8. Slutdiskussion
8.2 Studiens begränsningar
I genomförandet av föreliggande studie har det förekommit ett antal begränsningar. En av studiens största begränsningar anser vi vara att den i strävan efter kunskap kring kvinnor i hemlöshet endast utgår från den ideella sektorn. Initialt syftade studien till att vara en komparativ studie mellan den ideella respektive den offentliga sektorn. Verksamma inom både sektorer kontaktades om att medverka i intervjuer, men i och med att vi endast fick återkoppling från organisationer inom den ideella sektorn reviderades studiens syfte och frågeställningar. På grund av rådande samhällssituation i och med viruset covid-19 är det sannolikt att den enhet inom den offentliga sektorn som kontaktats har högre belastning än vanligt och inte haft möjlighet att ställa upp i vår studie. I och med denna avgränsning vore det intressant att i framtida forskning genomföra studier likt denna, där även den offentliga sektorn innefattas. En sådan studie skulle möjliggöra det för den offentliga sektorn att
redogöra för sina insatser kring hemlöshet, men även för att framställa skillnaderna sektorerna emellan och möjligtvis åskådliggöra missuppfattningar. Ytterligare en begränsning som diskuterats är att intervjuerna skett över telefon i stället för fysiska möten. Telefonintervjuer medför risken att känslouttryck och kroppsspråk går förlorat i båda riktningar, och vidare kan det tänkas försvåra skapandet av en avslappnad atmosfär i intervjun. Anledningen är även i detta avseende på grund av den rådande samhällssituationen som inneburit att myndigheters rekommendationer varit att undvika sociala kontakter, varför det i hälsosyfte ansetts klokare att genomföra telefonintervjuer. En sista begränsning i studien som reflekterats kring är det faktum att resultatet utgörs av intervjumaterial från fem respondenter, i fyra intervjuer, från tre organisationer. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) bör antalet respondenter ställas i relation till studiens syfte, vari det bör strävas efter att uppnå mättnad i insamlingen av data. Vi bedömer att respondenterna i vår studie är högst lämpliga för ändamålet, och att deras utsagor bidrar till fördjupning samt tillräcklig bredd för att besvara frågeställningarna i studien, även om vi anser att det vore önskvärt att ha ett mer representativt urval.
Referenslista
Baptista, I. (2010) Women and Homelessness. I E. O’Sullivan, V. BuschGeertsema, D. Quilgars and N. Pleace (red.) Homelessness Research in Europe, (s. 163-186. (Brussels: FEANTSA). Becker, H.S. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv.
Beijer, U. (2012). Hemlöshet, kön och ohälsa. I K. Piuva & L.B. Karlsson (Red.),
Genusperspektiv i socialt arbete. (s. 156–180). Stockholm: Natur & Kultur.
Beijer, U. (1998). Hemlösa kvinnor i Stockholm. Stockholm: Resursförvaltningen skola och socialtjänst.
Beijer, U. (1999) På männens villkor. I Runquist, W. & Swärd, H. (red.) (2000). Hemlöshet:
[en antologi] om olika perspektiv och förklaringsmodeller (s. 215–232). Stockholm: Carlsson.
Booth, A., Papaioannou, D. & Sutton, A. (2012). Systematic approaches to a successful
literature review. London: Sage.
Bowpitt, G., Dwyer, P., Sundin, E. & Weinstein, M. (2011). Comparing Men’s and Women’s Experiences of Multiple Exclusion Homelessness. Social Policy & Society, 10(4), 537–546. Bretherton,J. (2017). Homelessness and Gender Reconsidered. European Journal of
Homelessness, 11(1), 1-22.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
de Vet, R., Beijersbergen, M. D., Lako, D. A. M., van Hemert, A. M., Herman, D. B. & Wolf, J. R. L. M (2019). Differneces between homeless women and men before and adter the transition from shelter to community living: A lonitudinal analysis. Health & Social Care in
the Community, 27(5), 1193–1203.
Danermark, B. (2003). Att förklara samhället. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. DiBlasio, F. A. & Belcher, J. R. (1995). Gender differences among homeless persons: Special services for women. American Journal of Orthopsychiatry, 65(1), 131–137.
Edman, J. (2004). Torken: tvångsvården av alkoholmissbrukare i Sverige 1940–1981. Diss. Stockholm: Univ., 2004. Stockholm.
Fisher, D.I. (2015). Mänskliga rättigheter: en introduktion. (7., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Förenta nationerna. (2008) Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hämtad 3 april, 2020, från FN-förbundet, https://fn.se/wp-
content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Gemzöe, L. (2014). Feminism. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Bilda.
Hedenus, A., Björk, S. & Shmulyar Gréen, O. (red.) (2015). Feministiskt tänkande och
sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jeppsson Grassman, E. & Svedberg, L. (1995). Frivilligt socialt arbete i Sverige: både mer och mindre. I E. Amnå (Red.) Medmänsklighet att hyra: Åtta forskare om ideell verksamhet. (s. 83– 118). Örebro: Libris.
Jönsson, J.,H. (2015). The contested field of social work in a retreating welfare state: The case of sweden. Critical and Radical Social Work, 3(3), 357-374.
doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1332/204986015X14417170590583
Knutagård, M., & Kristiansen, A. (2018). Nytt vin i gamla läglar: Skala upp Bostad först,
boendeinflytande och om att identifiera och stötta ”the missing hero”. (Research Reports in
Social Work; Vol. 2018, Nr. 1). School of Social Work, Lund University.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, S. (2014a). Kodning. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (red.). Introduktion till
samhällsvetenskaplig analys. (2. uppl.) (s. 45–62). Malmö: Gleerups.
Lindgren, S. (2014b). Summering. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (red.). Introduktion
till samhällsvetenskaplig analys. (2. Uppl.) (s. 73–86). Malmö: Gleerups.
Lindgren, S. (2014c). Tematisering. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (red.). Introduktion
till samhällsvetenskaplig analys. (2. uppl.) (s. 63–72) Malmö: Gleerups.
Ljung, M. (2015). Feministisk teori: Radikalfeminism. I P. Månsson (Red.), Moderna
samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teorier. (9. uppl.) (s. 220–256). Lund:
Studentlitteratur.
Lundgren, L. & Sunesson, P. (2020). Nya sociallagarna: med kommentarer i lydelsen den 1
januari 2020. (Trettiotredje upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.
Lundström, T, Svedberg, L, 2008, The voluntary sector in a social democratic welfare state – the case of Sweden, Journal of Social Policy, 32, 2, 217-238. Doi: https://doi.org/10.1017/S0047279402007006.
Malm, U. (red.) (2002). Case management: evidensbaserad integrerad psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Mattson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Maurin, J.T., Russell, L. & Memmott R.J. (1989). An Exploration of Gender Differences among the Homeless. Research in Nursing & Health, 12, 315–321.
Nordfeldt, M. (1999). Hemlöshet i välfärdsstaden: en studie av relationerna mellan socialtjänst
och frivilliga organisationer i Stockholm och Göteborg. (Doktorsavhandling, Uppsala
Nygård, M. (2013). Socialpolitik i Norden: en introduktion. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Roll, C., Toro, P. & Ortola G. (1999). Characteristics and experiences of homeless adults: a comparison of single men, single women and women with children. Journal of community
psychology, 27(2), 189–198.
Rosengren, A. (2003). Mellan ilska och hopp: om hemlöshet, droger och kvinnor. Stockholm: Carlsson i samarbete med Stockholms stadsmission.
Runquist, W. & Swärd, H. (red.) (2000). Hemlöshet: [en antologi] om olika perspektiv och
förklaringsmodeller. Stockholm: Carlsson.
Socialstyrelsen (2009). Boendelösningar för hemlösa personer - en kunskapsöversikt: En
systematisk kartläggning av internationellt publicerade effektutvärderingar. Hämtad 8 juni,
2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2009-126-27_200912627_rev.pdf
Socialstyrelsen (2011). Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011: omfattning
och karaktär. Hämtad 31 mars, 2020, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011- 12-8.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Hemlöshet 2017: omfattning och karaktär. Hämtad 1 april, 2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-11-15.pdf
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Sosin, M. R. (1992). Homeless and Vulnerable Meal Program Users: A Comparison Study.
Social Problems, 39(2), 170–188.
SOU 2001:95. Att motverka hemlöshet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Från: https://data.riksdagen.se/fil/8ADEC9C9-F0C2-4D1B-881E-5D860C3C06FC
SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete: kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2018). Insatser för att minska
hemlöshet för personer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa: sammanfattning och kommentar av andra aktörers kunskapsöversikt. Hämtad 21 maj, 2020, från Statens beredning
för medicinsk och social utvärdering,
https://www.sbu.se/contentassets/4e2bfefeb4754910bcaca4a9daf2499b/insatser_minska_heml oshet_personer_missbruk_beroende_psykisk_ohalsa.pdf
Stein, J. & Gelberg, L. (1995). Homeless Men and Women: Differential Associations Among Substance Abuse, Psychosocial Factors and Severity of Homelessness. Experimental and
Clinical Psychopharmacology, 3(1), 75–86.
Swärd, H. (2018). Hemlösa i välfärdens ingenmansland. I Dahlstedt, M. & Lalander, P. (red.) (2018). Manifest: för ett socialt arbete i tiden. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Swärd, H. (2008). Hemlöshet. (2., [omarb. och uppdaterad] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Swärd, H. (2000). Teser och föreställningar om hemlösa och hemlöshet i dagens samhälle. I Runquist, W. & Swärd, H. (red.) (2000). Hemlöshet: [en antologi] om olika perspektiv och
förklaringsmodeller. Stockholm: Carlsson.
Swärd, H. (1998). Hemlöshet: fattigdomsbevis eller välfärdsdilemma?. Lund: Studentlitteratur. Tessler, R., Rosenbeck, R. & Gamache, G. (2001). Gender Differences in Self-Reported Reasons for Homelessness. Journal of Social Distress and the Homeless, 10(3), 243–254. Thörn, C. (2004). Kvinnans plats(er): bilder av hemlöshet. Diss. Göteborg: Univ., 2004. Stockholm.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (s.71–89). Stockholm: Liber.
Wijkström, F. (1996). Nätverk och social ekonomi: Det svenska och ideella sektorn i kronor och ören. I P. Aléx, A. Andersson, I. Schörling, Y. Stryjan & B. Wikström (Red.), Världen och
omvärlden: Kooperativ årsbok 1996. (s. 156–188). Stockholm: Föreningen Kooperativa
Studier.
Wirehag, M. (2019). Counting and Mapping Local Homeless Service Systems in Sweden.
European Journal of Homelessness, 12(1), 159-180.
Wong, Y., Piliavin, I. & Entner Wright, B. (1998). Residential Transitions Among Homeless Families and Homeless Single Indiviuals. Journal of Social Service Research, 24(1–2), 1–27.
Bilaga 1 – Informationsbrev
Hej!Vi heter Ebba Karlsson och Daniel Soleimani och studerar vår sjätte termin på
socionomprogrammet vid Örebro Universitet. Vi skriver just nu vår c-uppsats och söker socialarbetare som kan tänka sig att ställa upp på en intervju. Syftet med vår studie är att undersöka den ideella sektorns arbete med hemlösa kvinnor i en svensk mellanstor stad. Vi undrar om du skulle vara intresserad av att delta i vår studie. I så fall skulle vi genomföra en telefonintervju som kommer ta ca 1 timme. Vi genomför helst intervjuerna under vecka 15–16 men kan såklart vara flexibla. Om du är intresserad eller har frågor om studien kan du höra av dig till antingen ebba.karlsson96@hotmail.com eller danielsoleimani@hotmail.com. Med vänliga hälsningar
Bilaga 2 – Samtyckesblankett
Information om deltagande i examensarbete
Som en del i vår socionomexamen ingår att genomföra ett självständigt examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka den ideella sektorns arbete med hemlösa kvinnor i en svensk mellanstor stad.
I examensarbetet genomförs telefonintervjuer med socialarbetare kring deras erfarenheter om hemlösa kvinnor och de insatser som riktas mot kvinnorna. Intervjuerna spelas in (audio) med utrustning som tillhandahålls av Örebro universitet och transkriberas. Inspelningarna och transkriptionerna bevaras till dess att det självständiga studentarbetet har bedömts som godkänt av examinator, varefter de raderas.
Det är frivilligt att delta i studien och deltagandet påverkar inte ditt arbete. Dina personuppgifter kommer behandlas med ditt samtycke i enlighet med europeiska
dataskyddsförordningen (GDPR). Det rör uppgifter om namn, e-post, telefonnummer samt de ljudinspelningar som görs av intervjuerna.
Examensarbetet redovisas i form av en uppsats som presenteras skriftligt och muntligt vid ett examenstillfälle på Örebro universitet. Efter uppsatsens godkännande kan den komma att göras tillgänglig för allmänheten genom att publiceras i databasen DiVA. Fram till dess att arbetet har examinerats och godkänts och publicerats på DiVA har du rätt att dra tillbaka ditt samtycke och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund. Alla personuppgifter som samlas in kommer att hanteras med konfidentialitet. Namn på person kommer att ersättas med pseudonymer.
Du har rätt att ta del av det som registrerats om dig och ha synpunkter på behandlingen av de uppgifter som samlats in. För information om studentarbetets utformning ber vi dig kontakta vår handledare. Frågor om hur Örebro universitet behandlar personuppgifter kan ställas till lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@oru.se. Klagomål som inte kan lösas av Örebro universitet lämnas till Datainspektionen.
Kontaktuppgifter
Daniel Soleimani Ebba Karlsson Pia Aronsson, handledare
danielsoleimani@hotmail.com ebba.karlsson96@hotmail.com pia.aronsson@oru.se 0727-33 37 30 070-587 57 11 019-30 31 95
Samtycke till deltagande i examensarbete
Jag har fått information om vad det innebär och samtycker till, att delta i examensarbetet i socialt arbete vid Örebro universitet som genomförs av Daniel Soleimani och Ebba
Karlsson.
_______________________________ ________________________________ Namn Namnsson Ort, datum
Bilaga 3 – Intervjuguide
Förfrågor:
1. Vilken position har du i organisationen? 2. Vilken utbildning har du?
3. Hur länge har du jobbat?
4. Vilken erfarenhet har du av att arbeta med hemlösa kvinnor?
Huvudfrågor:
1. Hur förklarar du hemlöshet?
• Hur många hemlösa finns i [kommunen]?
• Hur många hemlösa kvinnor finns i [kommunen]?
• Hur många hemlösa kvinnor kommer ni i kontakt med?
• Socialstyrelsen beskriver fyra situationer inom hemlöshet. Vilken grupp hemlösa har ni mest kontakt med?
• Vilka är orsakerna till att kvinnor lever i hemlöshet?
2. Vilka attityder upplever du finns mot gruppen hemlösa kvinnor?
• Hos allmänheten?
• Hos socialarbetare?
3. Vilket arbetssätt har ni som är riktade mot hemlösa kvinnor?
• Vilka insatser har er organisation som är riktade mot hemlösa kvinnor?
• Bemöter ni hemlösa kvinnor på något specifikt sätt, i så fall hur?
• Varför har ni/har ni inte ett specifikt arbetssätt (insatser, bemötande) riktat mot hemlösa kvinnor?
• Hur kommer ni i kontakt med hemlösa kvinnor? (lättare att nå hemlösa än kommunen?)
4. Uppfattar du att det finns risker förknippade med att vara kvinna i hemlöshet?
• Vilka?
• (om ja) Hur arbetar ni för att säkerställa hemlösa kvinnors säkerhet? 5. Hur samverkar ni med kommunen?
• Hur upplever ni uppdelningen mellan kommun och ideell sektor gällande arbetet med hemlösa kvinnor?
• Hur förhåller ni er till kommunens arbete? (komplement eller inte?)
6. Hur uppfattar ni era möjligheter till att ge stöd till de hemlösa kvinnorna för att deras livssituation ska förbättras?
• Vilket stöd önskar den besökande personen?
• Är insatserna ni erbjuder tillräckliga? (Upplever du att ni har tillräckliga resurser/insatser för att hjälpa hemlösa kvinnor på bästa sätt?)
• Anser du att insatserna som erbjuds är utformade efter kvinnornas behov?
• Vad ser du för brister(/begränsningar) i den stöd och hjälp ni erbjuder (om några)?