Summering av ÖP och TROMP

Som tidigare nämnt i studien är miljömässig-, ekonomisk- och social hållbarhet tre olika aspekter som är viktiga för en hållbar stad. En hållbar stadsutveckling förutsätter att samhället ser

utvecklingen ur ett långsiktigt- och helhetsperspektiv. Hedenfelt (2013) skriver att en “hållbar stad” innebär ett tillstånd som man vill uppnå medans “hållbar stadsutveckling” är processen som leder till tillståndet “hållbar stad”. Fortsättningsvis skriver Hedenfelt (2013) även att invånarna i en stad utsätts för någon sorts av förorening, buller, olyckor och brist på grönområden vilket innebär att det alltid finns något att förbättra inom den hållbara stadsutvecklingen.

I Malmö stads planeringsdokument framgår det att man har som mål att skapa ett socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar stad genom trafikplaneringen som ett strategiskt medel att uppfylla målen. Ett hållbart trafiksystem bidrar till att mindre naturresurser och energi utnyttjas samt till mindre utsläpp av luftföroreningar. I planeringsdokumenten framgår det att man vill skapa ett trafiksystem med människan i fokus för att bidra till en hälsofrämjande, attraktiv och inkluderande stad och region. För Malmö stad är en helhetssyn på trafiken ett krav för att uppnå en hållbar stadsutveckling.

Malmö stad har som mål att gång, cykel och kollektivtrafik ska vara ett förstahandsval för de som rör sig i staden. Persontransporterna är den viktigaste faktorn för att uppfylla kraven inom ett socialt- miljömässigt- och ekonomiskt hållbar trafiksystem. Fram till år 2030 har man som mål att öka kollektivtrafiken och cykeltrafiken inom staden på biltrafikens bekostnad. Man vill även fram till 2030 minska inpendlingsresorna med bil genom satsningar på kollektivtrafiken och cykeltrafiken. För att kunna göra detta vill man växa inåt och bli tätare. Malmö stad har som mål att skapa en tät, nära, grön och funktionsblandad stad för att skapa förutsättningar för ett mer miljövänligt trafiksystem. Detta är något som även transportforskaren Banister (2008) beskriver i sin teori om hållbar mobilitet. Han menar att man kan minska bilanvändningen genom att öka tillgängligheten för befolkningen. Om det t.ex. finns en närhet till offentlig service kommer kravet på transporten att minska. I analys kapitlet förekommer det en längre beskrivning av Banisters teori kopplat till Malmö stads visioner och mål.

Nedan presenteras Malmö stads visioner och mål i Västra hamnen utifrån dokumenten Hållbart

resande i Västra hamnen (2014) och Västra hamnen 2031 ett hållbart och gott liv för alla

(2013), som är framtagen av Malmö stad. 3.4 Malmö stads mål i Västra hamnen

Västra hamnen är ett exempel på hur Malmö stad försöker att genomföra de övergripande målen i ett område. Malmö stad har som mål att Västra hamnen ska bli ledande inom hållbar mobilitet och ska planeras för de människorna som vistas där. Bilresorna i Västra hamnen ska minskas genom att satsa på andra färdmedelsalternativ som gång, cykel och kollektivtrafik. Genom att öppna upp fler sätt att resa på i Västra hamnen kommer människor kunna transporteras på ett mer effektivt vis samtidigt som en mer attraktiv stadsmiljö skapas (Malmö stad, 2014)

I dagsläget är Västra hamnen en mycket attraktiv stadsdel i Malmö och för att behålla denna attraktivitet samtidigt som stadsdelen växer får inte transporten ta upp större fysiska ytor än vad de gör idag. Fler människor planeras att transporteras i Västra hamnen vilket innebär att

transportsystemet kommer belastas mer, men detta kommer att lösas genom att använda de transportsätt som kommer kunna flytta mest människor per ytenhet som t.ex. bussar.

Huvudgatorna i Västra hamnen ska fungera som funktionella ytor där människor ska mötas och utbyta idéer och detta i sin tur kommer att bidra till den ekonomiska utvecklingen och sociala hållbarheten vilket är viktiga aspekter när man vill skapa hållbar mobilitet (Malmö stad, 2014). 3.4.1 Västra hamnens mål fram till 2031

De långsiktiga målen för hela Malmö är att malmöborna ska minska sina bilresor med 30% samt att inpendlarnas resor ska minska till 50% fram till år 2030. Det är givetvis olika förutsättningar för varje stadsdel utifrån reseavstånd, tillgång till kollektivtrafik, parkeringsmöjligheter och utbud av handel och service. Detta innebär att Malmö stad måste jobba hårdare med de yttre delarna av staden än innerstaden då de oftast har “nära till allt”. Västra hamnen är ett område som har “nära till allt” och en tydlig hållbarhetsprofil där målet för minskad biltrafik ska kunna uppnås lättare än andra stadsdelar i Malmö (Malmö stad, 2014).

De mer specifika målen för Västra hamnen är att 25% av de som bor i området ska transportera sig med bil, 35% med cykel och 40% ska bestå av fotgängare och kollektivtrafik. Dessa målen gäller för de som bor i Västra hamnen, resorna består av arbetsresor, fritidsresor, inköpsresor etc. För studenterna och de som arbetar i Västra hamnen är målet för användande av bil 30% där även pendlingstrafiken från andra kommuner är inräknad. Själva andelsmålet (30%) är lägre här än det genomsnittliga långsiktiga målet för hela Malmö eftersom Malmö stad anser att de som bor i Västra hamnen har det närmare till t.ex. handel, service, kollektivtrafik än de som bor i de yttre delarna av staden. Utöver detta så har Malmö stad även tagit hänsyn till de 47% som kommer från Malmö där det finns goda förutsättningar för att använda sig av cykel, gång eller kollektivtrafik för att ta sig till arbetet. I samband med arbetet av en mer hållbar mobilitet så har även en lägre p-norm beaktats i arbetet med Malmös innerstad vilket innebär färre

parkeringsplatser till förhållande av antal bilar i stadsdelen. Utifrån dessa förutsättningar som nämns ovan så har andelsmålet 30% bestämt för biltrafiken för Västra hamnen, 30% för cykeltrafiken och 40% för fotgängare och kollektivtrafik (Malmö stad, 2014)

Detta stapeldiagram visar färdmedelsfördelning för boende i Västra hamnen baserat på den

trafikräkning som Malmö stad gjorde under 2013 tillsammans med resvaneundersökningen under 2008 och ändamålen för trafiken 2031. Staplarna i diagrammet har olika storlek då de även visar beräknad resandemängd i förhållande till varandra (Malmö stad, 2016).

Detta stapeldiagram visar färdmedelsfördelningen för de som arbetar i Västra hamnen baserat på trafikräkningen 2013 och andesmålen för trafiken 2031. Staplarna i detta diagram har olika storlek då de även visar beräknad resandemängd i förhållande till varandra (Malmö stad, 2016).

3.4.2 Hur hanterar Malmö stad målen?

För att kunna uppnå målen som Malmö stad beskrivit så kommer det krävas mycket tid och kraft. Malmö stad kommer att tillhandahålla de viktigaste verktygen för att kunna uppnå målen. En viktig aspekt för att kunna uppnå målen är att alla som är delaktiga av utvecklingen av Västra hamnen använder verktygen. De aktörer som är mest delaktiga är byggherrar och företagare som

måste använda verktygen och ändra sin syn till resandet, framkomlighet och tillgänglighet. De måste främja ett resbeteende som ska vara hållbart där gång, cykel och kollektivtrafik ska prioriteras (Malmö stad, 2016).

Om man ser på stapeldiagrammen (Figur 4 & 5) kan man se att Malmö stad har som mål att det ska ske en ökning av resandet till och från Västra hamnen. Det som kommer öka mest är gång, cykel och kollektivtrafik medans biltrafiken ska minskas. För att Malmö stad ska kunna uppnå nå de olika målen inom färdmedelsfördelningen krävs det stora åtgärder. Infrastrukturen måste byggas ut för att kunna hantera den nya kapaciteten som kollektivtrafiken kommer medföra, ett bättre gång och cykelnät kommer också att behövas samtidigt som Västra hamnen ska vara tillgänglig med bil. För att kunna uppnå dessa mål så måste Malmö stad som tidigare nämnt samarbeta med byggherrar och företag som aktivt också ska hjälpa till att förändra resbeteendet. För att det ska kunna ske en förändring krävs det åtgärder både inom den fysiska strukturen samtidigt som man måste jobba med beteendepåverkan (Malmö stad, 2016).

Malmö stad (2016) har skapat en plan där tio delområden formuleras som innehåller strategier och aktiviteter som ska bidra till att målen för Västra hamnen ska uppfyllas inom en hållbar mobilitet. Malmö stad har formulerat sig på detta vis:

Beteendepåverkan och dialog

1. Kommunicera stadens synsätt avseende trafik och sprid informationen

2. Intensifiera mobility management insatser kopplade till företag och arbetsplatser 3. Intensifiera informations- och mobility management insatser kopplade till boende 4. Utveckla former för information till besökare om hållbart resande

5. Medverka aktivt vid byggherrarnas miljöcertifiering

En fysisk struktur som stödjer gång-, cykel-, och kollektivtrafik 6. Cykeln ska synas och prioriteras

7. Gent, tryggt och gångvänligt

8. Snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik 9. Biltrafik på människors villkor

10. Parkeringshus som parkeringslösning

Genom att använda sig av dessa tio delområden och strategier kommer målen att uppnås lättare men att endast applicera dem i Västra hamnen kommer få en mer begränsad effekt. För att kunna uppnå en mer hållbar mobilitet i Västra hamnen behöver liknande åtgärder att genomföras även i resterande stadsdelar. Som sagt så är målet för trafiken i Västra hamnen att bilen endast ska stå för 25% av färdmedelsandelarna samtidigt som gång, cykel och kollektivtrafik ska stå för resterande 75%. Dessa mål kommer att följas upp av Malmö stads resvaneundersökningar som görs vart femte år. Genom att göra en uppföljning kan Malmö stad se om den förändring som de skapat bidragit med någon effekt inom Västra hamnen och Malmö (Malmö stad, 2016).