Här följer en redovisning av de svar om som utvunnits ur det nu gällande ramverket Yrkeshögskolan och som specifikt beskriver hur verksamheten skall styras med stöd av kvalitetskriterier och indikatorer. De frågor som ställts till materialet är följande:
Vad sägs om kvalitet och kvalitetssäkring
Vem har ansvaret för tillsyn och utvärdering
Ett stort mått av anpassning till arbetslivets behov är kännetecknande för yrkeshögskolan.
Detta innebär att ett mål och resultatstyrt system som inom grund- och gymnasieskolan inte skulle fungera som styrsystem. Staten kan helt enkelt inte sätta upp detaljerade nationella mål för innehållet eftersom det är arbetslivet som avgör vad som skall läras och vad detta lärande skall innehålla. Här görs en jämförelse med högskolan.
Verksamhetens kvalitet ska sålunda ytterst utvärderas mot krav, som inte har angivits av statsmakten. I högskolans fall är det internationella vetenskapssamhället normgivande, i yrkeshögskolans fall arbetslivet (SOU 2008:29, s. 145).
Utredaren definierar begreppet kvalitet som ”ett subjektivt begrepp för vilket någon, subjektet, bestämmer vissa kvalitetskriterier” (SOU 2009:28, s. 131). Kvalitetskriterier med relevanta indikatorer på vad som kan mäta kvalitén kan vara ett bra sätt att säkra kvalitén utan ett tunggrott regelverk. Det är viktigt att dessa kriterier och indikatorer blir väl kända av de som önskar genomföra en yrkesutbildning inom ramverket.
I utredningen ges ett antal exempel på kvalitetskriterier med tillhörande kriterier uppdelade på innehållsliga och organisatoriska sådana. De innehållsliga kriterierna anges i utredningen som; arbetsmarknadsrelevans, integration i yrkeslärande, entreprenörskap och hållbar utveckling. De organisatoriska kriterierna som; kompetent personal, tillräckliga resurser, arbetslivsanknytning, samverkan, konsekvent bedömning och flexibelt lärande. För varje kriterium finns ett antal indikatorer exemplifierade (SOU 2008:29, s. 132 – 140).
Kvalitetskriterier och indikatorer skall tas fram av regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver och en myndighet skall få uppdrag att följa upp och säkerställa att det finns kvalitetssystem i de utbildningar som genomförs. Av propositionen att döma och de därpå följande författningarna kan konstateras att detta med kriterier och kvalitetssäkring är något som regeringen överlåter till myndigheten att bestämma över. Arbetet skall ske tillsammans med berörda intressenter från arbetslivet. Ovanstående slutsatser bekräftas med nedanstående utdrag ur propositionen
Det bör bli en av de främsta uppgifterna för den myndighet som ska ansvara för yrkeshögskolan att följa upp och säkerställa ett kvalitetssäkringssystem för yrkeshögskoleutbildningarna (Prop.2008/09:68, s.34).
För att kunna följa upp en utbildnings kvalitet behöver någon form av uppföljningssystem skapas. Exempel på uppgifter som behöver samlas in är deltagarnas etablering på
45
arbetsmarknaden och synpunkter på hur väl de studerandes kompetens överensstämmer med arbetslivets behov. Det kan också röra sig om hur utbildningen läggs upp och på vilket sätt arbetslivsanknytning uppnås. Ett antal områden anges som viktiga att följa upp, dessa är:
Kvalitén i enskilda utbildningar
Utbildningsanordnarens förmåga att anordna utbildning
Utbildningsbehov inom olika yrkesområden
Inriktning och omfattning av det samlade utbildningsbehovet
Myndighetens arbete och arbetssätt
När det gäller kvalitetssäkringsarbetet framgår att de ledningsgrupper som skall styra den lokala utbildningen även skall svara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Vidare kan utläsas att utbildningsanordnaren är skyldig att utvärdera verksamheten och att medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Kvalificerade självvärderingar från utbildningsanordnarna menas vara en förutsättning för att en fungerande kvalitetssäkring skall komma till stånd.
Kontroll av hur utbildningsanordnare lever upp till de kvalitetskrav som finns och kontinuerligt kommer att utvecklas skall ske genom uppföljnings- och tillsynsbesök av myndigheten. Tillsyn är ett begrepp som används för att beskriva en statligmyndighets kontroll av en lagreglerad verksamhet. I tillsynsutredningen definieras tillsyn som
… en oberoende och självständig granskning av tillsynsobjekt som syftar till att kontrollera om tillsynsobjektet uppfyller de krav och villkor som följer av lag, EG-förordning eller annan föreskrift och av särskilda villkor som har meddelats i anslutning till sådana föreskrifter samt beslut om åtgärder som syftar till att vid behov åstadkomma rättelse av den objektansvarige (SOU 2004:100, s.10 ).
Upptäcks brister hos tillsynsobjektet, i yrkeshögskolans fall en specifik utbildning, skall anordnaren få en chans att åtgärda dessa. Om detta inte lyckas kan beslut om statsbidrag återkallas. Här bör påpekas att trots att en utbildning håller hög kvalitet och bedriver ett gott kvalitetssäkringsarbete kan, om arbetsmarknadsrelevansen minskar eller upphör, denna utbildning ändå komma att utfasas ur yrkeshögskolan.
När en utbildning förlorat sin arbetsmarknadsrelevans eller inte längre kan leva up till de kvalitetskrav som gäller, ska myndigheten besluta att den skall fasas ut.
Utfasning kan ske successivt genom minskat eller indraget statligt stöd och minskad dimensionering eller genom uteslutning från kvalitetssäkringssystemet (SOU 2008:29, s. 13).
Myndigheten för yrkeshögskolan
Här följer en redovisning av vad som utvunnits ur Verksamhetsplan, Myndighetens rapporter (2009 och 2010) om tillsyn och kvalitetsgranskning, övrigt myndighetsmaterial (följebrev och studerandeenkät), hemsida samt intervju med utredare vid Myndigheten för yrkeshögskolan.
Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att ansvara för frågor som rör utbildningar inom yrkeshögskolan, till vilka idag hör KY, vissa kompletterande utbildningar och
46
lärlingsutbildningar för vuxna. Det huvudsakliga uppdraget för Myndigheten framgår av verksamhetsplan och hemsida och kan sammanfattas i följande punkter:
Analysera arbetsmarknadens kompetensbehov på lång och kort sikt
Besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och därmed om statsbidrag till dessa
Utöva tillsyn av utbildningarna och stödja utbildningssamordnarens kvalitetsarbete
Följa upp de studerandes etablering på arbetsmarknaden
Utöver detta har myndigheten fått ett särskilt uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering, samt att hålla samman och styra kopplingen mellan vårt nationella utbildningssystem och European Qualification Framework (EQF). EQF är ett överbryggningssystem mellan olika utbildningssystem inom EU vars syfte är att underlätta jämförelser av utbildningsnivå och examina i olika EU-länder. Ett intensivt arbete pågår på myndigheten för att formulera ett svenskt system för detta ändamål. Förslag finns nu framtaget och för den som är intresserad finns mer att läsa i en EQF broschyr, på myndighetens hemsida (EQF Broschyr, hemsidan).
Tillsyn, kvalitetsutvärdering och kvalitetssäkring
Avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning har att kontrollera och värdera de utbildningar som genomförs inom ramen för yrkeshögskolan. Kontroll handlar här, i första hand, om att säkerställa att lag, förordning och föreskrifter följs, men även att tillse att utbildningsanordnare följer de utbildningsplaner som ligger till grund för beslut om statsbidrag. Utbildningsplanen kan ses som ett formellt avtal mellan myndigheten och ansvarig utbildningsanordnare och skall innehålla relativt detaljerade uppgifter om utbildningens innehåll och genomförande. Följande uppgifter skall finnas med och framgår av förordning (2009:130):
Vem som är utbildningsanordnare och eventuella samverkansparter
Utbildningens mål och inriktning samt de kurser som ingår
Utbildningens organisation, huvudsaklig omfattning och upplägg för genomförande
Antal lärarledda timmar och/eller timmar med handledd undervisning
Eventuella förkunskapskrav som ställts upp och vilka grunder som skall användas vid urval av behöriga sökanden
Mål och krav för examen och uppgifter om hur utbildningen skall kvalitetssäkras Vad som följer av lag och förordning är i yrkeshögskolans fall förhållandevis klart med avseende på vilka resultat och samhälleliga effekter utbildningarna skall uppnå. Detsamma gäller krav på exempelvis bedömning, behörighet, urval och examen. Dessa områden, där den enskilde ”utsätts” för myndighetsutövning, regleras i lag och förordning och skall, som framgått ovan, även tydliggöras i utbildningsplanen. Mål och krav avseende vad och varför är relativt lätta att identifiera ur ett tillsynsperspektiv. Hur utbildningsanordnaren skall uppnå målen framgår inte lika tydligt och måste därför, i vissa delar, operationaliseras av myndigheten när utbildningsprocessen skall tillsynas och kvalitetsgranskas. Jag återkommer till dessa hurfrågor i avsnittet om processkvalitet.
47
Det är tydligt att myndigheten har en relativt vid syn på tillsyn vilket är naturligt med hänsyn till vad som skall tillsynas och de bedömningar som är en del av detta. Av både intervju och dokument framgår att kvalitetsbedömningar ingår vilket inte är fallet i all typ av tillsyn.
Tillsynen kan genom detta synsätt både inbegripa kontroll av regelverket och utvärdering av kvalitet på en något mer glidande skala än vad en binär tillsyn ger utrymme för. Utredaren uttrycker sig på följande sätt för att beskriva detta:
Vår tillsyn är helheten, vi tittar både på resultat och måluppfyllelse, organisation och genomförande. Vi har återgått till den här definitionen att kvalitetsgranskning är tematiska studier, vars syfte är att på något sätt få en bild av hur verkligheten är (Informantintervju 12 maj 2010).
Utöver kontroll av laglighet och utvärdering av kvalitet skall myndigheten säkerställa att utbildningsanordnarna bedriver ett aktivt och systematiskt kvalitetssäkringsarbete.
Kvalitetssäkring handlar om att metodiskt och systematiskt följa upp sin verksamhet och genom detta visa på vilka resultat man uppnår. För detta krävs genomtänkta rutiner och en vilja att arbeta med ständiga förbättringar. Detta område prioriteras under våren/sommaren 2010 i myndighetens tillsyn, då frågor alltid ställs om hur anordnaren arbetar med kvalitetssäkring. Resultatet av dessa svar och genomförd tillsyn kommer sedan att sammanställas i syfte att se om det går att hitta gemensamma drag och goda exempel som på sikt kan leda till riktlinjer, allmänna råd eller annat som kan vara till hjälp för anordnarna och ledningsgrupperna i deras arbete. I dessa tillsyner granskas förvisso vad som sägs och skrivs men framförallt vad som faktiskt görs, vilket detta citat visar på
Vad vi har gjort nu, vi gör 81 tillsyner i vår, är att alla anordnare skall beskriva det här systematiska kvalitetsarbetet och sen när vi är ute på tillsyn så kollar vi att de faktiskt gör som de säger (Informantintervju 12 maj 2010).
Resultatkvalitet
Myndigheten beskriver sitt arbete med tillsyn och utvärdering utifrån tre huvudområden, nämligen resultatkvalité, värdegrundsrelaterade mål och rättssäkerhet. Jag har i denna uppsats fokuserat på de yrkesdidaktiska frågorna varför, vad och hur vilket innebär att det framförallt är myndighetens resonemang kring resultatkvalité som blivit föremål för en närmare granskning.
Resultatkvalitet kan beskrivas som yrkeshögskolans kärnprocess eller med andra ord de mål som måste vara uppfyllda för att en utbildning skall vara just yrkeshögskola. Resultatkvalité omfattar hur väl de studerande tillägnar sig de kunskaper, förmågor och kompetenser som efterfrågas av arbetslivet men framförallt i vilken utsträckning utbildningen faktiskt leder till jobb efter avslutad utbildning.
YH-myndigheten bedömer själv att resultatkvalitet är det viktigaste analysområdet för tillsyn och kvalitetsgranskning (Rapport 2010). I detta sammanhang påpekas att faktisk resultatkvalitet bara kan mätas efter att en utbildning har genomförts. Hur många fick jobb efter avslutad utbildning, hur såg arbetsgivaren på den kompetens de nyutbildade tillägnat sig, är exempel på sådana frågor som bäst lämpar sig att ställa med facit i hand. Samtidigt framkommer att myndigheten inte bara kan nöja sig med att mäta resultat i efterhand, utan
48
aktivt måste söka efter kvalitetskriterier som gör det möjligt att även göra bedömningar om det är sannolikt att en utbildning resulterar i det förväntade och önskvärda.
Kvalitetskriterier är ofta normativa och relativt komplexa vilket kan göra dem svåra att operationalisera och mäta. Därför måste ofta kriterier omformuleras till indikatorer för att kunna mätas. Ett exempel på en sådan indikator kan vara andelen studerande som fått jobb eller andelen studerande som tycker att lärare och handledare uppvisat god kompetens och att innehållet i utbildningen motsvarar de kunskaper man behöver när man kommer ut på LIA.
Skall däremot de medel utbildningsanordnaren använder sig av för att uppnå exempelvis god resultatkvalitet, tillsynas och granskas, måste fokus istället ligga på utbildningsprocessen. Det är troligt att en god processkvalitet leder till goda resultat varför tillsyn av processen med koppling till alla huvudområden är viktig. Myndigheten menar att resultatet från de tre huvudområdena är att betrakta som det ”sista ledet” i en kvalitetskedja och kan beskrivas som effekterna av genomförd eller pågående utbildning. Nedanstående figur visar hur ovanstående resonemang hänger ihop och hur de olika kvalitetsområdena är kopplade till varandra i en kvalitetsstruktur.
Figur 2 Från Tillsyn och kvalitetsgranskning av YH-myndigheten 2009. Reproducerad med tillstånd.
Processkvalitet
Myndigheten menar att det är viktigt att hålla fast vid en analytisk uppdelning mellan mål och medel och menar således att utbildningsprocessen är ett medel för att uppnå de mål som anges i lag och förordning. Med detta sagt kan konstateras att de kvalitetskriterier som styr processkvalitén inte har ett värde i sig utan alltid måste värderas utifrån deras förmåga att bidra till en hög resultatkvalitet.
EFFEKT Syfte och övergripande mål
med YH
RESULTAT
RÄTTSSÄKERHET VÄRDEGRUND
PROCESS
KVALITETSSÄKRING
49
Som tidigare antytts finns en relativt stor frihet för utbildningsanordnare att bestämma över både innehåll och genomförande. Samtidigt finns ett antal förutsättningar som skall vara uppfyllda och därmed också kan bli föremål för tillsyn och utvärdering. Dessa, vi kan kalla dem processkriterier, talar tydligt om hur utbildningarna skall utformas och bedrivas och förutsätter att utbildningen ska:
Ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktion av varor och tjänster och dels i vetenskap
Präglas av stark arbetslivsanknytning och teoretisk förankring
Utvecklas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningssamordnare
Innehålla delar av arbetslivsanknutet lärande
Möjliggöra för studenter att påverka utbildningens innehåll och genomförande
Inte minst när det gäller processkvalitén menar utredaren att det i utbildningarna finns två kvalitetsbulvaner, nämligen de studerande och de arbetslivsrepresentanter som finns i ledningsgrupperna. De studerande är ofta starkt motiverade och ställer krav på sin utbildning.
De har bestämt sig, ofta har de familj eller jobb, de vill satsa på den här utbildningen och då vill de, då kräver de att få en bra utbildning. Så om de inte är nöjda så får vi reda på det. Den erfarenheten har vi (Informantintervju 12 maj 2010).
Ett annat exempel på att hurfrågor regleras är lagens krav på att lärare och handledare, genom utbildning eller handledning, ska ha kompetens för de uppgifter de ansvarar för. Detta handlar inte om en formell kompetens eller kvalifikation i form av pedagogisk utbildning utan om en faktisk, bevisad kompetens i det man gör. Utredaren menar att detta är en grundförutsättning för utbildningen ett resonemang, något som utvecklas i nedanstående citat
Det finns ju inget krav på formell utbildning, vilket var någonting vi slogs mycket för i den här utbildningen. Lärarfacken ville ju ha utbildade lärare men den erfarenhet vi har från KY är att de lärare som uppskattades allra mest och som var bäst, de var de som plockades från arbetslivet, som kunde sakområdet väldigt väl. Sen behöver de ju någon form av pedagogisk skolning också men att så att säga vända på kakan och säga att ni ska ha en lärarutbildning i yrkesämnet först, det hade helt dragit undan mattan för den här utbildningsformen (Informantintervju 12 maj 2010).
I en mening är de kompetenskrav som finns på lärare i yrkeshögskolan högre, eller i alla fall mer kopplade till lärarens faktiska eller visade kompetens, än de man idag ställer på lärare inom skola och högskola. I tillsyn och kvalitetsutvärdering innebär detta att det är den faktiska kompetensen som tillsynas och inte den kompetens som kan kopplas till formell utbildning d.v.s. formella kvalifikationer. Skillnaden mellan högskolan och yrkeshögskolan och därigenom kriteriet för god lärarkompetens kan exemplifieras med nedanstående citat.
Där räcker det med att du för 20 år sen tagigt en examen, sen är du liksom behörig, men vad vi menar är att alla lärare, i den stund de står i klassrummet eller vad det nu är, då ska de vara komptenta, en anordnare kan inte säga
50
visserligen är han en usel lärare men han har ju i alla fall en examen (Informantintervju 12 maj 2010).
En annan faktor som rör den pedagogiska kompetensen hos läraren är förmågan att motivera och stimulera de studerande till att själva söka kunskap och därmed utveckla både sittkunnande och sin förmåga att lära sig lära. I utbildningar inom yrkeshögskolan är de studerande oftast starkt motiverade, enligt utredaren vilket innebär att lärarens roll i detta avseende inte blir lika påtagligt som i annan utbildning. Ett citat får exemplifiera detta resonemang.
Vi måste inse att de som går här är motiverade och skulle de inte vara det har de tio kompisar som är det och mycket av pedagogiken handlar ju om att göra elever motiverade och det steget behöver man inte på samma sätt i en yrkeshögskola. Det är inte lika viktigt, inte alls på samma sätt, det är en påtaglig skillnad. I det här avseendet måste man förstå att pedagogiken inte handlar så mycket om det utan att göra sig förstådd, göra det begripligt eller så och det kanske är en tröskel som är lägre än i annan utbildning (Informantintervju 12 maj 2010).
Yrkeshögskolan har även ett stort samverkanskrav på sig vilket inte bara rör arbetslivet utan inbegriper andra utbildningshuvudmän. Skall en utbildning avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen skall minst en företrädare för ett universitet eller högskola finnas med i ledningsgruppen. Högskolans medverkan handlar inte bara om samverkan utan beskrivs även i utredningen som någon slags kvalitetsgaranti. Utredaren berättar hur han ser på skälet till att högskolan skall ingå i ledningsgruppen, vilket är ett krav i de fall utbildningen skall leda till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen.
Jag tror ursprunget var någon form av säkerhetsgrej, man ville vara säker på att det fanns någon form av vetenskaplig nivå. Det fanns flera skäl, först att det här inte var någon slags crystal healing historia, att det fanns någon form av vetenskaplighet. Ett annat argument var att högskolan skulle säkerställa att det inte fanns konkurerande utbildningar inom högskolan. Det tredje har varit att försöka koordinera och klara ut vad högskolan kan hjälpa till med, hur man kan hjälpas åt för att genomföra utbildningar av hög kvalitet (Informantintervju 12 maj 2010).
Ledningsgruppen och inte minst de arbetslivsrepresentanter som ingår där är, som tidigare kommenterats, en viktig part att höra när kvalitén i verksamheten skall utvärderas. Det innebär att samtal med ledningsgruppen alltid är ett inslag i den regelbundna tillsynen.
Av dokument och intervju framkommer tydligt att det finns en ambition och även konkreta medel för att uppmärksamma vad och hur frågor i tillsyn och granskning. Detta inbegriper även det pedagogiska genomförandet och upplägget. På en direkt fråga om myndigheten bryr sig om detta lämnas följande svar:
Oh ja, i alla fall på så sätt att vi checkar att de studerande är nöjda med den pedagogik de utsätts för. Men vi är inte sådana här experter som sitter med på
51
utbildningar och säger varför gör ni på det viset (Informantintervju 12 maj 2010).
Arbetslivsanknytningen är en viktig del att följa upp inte minst kopplat till själva lärandet . Här är det framförallt LIA som behöver uppmärksammas. Det kan handla om att LIA inte fungerar så bra, att handledare inte förstår syftet med placeringen eller bara ser de studerande som någon som skall gå bredvid eller, i värsta fall som en belastning.
Så om det är något vi är särskilt noga med att kolla upp när vi är ute på tillsyn och något som vi kommer att behöva jobba mer med, så är det nog anordnarens ansvar att säkerställa en god LIA. Vi kräver att de skall göra besök, vi kräver att de ska ha koll på vad som sker och att handledarna skall få information om placeringen och helst utbildning (Informantintervju 12 maj 2010).
Här bör påpekas att LIA, enligt utredaren, är något som studenterna upplever oerhört positivt.
Under KY fick ungefär 50 % av studenterna jobb efter utbildning på den LIA plats man haft.
Här kan man se att företagen använder LIA som något av en informell provanställning och borde ha ett egenintresse att placeringen fungerar på ett sådant sätt att man kan testa den studerande.
Ett problem som lyfts är att det finns exempel där de studerande avbryter sin utbildning för att de får jobb under LIA. Framförallt gäller detta avhopp mot slutet av utbildningen.
Myndigheten ser allvarligt på detta och uppmärksammar fenomenet om statistik eller andra
Myndigheten ser allvarligt på detta och uppmärksammar fenomenet om statistik eller andra