Regering och riksdag har tydligt uttalat att samverkan behöver utvecklas ytterligare när det gäller målgruppen barn som far illa eller riskerar att fara illa och det har sedan år 2003 införts lagbestämmelser3om skyldighet att samverka.
Dessutom fick Socialstyrelsen, i samverkan med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen, i uppdrag att ta fram en Nationell strategi för samverkan. I detta strate-gidokument påpekas att samverkan inte enbart är en fråga om att vilja samverka – det är en komplex process som kräver prioritering, kunskap och planering. Om inte samverkan stöds på ledningsnivå kommer den endast att fungera kortsiktigt och personbundet. I skrif-ten framhålls även behov av att regelbundet efterfråga uppföljning och utvärdera samver-kan.
I Förvaltningslagen § 6 framgår en allmän skyldighet att samverka. ”Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. De har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för polis, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård.
I Hälso- och sjukvårdslagens första stycke § 2 f anges att hälso- och sjukvården ska på social-nämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med sam-hällsorgan, organisationer och andra som berörs.
Motsvarande skrivning finns i Socialtjänstlagens kap 5 § 1 a och i Skollagens 1 kap 2a. Det finns även en hänvisning till bestämmelserna i Sekretesslagen.
Det framgår även att det är Socialnämnden som, enligt de nya bestämmelserna, ska aktivt verka för att sådan samverkan kommer tillstånd.
Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn och unga som far illa får skydd. För att kunna ta det ansvaret har myndigheter, vars verksamhet berör barn och unga, fått en anmälnings- och uppgiftsskyldighet.
3.3.2 Länsnivå
Landstingsstyrelsen och Västmanlands Kommuner och Landstings styrelse har tagit fram ett samverkansavtal ”Länsövergripande samverkansavtal mellan Landstinget Väst-manland och VästVäst-manlands Kommuner och Landsting gällande barn och ungdomar med psykiska funktionshinder”. Avtalet utgår från ansvarsfördelningen för socialtjänsten och landstinget och behandlar förutom ansvarsfördelning även samordnad vårdplanering,
sam-3Propositionen Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. (Prop. 2002/03:53)
verkansstruktur och hur gränsdragningsfrågor ska hanteras. Avtalet gäller 2006-01-01 – 2008-12-31, och förlängs därefter ett år i taget om det inte sägs upp av endera parten.
Avtalet har följts upp och redovisats för Gemensamma nämnden för hjälpmedelsfrågor och andra samverkansfrågor. Bland annat konstaterades att:
lokala samverkansgrupper finns i alla länsdelar utom den norra
i Fagersta/Norberg/Skinnskatteberg har en bra strukturerad samverkan funnits mel-lan socialtjänst och Barn- och ungdomspsykiatri men upphört. Intentionen är att denna samverkan på ledningsnivå ska återupptas. I enskilda ärenden finns samver-kan
i Västerås, Hallstahammar och Surahammar sker regelbundna möten.
De frågor som anses viktiga att arbeta med framöver är:
gemensam verksamhet för att framför allt möta behandlingsbehovet hos ungdomar som idag placeras på institution
samarbetet med habiliteringen på länsövergripande nivå samt
ett ökat samarbete med skolorna.
Vidare konstaterades att behov finns av att mäta effekterna av samarbete.
Gemensamma nämnden för hjälpmedelsfrågor och andra samverkansfrågor är en rådgivande nämnd för hälso- och sjukvårdsfrågor med utgångspunkt från Hälso- och sjuk-vårdslagen, Socialtjänstlagen och LSS som berör både landstinget och kommunerna i lä-net.
Frågan om organisation och hantering av barn och ungdomars psykiska ohälsa har disku-terats bland presidieledamöterna, men några direktiv förutom att samverkansavtalet ska utvärderas årligen har vi inte funnit.
3.3.3 Nämnd- och styrelsenivå
Nämnderna i kommunerna har inga specifika styrdokument för samverkan utan hänvisar till de styrdokument som gäller för verksamheten i stort. Både socialtjänstens och skolor-nas verksamhet styrs utöver socialtjänstlagen och skollagen av skolplaner och verksam-hetsplaner.
I Västerås stad finns inga formuleringar i utbildningsplanen för 2007-2011 om samver-kan. Inte heller i Individ och familjenämndens målformuleringar nämns samversamver-kan. Där-emot finns ett Barn- och Ungdomsprogram som beskriver kommunens övergripande in-tentioner vad gäller barn och ungdomars trygghet och psykiska hälsa.
I Fagersta kommun har Socialnämnden angett i sina mål att ”Socialnämndens verksamhe-ter ska ha en dynamisk och gränsöverskridande samverkan inom och utom verksamheverksamhe-ter- verksamheter-na”. BUS4är ett exempel på samverkan mellan kommunens egna verksamheter. Nämnden anger även att arbetet med barn och ungdomar ska utgå från nätverkstänkande och i upp-följningen skriver nämnden att en ökning av nätverksmöten och ökat samarbete mellan nämnderna har lett till färre barnavårdsanmälningar.
Utbildnings- och fritidsnämnden anger i sin uppföljning att måluppfyllelsen är god vad avser samverkan med andra, men att målet inte är nått vad avser verksamhetens resurser för att möjliggöra stöd för barn/elever med särskilda behov.
De styrdokument som Surahammars kommun har hänvisat till är årsredovisning för 2006 och kvalitetsredovisning för skolan för kalenderår 2006. För Barn- och ungdomsnämnden nämns inte samverkan mellan huvudmännen i dessa dokument. Däremot sägs att rektorer, lärare och elevvårdspersonal ska utbildas i kognitiv beteendeträning för att stärka arbetet med elever med beteendeproblematik.
Socialnämnden konstaterar att samarbetet med barnavårdscentralen har utvecklats, men att samarbetet med fritidshem, förskola och skola behöver utvecklas ytterligare. Nämnden konstaterar i sin uppföljning att kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin är bra.
Hallstahammars kommun har inte hänvisat till några styrdokument vad gäller samver-kan. I budget för år 2007 och i socialtjänstplan 2003-2007 nämns samverkan i Social-nämndens inriktningsmål att ge barn och föräldrar stöd och trygghet genom tidiga insatser.
Detta ska ske i samverkan mellan olika huvudmän i form av en öppen verksamhet.
Landstinget Västmanland har i verksamhetsplan för Handikappcentrum 2007-2009 an-gett ”fortsatt utveckling av samarbetet i regionen” som ett av fem områden som ska foku-seras under perioden. Ett särskilt avsnitt finns kring samverkan i verksamhetsplanen. Här uppmärksammas särskilt vikten av samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin avseende barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik.
För Handikappcentrum i Västerås anges att tydliggörande av ansvar och utformande av samverkansformer är viktiga utvecklingsområden vad gäller samverkan med både barn-och ungdomspsykiatrin barn-och barnkliniken.
I verksamhetsplanen för Barn- och ungdomspsykiatrin för år 2007 var samarbete med andra vårdgivare ett av de områden som betonades. Ett mål för år 2007 var att varje mot-tagning och resursenhet skulle vara involverad i minst ett samarbetsprojekt eller
utveck-4Barn- och ungdomssamverkan i Fagersta 2005-02-01—2007-01-31
lingsprojekt med syfte att förbättra samarbetet mellan vårdgrannar, inklusive kommuner-nas verksamheter.
3.3.4 Verksamhetsnivå
Inom landstinget har division Psykiatri betonat vikten av samverkan i sitt ledningssystem Samarbete och samverkan med vårdgrannar, daterat 2006-10-27. Av detta framgår att samverkansdokument ska upprättas till viktiga vårdgrannar. De vårdgrannar som anges för Barn- och ungdomspsykiatrins del är: IFO, LSS handläggare, skola/elevhälsa, förskola samt barnhälsovård och barnhabilitering.
Inom Barn- och ungdomspsykiatri har dokumentet Samverkansavtal och samordnad vård-planering, daterat 2006-10-27 tagits fram. Dokumentet är en instruktion för hur samver-kan praktiskt ska äga rum mellan barnpsykiatrin och socialtjänsten. En särskild blankett finns framtagen för vårdplanering.
I verksamhetsplanen för Individ och Familj i Västerås stad betonas flera gånger vikten av strukturerad samverkan med både interna och externa aktörer.
Både Barn- och ungdomspsykiatrin och IFO i Västerås ger exempel på processbeskriv-ningar i form av rutiner eller någon form av vårdprogram för olika problemområden eller diagnoser. Arbetet bedrivs dock ännu mestadels internt inom de egna verksamheterna. Ett exempel på ett processarbete som går över gränserna och som fokuserar på samverkan är det s.k. Pinocchio-projektet i Västerås stad. Genom långsiktig, strukturerad samverkan mellan socialtjänst, skola och barnpsykiatri syftar projektet till att utveckla risk- och frisk-bedömningar och individualiserade insatser för att hjälpa barn som har ett normbrytande beteende eller barn som identifierats vara i riskzonen att utveckla ett varaktigt normbry-tande beteende.
3.3.5 Iakttagelser
Särskilda dokument för att konkretisera och driva samverkansfrågorna har i granskning-en granskning-endast framkommit inom landstinget. Det länsövergripande samverkansavtalet synes mer känt inom landstingets verksamheter än inom kommunernas. Både barnpsykiatri och barnhabilitering refererar till avtalet men inte intervjupersonerna inom kommunerna.
En utveckling av processbeskrivningar pågår både för områden/diagnoser och som ska vara riktlinjer för aktörer inom flera verksamhetsområden. En positiv effekt av processbe-skrivningar är att dessa ofta spänner över flera organisatoriska enheter och därmed stimu-lerar till uppföljning av samverkan. Idag är den uppföljningen i stort sett organiserad efter varje funktion.
Uppföljning i form av utvärdering eller analys av vad samverkan har lett till har vi inte funnit. Statistik över målgruppen för att belysa utveckling och förändringar över tid saknas till stor del i den uppföljning vi tagit del av.