30 En studentpubs beho

v a

v po

si

tionering

skicka brev till henne med sina åsikter och värderingar om programmet. Jag ser mina öppna enkäter som ett liknande tillvägagångssätt förutom att personerna i mitt fall varit styrda av ett antal frågor som lett in dem på det ämne jag velat ha åsikter om.

Eftersom jag önskade se ifall det fanns några skillnader mellan de båda gruppernas uppfattning av den externa kommunikationen var enkäterna till de båda grupperna i stort sätt identiska. Endast en fråga var tvungen att modifieras för att fungera åt båda hållen. För att respondenterna lättare skulle förstå mina frågor fanns överst i dokumentet en förklaring på de viktiga begreppen profil, grafisk identitet och image. Totalt ingick 7 stycken frågor i enkäten utformade på ett sådant sätt att respondenten inbjöds till att inte bara svara ja eller nej (se bilaga 2 och 3).

Eftersom ett urval av respondenter från alla områden på Malmö Högskola och inom alla ålderskategorier och så vidare vore ett allt för stort projekt att hantera har jag valt att koncentrera mig på mindre grupper med ungefär samma kulturella preferenser. I det här fallet definierar jag den gemensamma kulturella preferensen hos besökarsidan som att dessa personer gillar att gå till Studentpuben. Denna grupp består till större delen av medlemmar inom Sexmästeriet och har därmed engagemanget och gemenskapen inom gruppen gemensamt. Övriga respondenter inom gruppen består av stamgäster. För att koncentrera ickebesökarna valde jag ut personer från ett och samma utbildningsområden, nämligen K3. Dels eftersom detta var ett av de utbildningsområdena som hade minst besökare i min undersökning vad gäller besökarsammansättningen (se diagrammet under punkt ”5.1 Besökarna”) och dels för att det var praktiskt lättare att hitta villiga respondenter då jag själv studerar där. För att ytterligare snäva in gruppen valde jag att tillfråga personer som studerar medie- och kommunikationsvetenskap samt interaktionsdesign. Jag tyckte det var intressant att se på hur dessa personer, som studerar kommunikation på olika vis, uppfattar Sexmästeriets externa kommunikation.

Metoden för urvalet inom båda grupperna har varit ett så kallat snöbollsurval (Larsson 2000:58). En del personer har jag varit bekant med

personligen och andra har jag hittat genom att fråga dessa om de kunde rekommendera mig någon som passade för min undersökning.

På grund av det urval jag har gjort har jag alltså inga övergripande generaliseringsanspråk utan ser endast på svaren som en representation för hur just dessa grupper ser på saken i fråga. Jag bedömde att 15 personer per grupp var ett tillräckligt stort antal från besökar - respektive ickebesökargruppen, varav cirka hälften av respondenterna var tjejer och hälften killar. Till skillnad från Ien Ang (1999) hade jag talat med de flesta av personerna innan jag mailade mina frågor till dem eftersom jag ville vara

En studentpubs beho

v a

v po

si

tionering

säker på att få tillräckligt många svar. Som i alla andra undersökningar av den här typen finns det dock risk för bortfall. När jag drog min deadline för inkommande svar hade jag fått tillbaka totalt 22 stycken enkäter av 30 (jämt antal från vardera sida).

Ett problem med enkäterna är att jag som forskare inte har haft möjligheten att direkt kunna förklara frågorna för mina respondenter ifall de skulle ha några undringar. Detta innebär dock inte att intervjupersonerna har varit tvungna att gissa sig till svaren på sina eventuella undringar eftersom de givetvis har kunnat maila eventuella frågor till mig (vilket också skedde vid flertalet tillfällen under undersökningen). På vissa ställen har det, när jag gått igenom intervjuerna, dock varit uppenbart att respondenten misstolkat mig, varpå jag har fått sända tillbaka den specifika frågan och fått ett nytt svar.

4.4 Analysmetoder för enkät och intervju

Inom cultural studies-paradigmet, där jag befinner mig, är det kutym att ha ett ideografiskt angreppssätt på metodologin. Till skillnad från det nomotetiska, som fokuserar på kvantitativa studier och har stora generali seringsanspråk, anser ideografiskt inriktade forskare att man måste se på människan i sin egen kontext för att kunna dra några slutsatser. I analysen av de personliga intervjuerna och enkätsvaren, som jag tittat på med ett recepti onsanalytiskt synsätt, har jag koncentrerat mig på att söka efter mönster hos respondenterna. För att kunna redovisa dessa mönster på ett lättillgängligt vis har jag på en del ställen angett hur många av respondenterna som svarat ungefär samma sak och tar stöd för detta hos Larsåke Larsson (2000:67), som menar att det ingalunda är ”förbjudet att räkna i kvalitativa studier /…/det viktiga är att dessa siffror inte utnyttjas för mer än vad de står för och graderas upp så att de får ohållbar generell kraft”.

4.5 Anonyma citat

Ett viktigt etiskt ställningstagande man som forskare tar när man påbörjar en undersökning, är om intervjupersonerna skall behandlas anonymt i texten. Man får ställa sig frågan om vilka konsekvenser undersökningen får för dem som deltar i den, och utifrån detta ta sitt beslut. Jag har vid varje intervjutillfälle frågat mina intervjupersoner om de önskar bli citerade med sitt namn i texten eller inte. Alla 4 svarade att det inte spelade någon roll för dem. Jag har i uppsatsen redan presenterat vilka intervjupersonerna är eftersom jag anser att detta är relevant för läsaren att veta, men för

32