Svårigheter samt möjligheter

Trafikprogrammet (2014) nämner att konflikter är ett hinder när det gäller olika planerna, diskussioner om vad som bör prioriteras sker konstant och det är olika beslut som väg mot varandra. Anledningen till dessa bekymmer är att gaturummet innehåller flera trafikslag som ska rymmas, det är trottoarer och gång, cykelvägar och cykelparkering, biltrafik och bilparkering samt ett prioriterat körfält för kollektivtrafiken. Gatusektionen är inte alltid tillräcklig bred, vidare blir det ytterligare besvär om alla trafikslag ska inkluderas då gaturummet utbredas för mycket. Intervjuperson 3 å andra sidan hävdade att planeringsprocessen är bestående av en hel del faktorer med varierande åsikter, värderingar samt intressen vilket medför svårigheter under planeringen. Därför blir det ibland problematiskt när det gäller att åstadkomma beslut inom planeringen med tanke på att besvären framstår ständigt i olika projekt om oenighet. Intervjuperson (2) berättar att

politikerna avancerar med små steg eftersom de förstås vill bli omvalda och attrahera många följare. Invånarna gillar inte förändringar och därmed kritiserar de politikernas beslut som leder till att politikerna inte genomför stora ändringar för att bilda en acceptans hos allmänheten menar personen. På grund av detta är det betydelsefullt att förse invånarna med rätt information samt kunskaper för att förmedla sitt budskap enligt intervjuperson 2. Andra möjligheter är att det sker en dialog med invånarna, relationer med bolag utvecklas. Även privata och offentliga anställningar deltar i planeringen och deras synpunkter samt åsikter tas i åtanke. Trafikplanerare (intervjuperson 2) berättar att det existerar en stor efterfråga av kollektivtrafiken och cykelnät hos olika arbetsgivare som strävar mot hållbar tillgänglighet på sina arbetsplatser. Ytterligare en möjlighet är att invånarna i Helsingborg arbetar mot mer hållbara trafikslag med miljöaspekter i konsideration.

Jabareens teori om hållbarhet samt hållbar transport ska uppnås, innebär det att det ska vara lämpligt för cyklister och gående att vistas på gatan, även kollektivtrafiken behöver vara tät som då i sig uppmuntrar sociala interaktioner. I teorin beskriver Banister att det existerar ett starkt stöd för att utveckla omfattningen av den allmänna diskursen samt stärka intressenterna genom en interaktiv deltagande i processen för att vara engagerade i hållbart mobilitets paradigm. Ett aktivt och öppet engagemang från alla deltagare skulle vara dock mycket effektivare än den konventionella passiva medel för påverkan. För att uppnå en hållbar utveckling samt hållbar stad måste ett brett förbund bildas där det involveras specialister, forskare, akademiker, utövare, beslutsfattare och aktivister i det här relaterade transport ämnet, markanvändningen, stadsfrågor, miljö folkhälsa, ekologi, teknik, gröna metoder för kollektivtrafiken. När liknande förbund bildas då kan verkligen en diskussion om hållbar mobilitet inträffa och föras mot rätt riktning.

Som det tidigare framhävts i resultatdelen, ansåg planarkitekten (intervjuperson 1) att balansgången för parkeringar är besvärlig och orsakar svårigheter i en planering. Trots det är den viktig att inkludera eftersom utan dess existens kan det föranleda kaos menar den här intervjupersonen (1). Men samtidigt om man inte får köra bil i centrum kommer handeln möjligtvis att dö ut som innebär att handeln i centrum vägs mot vartannat, fortsätter den intervjuade att påpeka. Liknande resonemang leder till svårigheter i planeringsprocessen mot en bilfri stad, avslutade personen med.

Enligt Banister (2008) måste transportplaneringen involvera invånare i det avseende att de ska erhålla en förståelse över orsakerna bakom de beslut som politikerna tar, Banister hävdar att en acceptabilitet av allmänheten är kärnan i en framgångsrik implementering av radikala och hållbara förändringar.

4. Slutsatser

Slutsatsen som kan dras är att bilismen har påverkat stadsplaneringen i Helsingborg substantiellt vilket har föranlett en del trafikbekymmer som exempelvis buller, trängsel, barriärer, luftföroreningar samt övriga negativa konsekvenser. Detta har försvårat planeringen i Helsingborg stad i stor utsträckning och denna fråga har blivit ett aktuellt ämne för stadsplanerarna. Med hjälp av min intervjustudie har jag kommit fram till att bilen är ett viktigt färdmedel som har flera positiva egenskaper och kan därmed inte negligeras men samtidigt bör de negativa effekterna av det reduceras till en nivå som inte skadar miljön eller individen. Exempel på dessa negativa effekter är de höga halterna av koldioxidutsläpp som är väldigt farligt att andas in, vilket i sin tur kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. Andra negativa effekter bilen har på vårt samhälle är trafiken då många fler väljer att åka bil än att cykla, gå eller ta kollektiv. Detta skulle jag vilja säga utifrån min dokumentstudie handlar om bekvämlighet och beteende, vi använder bilen för ett effektivare och snabbare liv utan att tänka oss för de mångfaldiga konsekvenserna.

Bosättningen av en liknande skala skulle även sammanföra bildningen av agglomerationer av polycentriska städer med tydliga hierarkier. I sin tur kan detta möjliggöra en närhet av vardagsfaciliteter och en hög tillgänglighet till aktiviteter med högre ordning. En sådan stadsplanering skulle hålla den genomsnittliga reslängden under nivån som för maximal användning av promenader och cykling. Behovet av att använda bilen skulle automatiskt reduceras och få mindre omfattande roll. Avsikten är inte att fullständigt etablera ett förbud av bilkörning eftersom det skulle anses som idéer och tankar som motsäger konceptet om frihet och val. Däremot är syftet att utforma städer i den tillvägagångssättet som leder till att människor känner mindre behov av att äga en bil (Banister, 2008).

I denna fallstudie har det presenterats olika möjligheter som kan vara alternativ för bilen, exempelvis främjande av gång och cykel. Behovet av att använda bilen kommer att begränsas då när cyklisters och fotgängares förutsättningar förbättras enligt Banister. Med hjälp av detta arbete samt de forskning- och undersökningsfrågor som valts har det kunnat påvisas att förbättrad cykel och gång villkor är nyckeln till hållbarheten i Helsingborg stad. Om cyklister och fotgängares möjligheter prioriteras kommer det resultera i att fler väljer att gå/cykla istället för att ta bilen, särskilt om avståndet är kort. Att satsa på bättre och snabbare bussar, tåg och spårvagn kommer det automatiskt att förbättra människors beteenden enligt mig. Många väljer att åka bil just för att det är mycket snabbare än bussen, som kan möjligtvis ta dubbelt så lång tid till den önskade destinationen. Om fler människor ska välja bussen över bilen måste det därmed finnas bättre system i kollektiven som inte tar väldigt lång tid.

En annan slutsats som är baserad på förståelsen av undersökningen är att Helsingborg upplägger mål och visioner om att minska biltrafiken i framtiden men i dagsläget är styrdokument som Fördjupad översiktsplan, Trafikprogram samt Trafikplan inte överensstämmande med verkligheten. Helsingborgs stad har vilja och beskrivande mål samt åtgärder för att etablera en hållbar stad men dessa visioner och syften är en del av en invecklat och långsam process. Exempel på dessa åtgärder är som tidigare nämnts främjandet av gång och cykel samt bättre system för kollektivtrafiken, för att på så sätt inspirera människor till att avstå från bilen. Det etableras inga radikala eller stora förändringar i planeringen, som exempelvis att förbjuda bilkörning fullständigt inom vissa områden.

Å ena sidan har staden framgångsrikt kontrollerat biltrafiken, gällande exempelvis utvecklingen av kollektiven då man startat igång en expressbuss som kör igenom hela staden på en kort tid. Detta i syfte att påverka människor och få dem att begränsa sitt bilåkande. Men å andra sidan är kollektivtrafiken fortfarande inte fullständigt tillgänglig utanför de centrala stadsdelar som innebär att bilanvändning normen kvarstår. Människor som bor långt ifrån staden kommer inte att överlåta bilanvändningen, vilket innebär att de ändå kommer behöva köra igenom staden för att nå sin destination. I detta arbete har jag kommit fram till att Helsingborgs stad kommer i framtiden inte riktigt kunna bryta dessa bilnormer på ett lika effektivt sätt som det borde ha varit. Det sägs och skrivs tankar samt idéer på papper men

som inte riktigt verkställs i verkligheten. Detta beror som sagt på att bilen är ett gynnsamt färdmedel för Helsingborg och dess medborgare utifrån en ekonomisk ståndpunkt.

Syftet med denna fallstudie var att granska bilens inflytande över stadsplaneringen i Helsingborg stad för att få en överblick över hur det påverkar kommunen samt få bättre helhetsbild av ämnet. Avsikten var även att gestalta förståelse hos människor kring ämnet med tanke på att denna fråga berör samhället på både individ- och kollektiv nivå.

Sammanfattningsvis har jag lyckats att besvara mina frågeställningar och skapat mig en helhetsbild av samtliga dilemman inom stads- och trafikplanering utifrån det information som presenterats i undersökningen. Jag har även skapat mig djupare kunskaper och förståelse av begrepp som hållbarhet, hållbar stad- och trafikutveckling.

Det skulle vara intressant för framtida studier att undersöka hur externhandel och förorter orsakat ökat behov av biltrafiken.

5.Referenser