48 En studentpubs beho

v a

v po

si

tionering

Som jag påpekade i slutet av stycket ”2.5 Pierre Bourdieu” kan en ledning i en organisation använda sig av sin smak för att manifestera sig själva som grupp och därmed signalera hur de vill bli uppfattade hos andra människor. Men vems smak är det egentligen som kommer till uttryck genom de grafiska identiteterna? Är det verkligen själva föreningens smak? Jag skulle vilja påstå att det i själva verket är den person som designat materialet vars smak har kommit till uttryck. Beroende på om den här personen själv är medlem i organisationen eller står utanför, har detta med att göra hur pass mycket själva designen kan stå för föreningen i helhet, menar jag. Som designer gäller det alltså att vara lyhörd för vad uppdragsgivaren vill ha och tänka igenom varje val man gör med tanke på att allting betyder något och kan analyseras (se till exempel Peirce 1991). Och är den grafiska identiteten är genomtänkt vill jag även påstå att den är god.

5.7 Imagen

”Imagen är den bild som finns av företaget i de adekvata intressegrupperna. Den kan vara positiv eller negativ, tydlig eller otydlig. Men den finns alltid där vare sig ledningen gör något åt den eller inte” (Lundquist 1986:66). Imagen är, som jag beskrev i stycke ”2.6 Extern kommunikation – planerad kommunikation”, den bild målgruppen och övriga har av en organisation av något slag, i det här fallet Sexmästeriet. Beroende på vilken av de två grafiska profilerna mina respondenter har sett samt deras kulturella kapital, placering i det sociala rummet, deras habitus och slutligen smak har dessa olika uppfattningar om imagen. Styrelsen vill som beskrivet i stycke ”5.3 Mål vs Målgrupp” attStudentpuben skall uppfattas som hemtrevlig, icke-ytlig, spontan, professionell samt vara öppen för alla studenter. Detta intryck är dock långt ifrån det som mina undersökningsgrupper har uppfattat genom den externa kommunikationen och det jag har kommit fram till i min analys av de tecken som återfinns i materialet.

Rosa skjortor, som respondenten i stycket ovan tänkte på när han såg affischen, är inget som förknippas med teknologer. Snarare är overaller fulla med påsydda märken från olika föreningar synonymt med denna grupp. Slutsatsen torde vara att teknologerna inte attraheras av affischen på grund av detta. Min tolkning av vad respondenten tänker på när denne skriver om stelhet och rosa skjortor är att affischen får honom att tänka på ett ”överklass” uteställe. Associationen rosa skjortor är inte heller något som Sexmästeriets styrelse önskar bli förknippade med då de vill att Studentpuben skall vara ett spontant och icke-ytligt ställe. Flertalet ur besökargruppen menar dock att affischen är snygg och ger ett seriöst intryck vilket ligger helt i linje med vad styrelsen önskar.

En studentpubs beho

v a

v po

si

tionering

En jämförelse med ickebesökarnas gemensamma uppfattning blir svårt eftersom de flesta inte ens hade lagt märke till något marknadsföringsm aterial och därför har en tom uppfattning av Studentpuben. Detta måste betraktas som något negativt då det betyder att marknadsföringen inte har fungerat. Några få har dock en uppfattning om imagen och menar att de får en negativ bild av ord som Sexmästeri eftersom det ger dem konnotationer om studentikoshet som just de inte alls gillar.

Förvånansvärt nog är de teknologer som svarat på min enkät inte heller attraherade av hemsidan trots att den är mer lik vad man skulle kunna tro är deras smak och innehåller tecken som man kan tro talar till dem. Detta är en slutsats som talar intervjuperson c, som menar att teknologerna hör till hemsidans anhängare. Detta är ett klart exempel på att man med receptionsanalysen inte kan förutse hur människor tolkar specifika tecken i en text (Eriksson 2000:276). Den image som de från besökargruppen får av denna är att Sexmästeriet är en oprofessionell organisation med en hemsida som snarare talar till barn än vuxna människor, en uppfattning som inte ligger i linje med styrelsens önskemål. Det måste dock påpekas att inte alla har samma uppfattning. En respondent menar tvärtemot att hemsidan till viss del ger en seriös image. I besökargruppen var det dock ingen av de få (4 personer) som varit inne på hemsidan som ansåg att den gav dem någon positiv image.

5.8 Positionering

Malmö högskola har funnits i 6 år och är där med ingen gammal studentstad med allt vad det innebär av traditioner och så vidare. Sexmästeriet har funnits ungefär lika länge som högskolan och har precis som den fått brottats med de ”barnsjukdomar” som nya organisationer av alla de slag får tampas med. Problem kommer självklart alltid att uppstå men det finns även mycket man kan göra för att komma till rätta med dessa. Ett steg i rätt riktning är att förstå varför en Studentpub måste positionera sig i sin målgrupps medvetande för att överleva. I Malmö, som är Sveriges tredje största stad, finns så många andra uteställen som en student kan välja på utöver den enda Studentpuben. Därför måste, som jag tidigare påpekat, ”vanliga” uteställen ses som konkurrenter och det är dessa som Sexmästeriet måste positionera sig i förhållande till för att kunna överleva. För att göra en jämförelse med exempelvis Lund, är det en liten stad med ett begränsat utbud utöver de olika nationer som finns och därmed stannar konkurrensen om studenterna i stort sett mellan de olika nationerna, som alltså måste

50