I detta avsnitt diskuteras både styrkor och svagheter i föreliggande studie. En av styrkorna med studien är att alla socialarbetare som deltog i studien är examinerade socionomer, vilket i sin tur innebär att de haft liknande förutsättningar utbildningsmässigt. Vilket kan anses vara en
43
styrka i studien då deltagarna i studien har haft liknande förutsättningar och kunskap gällande ett bra bemötande gentemot klienter.
Vidare anser vi att studiens metodval var rätt beslut utifrån studiens syfte och frågeställning, detta då vi kunde besvara våra frågeställningar på ett vis som vi anser är tillfredsställande. Dock finns det en risk att deltagarna i föreliggande studie kan ha besvarat intervjufrågorna på ett oärligt vis för att gynna deras professionella roll. Det vill säga att deltagarna svarade på frågorna på det viset som förfinade deras arbetssätt och på så sätt förminskade problematiken. Något som skulle styrka studien är om vi även hade intervjuat ungdomarna med psykisk ohälsa, det vill säga klienterna, och på så sätt kunnat redovisat för det som socialarbetarna menar på är hur de förhåller sig när det gäller sådana ärenden. En annan lösning som skulle kunnat styrka studien och deltagarnas pålitlighet är om vi istället för intervjuer skickat ut enkäter för att öka känslan av anonymitet, vilket i sin tur innebär att det kanske svarar på frågorna mer sannenligt. Dock kommer även detta med sina nackdelar då intervjuerna gav oss en djupare och mer beskrivande svar, samt att vi som intervjuare hade möjligheten att kunna ställa följdfrågor samt klargöra de svar vi fick.
Avslutningsvis, när det gäller studiens resultat är vi tillfredsställa med den då de uppnådde syftet med studiens samt att frågeställningarna vart besvarade. Dock en nackdel som kan ha påverkat studiens resultat är att de flesta deltagarna arbetar inom samma enhet. Det vill säga att det hade kunnat framkommit andra svar från andra enheter, vilket hade i sin tur hade eventuellt påverkat resultatet. Med andra ord hade en större variation av urvalet kunnat möjligtvis bidragit till ett annorlunda resultat.
44
8. Slutsatser
Resultatet av deltagarnas respons överensstämmer med det tidigare forskning och teorier som presenterats i föreliggande studie, det vill säga att socialarbetarna som deltog i studien hade liknande attityd till ett bra bemötande och förhållningssätt som tidigare forskning och teorierna. Avseende vilka faktorer som ligger till grund för ett bra bemötande enligt socialarbetare som deltog i studien så framkom det olika faktorer som kan påverka ett möte. Dock var det väsentliga för socialarbetare att skapa en allians med ungdomen som har psykisk ohälsa, denna allians ska bygga på respekt, förtroende och ömsesidig förståelse. Vidare är det även viktigt att socialarbetaren tänker på vilken maktposition denne besitter, det vill säga att socialarbetaren alltid bör vara medveten om hur denne uttrycker sig och hur denne förmedlar denna makt. Ytterligare bör bemötandet genomsyras av empati, erfarenhet, acceptans, lyhördhet, tillit, tålamod och kritisk reflektion för att det ska uppfattas som ett bra bemötande.
Slutligen konstaterade resultatet att socialarbetare kan uppleva visa utmaningar när de möter en ungdom med psykisk ohälsa, dessa utmaningar grundar sig ofta i bristande motivation och ett motstånd hos ungdomen själv. Det motståndet som ungdomen känner baseras oftast i dåliga erfarenheter av myndigheter, att ungdomen inte vill bli tillskriven ett stigma och därmed stämplas som avvikande och/eller att ungdomen mår så pass dåligt att denne inte orkar söka hjälp.
45
Referenser
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Akademikerförbundet SSR, globala definitionen av professionen socialt arbete
http://cdn.ifsw.org/assets/ifsw_124418-5.pdf
Blennberger, E. (2016). Etik för socialt arbete. I: A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård. (Red.), Socialt arbete: en grundbok (s. 372–392). Stockholm: Natur & Kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Libris.
Covarrubias, Irene & Han, Meekyung. (2011). Mental health stigma about serious mental illness among MSW students: Social contact and attitude. Social Work; Oxford, 56(4), 317-25. DOI:10.1093/sw/56.4.317
De Boer, C. & Coady, N. (2007). Good helping relationships in child welfare: learning from stories of success. Child & Family Social Work. 12: 32–42. doi:10.1111/j.1365- 2206.2006.00438.x
Folkhälsomyndigheten. (2019). Att främja psykisk ohälsa bland barn och unga. Hämtad: 2020- 01-23, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk- halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2019). Att minska stigma kopplat till psykisk ohälsa. Hämtad: 2020- 01-07, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk- halsa-och-suicidprevention/vuxna--psykisk-halsa/att-minska-stigma/.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Kartläggning av insatser som syftar till att minska stigma om psykisk ohälsa: en litteraturöversikt av grå litteratur. Hämtad: 2020-01-30, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/k/kartlaggning-av-insatser-som-syftar-till-att-minska- stigma-om-psykisk-ohalsa/
Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
46
Kunskapsguiden. (2017). Om bemötande i socialtjänsten. Hämtad 2020-03-06, från https://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/bemotande-i-socialtjansten/Sidor/Om- bemotande-i-socialtjansten.aspx
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur & kultur
Rollins, W. (2019). Social Worker–Client Relationships: Social Worker Perspectives. Australian Social Work. DOI: 10.1080/0312407X.2019.1669687
Rökenes, O. H. & Hanssen, P. (2016). Bära eller brista: kommunikation och relationer i arbetet med människor. Gleerups: Malmö.
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga: underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. www.socialstyrelsen.se.
Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna: till och med 2016. www.socialstyrelsen.se.
Stenbacka, C. (2001). Qualitative research requires quality concepts of its own. Management Decision. Vol. 39, No. 7, pp. 551-556. https://doi- org.www.bibproxy.du.se/10.1108/EUM0000000005801
Tham, P. & Meagher, G. (2008) Working in Human Services: How Do Experiences and Working Conditions in Child Welfare Social Work Compare?. The British Journal of
Social Work, volume (39), s. 807–827. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcm170
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-03-03, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wikander, B. (2001). Teorier, modeller och principer om etik. I: J. Carlander (Red.), Trygga och otrygga möten: vardagsetik och bemötande i arbete med människor (s. 125–154). Stockholm: Förlagshuset Gothia.
47
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuguide
Intervjuguide
Bakgrund
Hur länge har du arbetat, det vill säga efter att du tog socionomexamen? Hur länge har du arbetet inom Socialtjänsten?
Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Hur kommer ungdomar i kontakt med er? Upplevelse/uppfattning av bemötande
Vad är viktigt att tänka på i mötet med en ungdom som har psykisk ohälsa?
Skiljer sig ditt bemötande med en ungdom beroende på om personen i fråga har en diagnos eller inte?
Hur arbetar ni tillsammans med ungdomarna? - Görs de delaktiga - hur?
- Kan detta skilja sig åt beroende på ungdomens grad av psykisk ohälsa? På vilket sätt? Hur kan man inleda ett möte med en ungdom som har psykisk ohälsa?
- Vad är viktigt att tänka på?
Vad fungerar mindre bra i möten med ungdomar som har psykisk ohälsa? - Vad kan vara svårt?
Vad är viktigt att tänka på när det gäller ens bemötande med en ungdom som inte vill ha hjälp? Vad är din erfarenhet av att ungdomar med psykisk ohälsa kommer på ett första möte, men sen inte vill ha fortsatt kontakt? Händer det?
- Vad kan detta bero på tror du? Värdering/reflektion
Vilka teorier och metoder tycker du ligger i grund för ett bra bemötande?
- Arbetar du efter någon speciell teori eller metod? Har du gått vidareutbildning i denna? Upplever du att ni har tillräckligt med reflektionstid kring hur ett bra bemötande av personer med psykisk ohälsa ser ut?
Upplever du att ungdomar med psykisk ohälsa känner ett motstånd inför att söka hjälp? - Vad tror du att detta kan bero på i sådant fall?
Vad tror du man kan göra för att fler ungdomar ska söka hjälp om de mår dåligt?
Vad anser du bör lyftas fram mer bland yrkesverksamma socionomer när det gäller bemötandet av personer med psykisk ohälsa?
Hur mycket tror du att man tar in sina egna förutfattade meningar i sin professionella roll när det gäller psykisk ohälsa?
Hur tror du att ens förutfattade meningar påverkar ens bemötande av ungdomar med psykisk ohälsa?
- Positivt? Negativt? Hur kommer det sig? Hur kan man hantera detta? Avslutande
48
Är det något du vill förtydliga eller säga något mer om?
Är det okej att kontakta dig igen om det är något vi undrar över?
Du får gärna kontakta oss i efterhand om det är något du kommer på som du vill tillägga. Tack så mycket för ditt deltagande!
49
Bilaga 2 - Informationsbrev
Information om deltagande i en C-uppsats riktat mot yrkesverksamma socionomer som i sitt arbete kommer i kontakt med ungdomar som har en psykisk ohälsa. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Syftet med vår studie är att undersöka socialarbetares bemötande av ungdomar med psykisk ohälsa. Därmed kommer vi att utgå från frågeställningar som fokuserar på viktiga aspekter av bemötandet och vad som kan vara svårt. Vi tycker att det är viktigt att genomföra denna studie då bemötandet är av största vikt för att hjälpsökande ungdomar ska få en bra vård och behandling. Studien är även av vikt då kunskapen inom området behöver utvecklas.
I denna undersökning kommer sex yrkesverksamma socionomer att delta. Det är därmed ett strategiskt urval med fokus på socionomer som arbetar inom områden som berör psykisk ohälsa. På så sätt synliggörs den information som är mest relevant för studiens syfte. Datainsamling sker genom intervjuer som beräknas att ta cirka 45 minuter. Frågorna i intervjun kommer att beröra bemötande och viktiga aspekter av detta. Frågorna ser endast till din professionella yrkesroll och inte till din privata. Det vill säga att fördelen med denna studie är att du kan vara en del av att belysa en fråga som vanligtvis inte lyfts upp i forskning utan att behöva vara personlig. Vidare får även du som deltagare ta del av den färdiga uppsatsen om du vill detta.
Intervjuerna kommer att spelas in på en enhet som ej är kopplad till ett nätverk med syftet att obehöriga inte ska ha tillgång till det. Vidare kommer det insamlade materialet att transkriberas där personuppgifter kommer att anonymiseras så att deltagarna ej kan identifieras av deras svar och efter studiens genomförande kommer inspelningarna att raderas. Det vill säga att datainsamlingen kommer ske enligt konfidentialitetskravet och det insamlade materialet kommer endast användas i denna studie.
Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med examensarbetet. Som deltagare i undersökningen har du enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud.
50
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Deltagandet i undersökningen sker inte utan ditt samtycke.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna. Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.
Falun, 22 januari 2020
Student: Rogina Tawfik, h17rogta@du.se Student: Samina Begum, h17sambe@du.se
Handledare: Amanda Jones, 023–778341, aje@du.se
_____________________________ ______________________________ Underskrift, Rogina Tawfik Underskrift, Samina Begum
_____________________________ Underskrift, Amanda Jones
51
Bilaga 3 - Samtyckesblankett
Samtyckesblankett
Tack för att du vill delta i studien ”socialarbetarnas bemötande med ungdomar som lider av psykisk ohälsa”., syftet med studien är: att förstå bemötande mellan socialarbetare och hjälpsökande ungdom inom socialtjänsten utifrån socialpsykologiska teorier samt undersöka vilka olika faktorer som ligger till grund för ett bra bemötande. En avgränsning av studien görs genom att den endast kommer omfatta examinerade socionomer som arbetar inom socialtjänsten i Falu och Borlänge kommun. Före ditt deltagande behöver du lämna ditt samtycke för deltagande och behandling av eventuella personuppgifter Studien genomförs inom ramen för kursen Examensarbete för socionomexamen på socionomprogrammet vid Högskolan Dalarna.
Läs igenom blanketten noggrant och ge ditt medgivande genom att skriva under längst ned på sidan.
Medgivande
• Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur mitt deltagande kommer att gå till och den tid det förväntas ta i anspråk.
• Jag har fått möjlighet att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas och vet vem jag ska vända mig till om jag har ytterligare frågor.
• Jag deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om varför jag har blivit tillfrågad och vad syftet med deltagandet är.
• Jag är medveten om att jag när som helst under studiens gång kan avbryta mitt deltagande och återkalla mitt samtycke utan att jag behöver förklara varför.
• Jag ger mitt medgivande till Högskolan Dalarna att behandla och lagra personuppgifter nödvändiga för att genomföra studien förutsatt att det görs i enlighet med bestämmelser i GDPR och PUL1.
• Jag ger detta medgivande förutsatt att inga andra än de studenter och handledare som är knutna till studien kommer att ta del av det insamlade materialet och att materialet endast kommer att användas till studiens syfte.
• Jag ger detta medgivande förutsatt att materialet från studien kommer att behandlas konfidentiellt i den meningen att mitt namn aldrig kommer att publiceras eller kopplas till enskilda utsagor.
1 Alla uppgifter om dig som samlas in i studien är skyddade enligt Offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) samt General Data Protection Regulation (GDPR). Ansvarig för dina personuppgifter är Högskolan Dalarna. Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. För frågor om behandling av personuppgifter kan du kan även kontakta Högskolan Dalarnas dataskyddsombud Anders Forsman, e-post: dataskydd@du.se eller på telefon: 023-77 89 56. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet
Ort / datum
……… Namnteckning ………
Namnförtydligande