Svårigheter och möjligheter kring kommunikation och samspel

6.2.1. Enskilda möten

I grundskolan tyckte en del av de tillfrågade att det fanns tid för enskilda möten med eleverna. En av dessa pedagoger menade på att det inte behöver handla om längre stunder och att det gäller att ta tillvara de tillfällen som finns under skoldagen.

Det handlar ju om hur jag som lärare strukturerar upp dagen och det är ju klart att du får ta dig tid för de har ju individuella utvecklingsplaner allihop.

De pedagoger i grundskolan som inte tyckte att det fanns så mycket utrymme till enskilda möten med eleverna pekade främst på att det inte fanns någon utsatt tid till detta och att det var något de fick anstränga sig för att få.

Pedagogerna i grundsärskolan hade speciell tid avsatt för enskilda möten med varje elev en gång i veckan. En pedagog berättade att de hade en timme per elev varje vecka och att hon under timmen pratar om kommande veckas studier och eventuella problem som dykt upp, t.ex. med kompisar.

Mentorstimme en lektion per elev i veckan. Vi har då planerat för varje barn vad de ska göra. Alla barn är väldigt glada för mentorskapet och brukar säga är det mig du ska ta nu.

6.2.2. Svårigheter

De flesta av pedagogerna i grundskolan pekade på att missuppfattningar kan försvåra en bra kommunikation. Några pedagoger tog upp att svårigheter som kan uppstå är om elevens ordförråd inte räcker till.

Att inte kunna göra sig förstådd eller kunna uttrycka sig kan vara ett hinder. Problemet är att dessa barn inte lika snabbt kan få fram det de vill säga, det blir alltid missförstånd.

Språket kan utgöra ett hinder ibland, att vi inte talar samma språk, att eleven talar för få svenska ord.

Några av pedagogerna i grundskolan tog upp problemet med att eleverna i klassen ligger på så olika nivåer och att en del elever kan reagera med att bli aggressiva om de känner att läraren inte förstår och/eller om de är osäkra på sin position i samspel med andra elever. De elever som vill leka men inte känner till lekkoden kan reagera med att slå eller sparka när de inte blir förstådda av andra. En av pedagogerna berättade att svårigheter som uppstår i en kommunikation kan göra att vissa elever hamnar i underläge. En av de pedagoger som tidigare tog upp problemet med för litet ordförråd på svenska förklarade att det kunde påverka samspelet i negativ riktning. Andra

pedagoger tog upp att elever som inte kan göra sig förstådda av kamrater ibland tar till knytnävarna för att få fram det de vill.

De som har svårt med ordförråd, de har svårt med stämningen i det man säger. Man kan ta saker väldigt personligt då väljer många att reagera aggressivt när det är något man inte förstår särskilt på raster och så.

I grundsärskolan svarade de flesta att svårigheter ofta uppstod till följd av elevernas begränsade ordförråd och svårigheter med att kommunicera. En pedagog berättade att det var svårt för två nya barn som börjat i klassen att komma in i gruppen eftersom de var på olika nivåer. En annan pedagog svarade att elever kan känna frustration och hopplöshet när andra inte förstår. Pedagogerna i grundsärskolan sa även att de elever som har kommunikationssvårigheter oftare försöker kommunicera genom att slå eller dra i varandra.

Problemet med att de inte kan kommunicera med varandra gör att de är fysiska istället, eftersom de har svårt för att uttrycka sig på något annat sätt.

6.2.3. Möjligheter

För att underlätta kommunikationen och samspelet för en del av eleverna i grundskolan gav en pedagog eleverna möjlighet till att under vissa lektioner få arbeta parvis med andra som har samma modersmål och att använda det i sina diskussioner, men att förklaringen eller svaret till läraren skulle ges på svenska. En pedagog tyckte att hennes elever var bra på att ta hänsyn, ge tid och lyssna på varandra, men några pedagoger tyckte däremot att samspelet var något eleverna behövde arbeta mer med. Två pedagoger tyckte att elever behöver hjälp av vuxna för att stärka och utveckla sin kommunikativa förmåga.

Den funkar med vuxenhjälp, vi får jobba med den hela tiden. Hur löser vi detta? Vad är problemet?

Pedagogerna i grundsärskolan svarade enhälligt att eleverna gör så gott de kan och att de som har kommunikationssvårigheter försöker använda sig av kroppsspråket för att visa vad de menar.

De försöker så gott de kan ibland är det svårt för dem att använda ord. De använder ju men det är ju ett begränsat ordförråd, men så använder de kroppsspråk.

6.2.4. Föräldrar

Inom grundskolan tyckte alla pedagoger att föräldrakontakten är viktig och att man har mycket kontakt med föräldrarna, man är även snabb med att ta kontakt vid problem kring barnen. Detta sker på olika sätt, genom kontaktbok, samtal, telefonsamtal och utvecklingssamtal. Barnens kommunikation i hemmen kan se mycket varierande ut. En del har väldigt god kontakt och kommunikation med sina föräldrar, medan andra har en dålig kontakt. De barn som har svårigheter i skolan visar även på svårigheter hemma.

Men de som har annat modersmål har kanske svårare i skolan än i hemmet.

En del föräldrar vill ge andra förklaringar till att det är problem med kommunikationen.

I grundsärskolan säger en pedagog att det nog inte är ovanligt att barnen bekymrar föräldrarna mycket. Hon tror att barnen visar sin bästa sida i skolan och sin sämsta hemma. Några pedagoger diskuterar eleverna med vissa föräldrar medan andra föräldrar kan vara svårare att diskutera med. Pedagogerna försöker hjälpa föräldrarna om det uppstår problem hemma som det är möjligt för skolan att underlätta. Stimulansen hemifrån enligt pedagogerna är väldigt varierande och pedagogerna kan se vilka barn som får träning hemma. En pedagog vet inte så mycket om hemmiljön vilket hon tror kan bero på att många av föräldrarna talar dålig svenska.