Summering av teoretiskt ramverk

Då studien har utförts utifrån en induktiv ansats, valdes det teoretiska ramverket utefter den data som studien genererade. Teorierna som redogjorts för ovan relaterar därför till studiens insamlade data på olika sätt, och besvarar studiens frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Institutionell teori användes för att förklara hur externa faktorer influerar hur organisationer förändras i olika riktningar. Genom påverkan av olika externa faktorer kan denna teori hjälpa till att redogöra för det digitala vårdmötets uppkomst och dess utveckling (Robbins &

Barnwell, 2006; Diogo, Amaral & Carvalho, 2015). Teorin användes därför för att beskriva dessa förändringar utifrån det organisatoriska perspektivet - varför tjänsten utvecklats i en viss riktning, och vad som påverkat denna utveckling. TAM användes för att förklara hur respondenterna har accepterat teknologin (Davis, 1989), och tillsammans med tidigare forskning förklara varför äldre individer inte har anammat denna teknologi i samma utsträckning som yngre individer. Genom respondenternas upplevda nytta med digitala vårdmöten användes teorin för att analysera hur detta påverkade deras acceptans av tjänsten.

Affordance theory användes för att utifrån perspektivet människa- datorinteraktion analysera vad det digitala vårdmötet representerade för de olika respondenterna, och hur denna representation skilde sig beroende på ålder. Då ett objekt kan ha olika affordances för olika personer (Zheng, 2018; Van Leeuwen, 2005), användes denna teori för att förklara hur det digitala vårdmötet representerade olika saker för de två åldersgrupperna. De tre teorierna gav olika perspektiv där institutionell teori utgick mer från organisationen, och vad som påverkat att den ser ut som den gör, medan TAM och affordances åtog ett användarperspektiv som gav en teoretisk grund för varför teknologin används av vissa individer och inte av andra, och vilken attityd användaren har till tjänsten.

4 Metod

Kommande avsnitt ämnar ge en översikt över hur studien har genomförts. Detta illustreras genom att redogöra för datainsamling, urval och analysmetod. Avslutningsvis diskuteras studiens validitet och reliabilitet för att visa på studiens tillförlitlighet. Samtliga delar ämnar besvara vad som gjorts och varför, men även vilka konsekvenser det lett till.

4.1 Datainsamling

Då denna studie ämnade undersöka individers attityder till det digitala vårdmötet, och hur dessa bemöts av företagen bakom applikationerna, antogs en kvalitativ ansats. Med grund i att studien utfördes utifrån två perspektiv - användare och företag - ansågs det därför lämpligt med två olika datainsamlingsmetoder. Den initiala tanken var att ha två fokusgrupper med användarna - en med den yngre målgruppen, och en med den äldre - samt en semistrukturerad intervju med en Usability Specialist på Kry. På grund av den rådande situationen med Covid-19 förändrades dock förutsättningarna för detta, och resulterade i en fokusgrupp med den yngre målgruppen, och enskilda semistrukturerade intervjuer med respondenterna inom den äldre målgruppen, samt en semistrukturerad intervju med Kry. De semistrukturerade intervjuerna med den äldre målgruppen utfördes på distans, via telefon och videosamtal, för att inte utsätta respondenterna för risk att bli smittade av Covid-19 då de äldre respondenterna var en av riskgrupperna för viruset. Fokusgruppen med den yngre målgruppen och de semistrukturerade intervjuerna med den äldre målgruppen representerar användarnas perspektiv, medan den semistrukturerade intervjun med Kry representerar organisationens perspektiv.

Valet att använda Kry som respondent för det organisatoriska perspektivet grundade sig i två kriterier; 1) att personen som var tillgänglig för en intervju arbetade med frågor gällande användbarhet, hantering av patienters, och potentiella patienters, attityder, och 2) att organisationen skulle ha möjlighet att utföra intervjun under den satta tiden för detta (under vecka 10-14). De organisationer som kontaktades var de privata vårdaktörerna Doktor.se, Kry, MinDoktor, Doktor24, Visiba Care som utvecklar digitala plattformar till många av de offentliga aktörerna (Visiba Care, 2020), och Alltid Öppet som är Stockholms Landstings digitala vårdapplikation (Vårdgivarguiden, 2020). Organisationerna kontaktades initialt via mail eller LinkedIn. Av de organisationer som kontaktades etablerades kontakt med Kry och Visiba Care, men då Kry var den organisation som kunde erbjuda en intervju med en person som specialiserade sig på de frågor som undersöktes, och som dessutom kunde genomföra detta

under den utsatta tiden, valdes de som respondent. Då Kry är den digitala vårdaktör som lanserades först på den svenska marknaden (Heick, 2015), och som idag dessutom är en av de största aktörerna (Cederberg, 2019), kunde de bidra med mycket information om de frågor som undersöktes i denna studie.

Att den ena fokusgruppen behövde ersättas med semistrukturerade intervjuer kan ha påverkat studiens insamlade data. Detta då konversationerna under fokusgruppen med de yngre respondenterna resulterade i livliga diskussioner, som kan ha lett till att de berörde ämnen som de äldre respondenterna eventuellt inte gjorde. Fokusgrupper är mer fria i utformningen, medan semistrukturerade intervjuer är något mer strikta, vilket kan leda till att resultaten från den yngre och den äldre gruppen kan skilja sig då olika diskussioner skapades (Lazar, Feng &

Hochheiser, 2017). Trots detta ansågs semistrukturerade intervjuer vara det bästa alternativet på grund av den rådande pandemin, och ansågs vara den metod som bäst överensstämde med strukturen inom fokusgrupper. Inom HCI-forskning är direkt feedback från användare fundamental för att få en djupare förståelse av deras attityder och upplevelser av en produkt eller tjänst, och vad detta beror på (Garrett, 2010), något som erbjuds både via intervjuer och fokusgrupper (Lazar, Feng & Hochheiser, 2017).

4.1.1 Semistrukturerade intervjuer

Intervjuer är en rekommenderad datainsamlingsmetod för att få djupare förståelse för en produkt eller tjänst (Polit-O’hara & Beck, 2006). De bidrar dessutom till att skapa ett kommunikativt möte mellan forskare och deltagare, och är en fördelaktig metod för att samla in kvalitativ data som ger en större inblick i hur och varför deltagarna upplever något (Johannesson & Perjons, 2014; Pope, Ziebland & Mays, 2002). Med detta som grund genomfördes en semistrukturerad intervju med en Usability Specialist på Kry för att få större förståelse för hur de arbetar och hanterar attityder och utmaningar med digitala vårdmöten.

Denna intervju utfördes på engelska och de citat som har redovisats i resultatet valdes att formuleras på engelska. Detta för att inte riskera att översättningen från engelska till svenska förvrängde respondentens ord, och förändrade innebörden. Semistrukturerade intervjuer ansågs som ett bra alternativ till fokusgrupper med den äldre målgruppen, då de genererar en hög detaljnivå som är fördelaktig för att undersöka attityder (Lazar, Feng & Hochheiser, 2017).

Semistrukturerade intervjuer är en metod som ger utrymme till respondenter att uttrycka det som anses vara viktigt i relation till det som undersöks (Lazar, Feng & Hochheiser, 2017).

Genom att ställa frågor som utforskar ett brett spektrum av ett problem, och som ger deltagarna

frihet att ge detaljerade svar, användes intervjuerna för att samla in data som annars kan vara svår att samla in (ibid). De semistrukturerade intervjuerna med den äldre målgruppen utfördes med fem respondenter. Intervjuguiden som utformades för denna studie användes därför som stöd, men under intervjuernas gång tillkom också nya frågor som inte finns med i den bifogade intervjuguiden (se bilaga 2). Samma intervjuguide utgicks ifrån under både fokusgruppen och de semistrukturerade intervjuerna med användarna. En ny utformades dock för intervjun med Kry (se bilaga 3).

Valet av semistrukturerade intervjuer baserades på vetskapen om att dessa rekommenderas när komplexa frågor undersöks, eftersom deltagarna kan uttrycka sina idéer och känslor på ett mer obegränsat sätt (Johannesson & Perjons, 2014). Då datainsamlingen med Kry utfördes med en individ som arbetar specifikt med produktutveckling och användbarhet, och förutsattes ha mycket betydelsefull kunskap som kunde bidra till nyanserad data, var det av betydelse att inte begränsa datainsamlingen med en strukturerad intervju. Semistrukturerade intervjuer har dock även vissa begränsningar - de är tidskrävande och kräver att respondenternas svar behöver tolkas av forskarna (Lazar, Feng & Hochheiser, 2017). På grund av att dessa intervjuer tar tid att organisera, genomföra och analysera används därför ofta ett färre antal deltagare (Johannesson & Perjons, 2014; Lazar, Feng & Hochheiser, 2017). Det var dessutom viktigt att vara medveten om att respondenten som representerar Kry potentiellt inte svarade helt objektivt på frågorna, då denne representerade företaget. Detta var något som togs till hänsyn vid analys av resultatet.

4.1.2 Fokusgrupper

Till skillnad från intervjuer är fokusgrupper en datainsamlingsmetod där flera individer deltar i ett och samma möte. Deltagarna samlas under en session där de tillsammans får diskutera olika frågor angående ett specifikt problem eller produkt (Lazar, Feng & Hochheiser, 2017).

Fokusgrupper är ett kostnads- och tidseffektivt verktyg för att samla in många olika åsikter, då man får in större mängder data från olika respondenter på kortare tid jämfört med vanliga intervjuer (ibid). Fokusgrupper används ofta för att få kunskap om individers preferenser till olika produkter (Fontana & Frey, 1994). Denna typ av datainsamlingsmetod har visat sig vara effektiva för att utröna människors beteenden, känslor, attityder, värderingar och motivation (Tursunovic, 2002). Då fokusgrupper möjliggör insamling av åsikter, attityder och feedback från flera användare under ett och samma tillfälle ansågs det vara ett bra alternativ för att fånga användarnas perspektiv i denna studie. Dessutom anses fokusgrupper vara en bra metod för

explorativa studier där data inom ett relativt okänt område ska samlas in (ibid). Då digitala vårdmöten i Sverige är relativt nya, och det finns begränsad tidigare forskning om attityder till dessa (Heick, 2015), ansågs fokusgrupper vara ett lämpligt tillvägagångssätt för att samla in data för denna studie.

Storleken på fokusgrupperna kan skilja sig beroende på vad det är som utvärderas, men gruppen bör inte vara för stor då det kan bli svårare att utveckla värdeskapande diskussioner (Lazar, Feng & Hochheiser, 2017). Många forskare argumenterar att en grupp mellan fem och sju deltagare är lämplig för en djupgående konversation (Robson, 2002; Krueger, 1994).

Fokusgruppen i denna studie bestod därför av sex respondenter. Denna mängd respondenter inom en fokusgrupp har visat sig ge möjlighet till ett brett utbud av synpunkter och åsikter, och de diskussioner som skapas kan avslöja likheter och skillnader mellan opinioner (Lazar, Feng

& Hochheiser, 2017). Varierande synpunkter kan leda till en bredare förståelse än den som kan fås från deltagare som är helt överens (ibid). Motstridiga idéer kan dessutom leda till nya områden för vidare forskning (Brown, 1999). Generellt sett skapar mindre grupper även större utrymme för deltagarna att framföra sina synpunkter (Tursunovic, 2002), och den valda storleken på fokusgruppen var därmed ett aktiv val som bland annat syftade till att motverka distortion.

De konversationer som kan uppstå inom fokusgrupper kan hjälpa forskare överkomma de svårigheter som kan förekomma vid intervjuer (Lazar, Feng & Hochheiser, 2017). Enskilda intervjuer mellan två personer ställer höga krav på både respondenten och den som intervjuar, vilket betyder att om den som blir intervjuad inte är pratsam, eller om dynamiken mellan dem är obekväm, kan detta leda till en misslyckad intervju (ibid). Gruppdiskussioner inom fokusgrupper uppmuntrar interaktivitet, där deltagarna balanserar varandra (Simonsson, Hjorth, Sandberg & Thelander, 1998). Detta innebär att deltagare kan uppmuntra varandra att prata, antingen för att stödja eller för att motsätta tidigare uttalanden (Fontana & Frey, 1994).

En sådan dynamisk situation kan stimulera deltagarna att lyfta frågor som kanske inte hade identifierats vid en enskild intervju (Lazar, Feng & Hochheiser, 2017), och är ytterligare en anledning till att fokusgrupper ansågs vara passande för denna studie.

Det finns dock svårigheter med interaktiva fokusgrupper som forskare bör ha i åtanke när de utvecklar sin datainsamlingsmetod (Lazar, Feng & Hochheiser, 2017; Simonsson, Hjorth, Sandberg & Thelander, 1998). Då konversationer tar tid, begränsas fokusgrupper ibland till relativt få frågor - färre än de som kan täckas vid vanliga intervjuer (Lazar, Feng & Hochheiser,

2017). Konflikter kan dessutom uppstå, speciellt i de fall då fokusgrupper behandlar kontroversiella ämnen, vilket kan leda till att deltagare blir ovilliga att diskutera dessa frågor, men även frågor som involverar känslig information (ibid). För att undvika konflikter, eller att någon eller några av deltagarna i fokusgruppen tar över bör forskarna fundera över relationen mellan individerna i gruppen (Simonsson, Hjorth, Sandberg & Thelander, 1998). För att deltagarna i denna studie skulle känna sig bekväma med att fritt uttrycka sina åsikter valdes deltagare som sedan tidigare kände varandra, då studier visat att detta kan vara fördelaktigt då deltagarna ofta känner att de kan slappna av i varandras sällskap (ibid).

Forskningsgruppen, som under fokusgruppen agerar moderator, kan inte alltid ha full kontroll över den data som produceras i gruppdiskussionen (Tursunovic, 2002). Det faktum att man pratar med en grupp människor gör att faktorer som grupptryck, olika beteenden när andra närvarar och tendenser att vissa respondenter dominerar, skapar en osäkerhet kring hur resultaten av gruppdiskussionen kan komma att gestaltas (ibid). I och med valet att använda sig av fokusgrupper med den yngre målgruppen består studiens material av information, upplysningar och attityder från parter som kan uppge information från ett icke-objektivt perspektiv. Deltagarna kan dock även undanhålla viss information av olika okända anledningar, och en del saker kan vara känsliga att diskutera då studien handlar om läkarbesök. Det fanns därför utrymme att utesluta vissa detaljer av data, om detta visade sig vara nödvändigt, då sådan information inte ansågs inte vara avgörande för studiens syfte.

4.1.3 Urval

För att undersöka hur digitaliseringen av vårdmötet hanteras och utvecklas av de aktörer som är aktiva inom denna sektor utfördes en semistrukturerad intervju med Kry. Kry är det företag som var bland de första med att lansera digitala vårdmöten, och är idag en av de största aktörerna på den svenska marknaden (Cederberg, 2019). Företaget ansågs därför vara av stort intresse att prata med för att diskutera hur digitaliseringen av vården hanteras utifrån organisationens perspektiv, samtidigt som Kry var det enda företag av samtliga som kontaktades som var tillgänglig för en intervju under den satta tidsramen. Valet att intervjua en Usability Specialist från Kry grundade sig i att de arbetar med produktutveckling och användbarhet, som behandlar många av de frågor denna studie undersöker. Detta var ett av de formulerade kriterier som krävdes för valet av respondent från organisationsperspektivet. Det fanns en medvetenhet kring att endast en intervju från ett organisatoriskt perspektiv kunde vara otillräckligt för att skildra verkligheten av hur attityder och utmaningar hanteras från

organisationens sida. På grund av detta kontaktades respondenten från Kry igen för en kompletterande intervju, men då hen inte hade möjlighet att utföra ytterligare en intervju kompletterades studien istället med sekundärdata som visar på hur de digitala aktörerna valt att hantera vissa utmaningar. Denna data hämtades framförallt från Krys egna utredningar, rapporter och hemsida, samt uttalanden de gjort i övriga medier (se bilaga 6).

Då denna studie ämnade undersöka attityder och utmaningar som digitaliseringen av vårdmötet står inför var det av intresse att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar fördelningen mellan ålder och användande av digitala applikationer. I och med detta valdes därför två målgrupper för att representera användare i denna studie, en med deltagare mellan 63-75 år, och en med deltagare mellan 25-30 år. Syftet med denna åldersfördelning var att undersöka om, och hur, attityden till ett digitalt vårdmöte skilde sig mellan en äldre och en yngre målgrupp.

Respondenterna valdes ut genom ett snöbollsurval, vilket betyder att en vald respondent rekommenderar nya personer som anses vara lämpliga respondenter för studien (Denscombe, 2014). Genom detta urval hittades lämpliga respondenter snabbt, och i och med att sökningen efter respondenter skedde via rekommendationer av bekanta blev det lättare att övertyga potentiella respondenter att delta i studien (ibid). Ett av kraven var dock att samtliga respondenter måste ha tidigare kunskap om smartphones för att de skulle vara lämpliga för studien, då digitala vårdmöten via användarens mobiltelefon undersöktes. Huruvida respondenterna hade tidigare erfarenhet av digitala vårdmöten eller inte ansågs inte ha stor betydelse, vilket resulterade i att några av respondenterna hade nyttjat digitala vårdmöten tidigare och några hade inte det. Då syftet för studien var att få en ökad förståelse för varför äldre individer inte nyttjar digitala vårdmöten i lika stor utsträckning som yngre, kunde attityderna för dessa tjänster hos denna grupp identifieras trots att några av dem saknade praktisk erfarenhet av dem (Myers, 1999). En attityd avser en individs medvetna eller omedvetna inställning mot ett fenomen, och behöver därmed inte vara direkt beroende av tidigare erfarenhet av objektet (ibid). På grund av detta ställdes inga krav på respondenternas tidigare erfarenhet av digitala vårdmöten, utan både användare och icke-användare var av intresse för att få en ökad förståelse för attityder till digitala vårdmöten.

4.2 Analysmetod

För att analysera den data som genererades från denna studie användes analysmetoden tematisering. Tematisering används för att systematiskt identifiera, organisera och kartlägga meningsfulla teman i stora mängder data (Braun & Clarke, 2012). Utförandet av en tematisering kan se olika ut beroende på studiens utformning, men grunden ligger i att data tematiseras på ett sätt som är relevant för den specifika studien, där insamlad data organiseras i form av olika identifierade analysteman (Olsson, 2008). Vad som visar sig vara vanligt förekommande inom data behöver däremot inte nödvändigtvis vara meningsfullt eller väsentligt, och det är därför viktigt att teman utformas utefter studiens syfte (ibid).

Valet av tematisering som analysmetod grundade sig i att det är en välanvänd metod inom kvalitativ forskning som tillåter forskare att antingen fokusera på att analysera generell mening i data, eller gå in på djupet av en specificerad aspekt av data (Braun & Clarke, 2012). Då denna studie ämnade undersöka attityder och upplevda utmaningar från två perspektiv vid digitalisering av vårdmöten, var syftet med tematiseringen att ge en bred tematisk beskrivning av insamlad data. Denna typ av analys kan förlora visst djup och komplexitet, men den ger istället en bra övergripande beskrivning kring ett fenomen, något som är användbart när man undersöker ett område där det inte finns mycket tidigare forskning (Braun & Clarke, 2006). Att använda tematisering som analysmetod i denna studie ansågs därför vara lämpligt då det inte finns mycket tidigare forskning kring varför äldre individer inte nyttjar digitala vårdmöten i större utsträckning (Hässel & Lindqvist, 2019; Lapâo, 2018; Andersson, 2019).

Tematiseringen av resultaten från denna studie utfördes utifrån ett induktivt tillvägagångssätt där samtliga identifierade teman hade en stark koppling till studiens data. Detta val grundades i att kodningen skedde utan att data försökte pressas in i bestämda teoretiska ramverk eller hypoteser (Braun & Clarke, 2006). Istället har empirin setts som den primära källan till ny kunskap, och har därmed legat till grund för ytterligare påbyggnad av teorier (Charmaz, 2008).

Fokusgruppen och samtliga intervjuer tematiserades och kodades av båda forskarna, för att öka objektivitet. Forskning har visat att detta bör göras av samtliga forskare för att säkerställa att de uppfattar data på samma sätt, och för att undvika subjektivitet (Braun & Clarke, 2006). På grund av detta var det viktigt att båda forskarna i denna studie var delaktiga i analysen.