Storytelling för alla
5. ANALYS OCH DISKUSSION
5.1 STORYTELLING OCH KOMMUNIKATION
5. ANALYS OCH DISKUSSION
I detta kapitel presenteras en analys av de empiriska iakttagelserna, med den teoretiska referensramen som utgångspunkt, i syfte att besvara vår frågeställning. Vissa exempel på Storytelling utanför den empiriska studien vävs in i analysen för att tydliggöra vissa resonemang.
5.1 STORYTELLING OCH KOMMUNIKATION
Då Storytelling i grunden handlar om att en kommunikation äger rum mellan två eller flera parter, går det inte att bortse från kommunikationsteorin.
Varumärket som initierar berättelsen har inte bara för avsikt att berättelsen ska förmedla någonting, utan att den även ska berättas vidare i flera led. Åhörare ska bli berättare och deras åhörare ska i sin tur även de bli berättare, och så vidare. När berättelsen går i flera led så är det oundvikligt att den så småningom
förändras. Detta betyder att varumärket som initierar berättelsen måste ta hänsyn till bland annat effekten av det brus som kommunikationsteorin tar upp.
Heijbel menar att berättelsen måste förenklas. Han motiverar det med att berättelsens poäng ska tydliggöras och inte drunkna i onödig information, brus, som gör att åhörarna inte förstår poängen med berättelsen och att man ska lämna utrymme för berättaren att fylla på berättelsen eller göra egna associationer. Vidare skapar utrymmet i storyn att den i viss utsträckning kan anpassas efter blivande berättare, men även blivande åhörare. Detta stärks även av Balogun och Hope Haileys åsikt om att mottagaren, åhöraren, ändå tolkar meddelandet,
berättelsen, efter egna erfarenheter och premisser71. Att storyn är anpassningsbar till dessa bör stärka berättelsens slagkraft och emotionella intryck, och i sin tur resultera i att den blir tåligare för att berättas i flera led.
Men förenklandet av berättelsen har fler funktioner som Heijbel tar upp. Då berättelsen förenklas och alla irrelevanta detaljer skalas bort, minskar risken för brus och feltolkningar redan från start, vilket gör att den bör bli mer hållbar över tid. Det finns helt enkelt mindre fakta som kan skapa förvirring.
Detta gör att man kan lämna utrymme för berättare och åhörare att göra små tillägg och associationer till berättelsen utan att dess meningsinnehåll, emotionella värden och poäng förändras eller går förlorad.
Vi fann ett exempel där Ikea lyckas kommunicera sina emotionellt laddade värden på ett ganska spännande sätt. Ikea hade ett uppslag i sin katalog där man på en bild av ett grönt svenskt sommarlandskap kunde läsa texten ”Smålänningar är vi
allihopa".
Det emotionella budskapet är tydligt. Vi känner alla igen bilden av den där svenska sommarängen. Kanske väcks en del barndomsminnen till liv. Mer svenskt än så här blir det inte. Vi kan även relatera till Smålänningen vid ord som ”envis”,
”ekonomisk” och ”arbetsam”. Det intressanta här är att vi har hört historierna om Kamprads IKEA så många gånger att mini-‐Storytellingen ”Smålänningar är vi allihopa" kommunicerar IKEAs varumärke och dess värden utan att vi hinner blinka. Vi menar att dessa IKEA-‐storys har rotat sig så djupt i vårt medvetande att de kan hänvisas till utan att berättas fullt ut.
Vi tror att man genom Storytelling till viss del kan kringgå vad som Shannon menar är det grundläggande problemet i all form av kommunikation, nämligen att
reproducera meddelandet, berättelsen, till sin ursprungliga form antingen exakt eller approximativt. Berättelsen behöver inte reproduceras exakt, eftersom en berättelse i approximativt tillstånd relativt den ursprungliga berättelsen,
fortfarande har förmåga att förmedla den ursprungliga berättelsens meningsinnehåll d.v.s. emotionella värden och poäng.
5.2 STORYTELLING OCH FÖRDJUPADE RELATIONER
Gummesson menar på att relationsmarknadsföringen är frukten av det
paradigmskifte som utspelas där vi går från att vara ett industrisamhälle till ett värdesamhälle. Med detta krävs även nya sätt för marknaden att kommunicera ut sina värden till konsumenter på. De traditionella kommunikationskanalerna har inte förmåga att leverera de värden konsumenter numera efterfrågar och
därigenom inte heller den relationen till varumärket som konsumenterna vill uppnå.
Heijbel menar att Storytelling är en emotionell kommunikation som ämnar förmedla känslor, värden och upplevelser. Detta gör att Storytelling bör vara en lämplig kanal för varumärken att kommunicera genom.
Vidare anser vi även att Storytelling, precis som relationsmarknadsföring, handlar om att skapa en relation mellan varumärket och konsumenter. Heijbel menar att varumärken kan använda Storytelling bland annat i syfte att konsumenter ska se, gilla och välja varumärket.
Vi upplever att konsumenter som berättar vidare en story de hört, både ser och gillar varumärket, vilket indikerar på att en positiv relation har etablerats. Desto fler berättelser som når konsumenterna, desto mer kan de förstå varumärket och dess värden vilket i sin tur skapar fler och starkare varumärkesassociationer. Detta bör knyta starkare band mellan konsumenterna och varumärket, vilket ligger till grund för att utveckla en god och varaktig relation mellan båda parter. Relationen som byggs ger konsumenter ett upplevt emotionellt mervärde av varumärket vilket i sin tur bör generera en stark lojalitet hos konsumenterna.