Att utföra förbättringsarbete på stora teoretiska gymnasieskolor där eleverna inte är de allra svagaste och medarbetarna förankrade i en ämneskunnig men individualistisk kultur kan vara en utmaning. Men även denna typ av skola måste utvecklas genom både internt och externt initierad skolutveckling (Hargreaves, 1998; Hargreaves & Shirley, 2010; Hargreaves & Fullan, 2013). Hur man kan beakta behovet av motivation hos medarbetare, förutsättningar i form av tid och delaktighet samt kunskap om kulturer, strukturer och professionell identitet bland teoretiska gymnasielärare är intressant att undersöka vidare.
Min undersökning om hur handledare och ämneslärare uppfattar arbetet med läslyftet visar på implikationer av både ämnesdidaktisk och pedagogisk karaktär. Ämnesdidaktisk därför att literacymetodik bör finnas i de textnära ämneslärarnas medvetande. Tanken med läslyftet var god; i ett samhälle där allt färre barn och ungdomar är vaneläsare behövs medvetenhet hos lärare om hur man sätter fokus på text. Att just svensklärare utses att leda kollegialt lärande i en sådan kontext är sannolikt en naturlig slutsats. Ämnesdidaktiska implikationer är i min studie starkt förknippade med pedagogiska, genom att resultatet visar att skolutveckling i form av kollegialt samarbete måste förankras hos medarbetarna eftersom deras motivation styr deras mottaglighet för ämnet, i detta fall svenskdidaktiska metoder. Ett ämnesdidaktiskt skolutvecklingsprojekt, som läslyftet, måste alltså förankras hos medarbetarna så att de ser behovet och blir motiverade. Annars stannar mycket av kunskapen hos de redan initierade, de handledande svensklärarna. Jag har pekat på avgränsningar för min studie (sid 10) och talat om att min undersökning fokuserar på forskning om skolutveckling framför literacyteori. Även Skolverkets slutrapport av läslyftet visar att ämneslärare inte nämnvärt förvaltar kunskapen från läslyftet ett och ett halvt år efter projektets slut (Carlbaum et al, 2019). Både svenska och internationella studier indikerar att ämnet inte kan belysas förrän motivationen i det initiala skedet grundats. Det är då kunskap kan reproduceras och professionella identiteter stärkas (Blossing, 2011; Blossing & Wennergren, 2019; Bryk et al, 2015). Min studie
50
visar att de pedagogiska implikationerna företräder de ämnesdidaktiska. Samtidigt är ämnet en förutsättning för de pedagogiska implikationernas relevans. På så vis belyser min studie det allmänna perspektivet, i svenskt skolsystem såväl som i andra länders; att ämnesdidaktiska skolutvecklingsprojekt utifrån det pedagogiska, initiala grundandet av projektet är intressanta att undersöka.
Syftet med läslyftet var att öka medvetenheten hos pedagoger om hur man kan arbeta metodiskt med text. I Skolverkets moduler låg fokus på läsdidaktiska metoder vid arbete med sakprosa och endast en modul berörde skönlitterär läsning. Skrivningen i de högskoleförberedande dokumenten är, enligt min uppfattning, otydlig när det gäller fokus på skönlitteratur. I svenska betonas denna egentligen mest i kursen svenska 2. Ingemansson (2020) har undersökt hur man kan använda skönlitteratur som läromedel i andra ämnen än svenska på grundskolenivå. Ett liknande projekt på gymnasienivå vore intressant att undersöka, även om det skulle möta svårigheter att motivera andra ämneslärare än svensklärare. Motivationen ska väckas i ett kartläggande initialt skede (Blossing, 2011; Bryk et al, 2015). En annan undersökning som skulle intressera mig vore att undersöka ämnesgrupper i svenska och textnära ämnen för att se hur, och med vilken medvetenhet, de reproducerar kunskap och professionell identitet kollegialt. I ett sådant samband är det även intressant att undersöka ledningens syn på medarbetarnas reproduktion av professionell identitet och medvetenhet om professionellt kapital.
51
Referenser
Aspelin, Jonas (2005). Den mellanmänskliga vägen. Lund: Gleerups.
Aspelin, Jonas (2015). Inga prestationer utan relationer. Studier för pedagogisk socialpsykologi. Lund: Gleerups.
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Lund: Gleerups. Belbin, Meredith (1996). Teamroller i praktiken. Göteborg: IHM Förlag AB.
Blossing, Ulf (2011). Kompetens för samspelande skolor -Om skolorganisationer och
skolförbättring. Lund: Studentlitteratur.
Blossing, Ulf & Wennergren, Ann-Christine (2019). Kollegialt lärande: resan mot framtidens
skola. Lund: Studentlitteratur.
Bringéus, Eva & Kouns, Maria (2016). ”Språkanvändning, undervisning och lärande”. Lärportalen. Skolverket.se.
Brinkmann, Svend (2013). Qualitative interviewing. Understanding Qualitative Research. Oxford: Oxford University Press.
Bryk, Anthony & Gomez, Louis & Grunow, Alicia & Lemahiev, Paul (2015). Learning to improve.
How American Schools can get better at getting better. Harvard: Harvard Educational
Publishing Group.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Buber, Martin (1923). Jag och du. Stockholm: Dualis.
Carlbaum, Sara, Hanberger Anders, Andersson, Eva, Roe, Astrid, Tengberg, Michael & Kärnebro Katarina (2019). Utvärdering av läslyftet. Slutrapport från den nationella utvärderingen av
Läslyftets genomförande och effekter i olika skolformer. Umeå: Umeå Centre for Evaluation
Research. Hämtad från http://umu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1441434/FULLTEXT01.pdf
Gergen, Kenneth. (2009) Relational Being. Oxford: OUP.
Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Giddens, Anthony (1997). Modernitet och självidentitet – Självet och samhället i den senmoderna
epoken. Göteborg: Daidalos.
Giddens, Anthony (1984). The Constitution of Society: Outline of the Theory of Structuration. Cambridge.
Goodson, Ivor (1994). Studying the teacher’s life and work. Ontario: Teacher & Teacher Education
52
Graneheim, Ulla & Lundman, Berit (2003). Qualitative Content Analysis in Nursing
Research: Concepts, Procedures and Measures to Achieve Trustworthiness. March 2004.
Nurse Education Today 24(2): 105-12. Follow journal. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning - en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Hargreaves, Andy & Fullan, Michael (2013). Professionellt kapital. Lund: Studentlitteratur. Hargreaves, Andy & Shirley, Dennis (2010). Den fjärde vägen: en inspirerande framtid för
utbildningsförändring. Lund: Studentlitteratur.
Ingemansson, Mary (2020). Lärande genom skönlitteratur – djupläsning, förståelse, kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kouns, Maria (2016). “Samtalande I mindre grupper som redskap för lärande”. Lärportalen: Skolverket.se
Langer, Judith (1995). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär
förståelse. Göteborg: Daidalos.
Lave, Jean & Wenger, Etienne (1991). Situated Learning. Cambridge: Cambridge University . Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur.
Pyrko, Igor & Dörfler, Viktor & Eden, Colin (2017). Thinking Together: What Makes Communities of Practice Work? Human Relations vol. 70(4) 389-409. Glasgow: Sage. Scherp, Hans-Åke & Scherp, Gun-Britt (2007). Lärande och skolutveckling – Ledarskap för
demokrati och meningsskapande. Forskningsrapport. Karlstad: Karlstad University Studies.
Smith, Mark K. (2003). Communities of Practice. The Encyclopedia of Informal Education.
www.infed.org/biblio/communities_of_practice.htm
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wenger, Etienne (2006). Communities of Practice, a brief introduction. International Journal for
Academic Development. Abingdon: Taylor & Francis.
Wenger, Etienne & White, Nancy & Smith, John (2009). Digital Habitats Stewarding Technology Westlund, Barbro (2013). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur. for
Communities. Portland: CPSqare.
Wheelan, Susan A. (2013). Creating Effective Teams. A guide for members and leaders. Thousand Oaks: Sage Publications Inc.
53
Vetenskapsrådet, 2017. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
54
Bilaga 1
Till handledarna för läslyftsgrupperna:
1. Vilken modul har er grupp arbetat med och hur motiverade ni valet av modul? 2. Finns det särskild literacyforskning i er modul som ni uppehållit er vid? 3. Har processarbetet i gruppen fungerat? Ledning, samtal. Har ni följt gången i
modulen eller tagit vissa delar?
4. Har gruppmedlemmarna omsatt övningar i sina klasser – om så: hur har det fungerat? Ge exempel.
5. Har handledararbetet påverkat er egen undervisning? Intryck av artiklar, övningar mm?
6. Hur har arbetet varit i förhållande till den tid ni haft för projektet?
Till enskilda ämneslärare som deltagit i läslyftet:
1. Har arbetet med läslyftet modul påverkat din undervisning? Om ja – ge exempel (ange modul)
2. Hur har du uppfattat modularbetet i din ämnesgrupp/ditt arbetslag? 3. Hur har arbetet varit i förhållande till den tid ni haft?