specifik kategorisering av pro-dukterna utifrån storlek, vilket har gjort det svårt att välja ut vilka KN-koder som är aktuella att ta med.

Följande kategorier ingår redovisningen från SMED:

1. Informations- och kommunikationsteknologiska (IKT-) produkter:

inkluderar till exempel skrivare, tonerkassetter, telefoner, mobil-telefoner, GPS-utrustning, USB-minnen, med mera.

2. Bärbara skärmprodukter: bärbara datorer samt surf- och läsplattor.

3. Ljud- och bildprodukter: inkluderar produkter som stereo, video, radio, DVD, tv-box, mp3-spelare, kameror, fjärrkontroller, med mera, tv-apparater och monitorer har exkluderats.

9 Kombinerade nomenklaturen (KN) används av samtliga EU-länder i deras utrikeshandels-statistik och även i EU:s gemensamma tulltaxa.

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

4. Hushållsapparater: inkluderar till exempel dammsugare, vatten-kokare, mikrovågsugnar, eltandborstar, elvispar, mixrar med mera.

5. Verktyg: inkluderar konsumentsnära elektriska verktyg, till exem-pel, borr- och slipmaskiner, skruvdragare med mera. Urvalet har varit handhållna elektriska verktyg under antagandet att hand-hållna verktyg i de flesta fall är under 50 cm.

6. Leksaker och sportutrustning: inkluderar leksaker för barn men även till exempel fritids- och sportutrustning.

7. Övrigt: Denna kategori inkluderar produkter som har varit svåra att klassificera i kategorierna ovan. Det ingår till exempel klockor.

Den inhemska konsumtionen av småelektronik har räknats fram genom att från import och inhemsk produktion dra bort export.

Konsumtionen av småelektronik enligt de kategorier som ingick i SMED:s rapport redovisas i figur 4.2 nedan.

Figur 4.2 Inhemsk konsumtion av småelektronik 2010–2019 (ton)

Källa: SMED (2020). Data från SCB:s statistik över utrikeshandel med varor och industrins varuproduktion.

Kategorin med IKT-produkter dominerar viktmässigt konsum-tionen av småelektronik, men varierar mycket år från år. Tittar man på bakomliggande siffrorna så har importen inom denna kategori varit relativt stabil under perioden (mellan 60 000–70 000 ton/år),

10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

2010 2013 2016 2019

Ton

IKT-produkter inkl mobiltelefoner:

43 961 ton

Hushållsapparater: 15 629 ton

Ljud- och bildprodukter: 10 051 ton

Bärbara skärmprodukter: 2 322 ton

Leksaker, sportutrustning: 1 577 ton

Verktyg: 6 202 ton

Övrigt: 1 062 ton

det är framför allt den inhemska produktionen av produkter inom denna kategori som har varierat under åren (varierar mellan 5 000–

25 000 ton/år).

När den totala konsumtionen av småelektronik som räknats fram i SMED (2020) baserat på KN-koder jämförs med den statistik som Naturvårdsverket redovisar som satt på marknaden inom produ-centansvaret inom motsvarade kategorier är det tydligt att konsum-tionen inom kategorin IKT-produkter är överskattad. SMED har uppskattat konsumtionen till cirka 33 500 ton år 2018 medan rap-porteringen inom producentansvaret för motsvarande kategori 2018 är cirka 21 500 ton. En förklaring till det är att många av KN-koderna inkluderar många produkter, både stora och små och både konsument – och proffsutrustning. Det har med andra ord även där varit svårt att skilja ut småelektronik som är konsumentutrustning. Även när det gäller kategorin små hushållsapparater skiljer sig uppskattning i SMED från statistiken inom producentansvaret för motsvarande kategori. Baserat på KN-koderna uppskattas konsumtionen till cirka 16 000 ton medan mängden enligt statistiken inom producentansva-ret är 27 200 ton år 2018. Den totala konsumtionen av de produkter som ingår i SMED (2020) är 24 700 ton år 2018¹⁰ när inte IKT-pro-dukterna och hushållsapparaterna räknas med. Eftersom den kon-sumtionen tydligt är överskattad respektive underskattad används i stället de mängder som rapporterats inom producentansvaret för att få en storleksordning på konsumtionen av småelektronik. Det ger en uppskattad konsumtion på 73 600 ton för de kategorier som ingick i SMED:s kartläggning. Den totala konsumtionen av småelek-tronik förväntas dock vara något högre eftersom inte kategorierna belysningsutrustning (ca 14 200 ton), medicintekniska produkter (ca 500 ton) eller övervaknings-och kontrollinstrument (ca 1 000 ton) ingår, samtidigt som de övriga kategorier som ingick i SMED:s kartläggning kan vara över eller underskattade eftersom det visade sig vara svårt att skilja ut småelektronik och konsumentelutrustning i KN-koderna.

Som framgår ovan är det inte möjligt att säga exakt hur stor kon-sumtionen av småelektronik är, eller hur utvecklingen ser ut efter-som det varier från år till år. Hur konsumtionen ser ut mätt i antal produkter finns det inga uppgifter om.

10 Data för 2018 används eftersom det är det sista året som det finns statistik för inom pro-ducentansvaret.

Privat import av småelektronik

Något som inte kommer med i flödena ovan är den privata importen som sker. Det vill säga när privatpersoner själva köper en produkt utomlands och för in den i Sverige för att använda den för eget bruk.

Av den elektronik som köps på nätet så görs 12 procent av köpen från utländska webbutiker. (HUI, 2019) PostNord publicerar år-ligen E-barometern i samarbete med Svensk Digital Handel och HUI Research. I E-barometern görs en bedömning av hur stor utri-keshandeln är baserat på enkätundersökningar hos svenska konsu-menter. Resultaten redovisas som omsättning och procentuella för-ändringar mellan åren, inte mängder i vikt eller antal. Resultaten i (PostNord, 2017, PostNord 2019 samt PostNord 2021) visar på en avtagande trend för utrikeshandel generellt, där det 2016 var 31 cent av de tillfrågade konsumenterna som angav att de handlat pro-dukter från utländska företag medan andelen 2018 var 18 procent och 2020 hade sjunkit ytterligare till 15 procent. Enligt PostNord (2020) är det framför allt kläder och skor som köps från utlandet, intresset för hemelektronik, den kategori där småelektronik fram-för allt ingår, har minskat något. En osäkerhetsfaktor i dessa uppgifter är huruvida konsumenter faktiskt förstår om de köper produkterna från utlandet eller inte när utländska sajter i stor utsträckning anpas-sar webbsidorna för lokala marknader. Även den som säljer en elut-rustning på distans direkt till en användare i Sverige där säljaren inte är etablerad, räknas som producent (9 § förordningen om producent-ansvar för elutrustning). Uppgifter om satt på marknaden ska då rap-porteras, så en viss andel av de köp som i E-barometern räknas som köp från utlandet ingår sannolikt redan i producentansvaret.