2.4. Lagstiftning och censur
2.4.3. Svensk trycklagstiftning efter 1809
I och med 1809 års statsvälvning lämnade man abrupt denna sengustavianska detalj- och centralstyrning bakom sig. Pressen släpptes fri, med undantag av teologiska skrifter, som även i fortsättningen skulle förhandsgranskas.151 Vem som ville kunde starta tryckeri, förutsatt att det skedde i en stad eller högst en halvmil därifrån.152
Redan under riksdagen 1812 framträdde emellertid Kungl. Maj:t med kla-gomål över pressens alltför stora frihet.153 Den nya tryckfrihetsförordningen från den 16 juli 1812 blev därför en kompromiss. Bland annat instiftades in-dragningsmakten: en bestämmelse som tillät hovkanslern att med omedel-bar verkan stoppa utgivningen av misshagliga tidningar.154 Indragningsrätten slutade i praktiken att användas 1838 och avskaffades formellt av riksdagen 1844/45.155
Att angripa religionen, monarkin eller sedligheten fortsatte att vara för-bjudet även efter 1812. Man fick inte uppmana till eller ens beskriva ”sedernas vanhelgd”, särskilt inte sådana laster ”som sårar ärbarheten”.156 Allt som ”rörer styggelser, eller högligen sårar blygsamheten, eller innehåller hädelser emot Gud, eller lastliga uttryck om rikets varande öfverhet”157 skulle strykas, även ur brottsmålsreferat, som ju inte alls representerade en författares eller trycka-res åsikter. Straffen för dem som bröt mot reglerna var emellertid mycket mildare än tidigare.158
150 Klemming & Nordin 1883, s. 621.
151 Eek 1942, s. 179, 181.
152 Bring 1943, s. 107.
153 Eek 1942, s. 184.
154 Eek 1942, s. 185.
155 Klemming & Nordin 1883, s. 373, 389.
156 Klemming & Nordin 1883, s. 371.
157 Citerat ur Klemming & Nordin 1883, s. 369.
158 Klemming & Nordin 1883, s. 369ff.
Urval av trycklagstiftning relevant för skillingtrycksproduktionen fram till 1870-talet
21 april 1665
Kongl. May.tz Placat och För-budh, Angående Pasquiller och Smädeskriffter
Skymfliga skrifter om ”Potentater och Stater”
förbjöds, ”dhet ware sigh i form aff Samtahl, Rijm, Wijsor, tryckte eller skreffne”.
28 febr. 1749
Publication, Angående Förbud emot Trumslag [...] och at the så kallade Fånge-wisor hädanefter aldeles icke få tryckas
Förbud mot tryckandet av fångvisor.
12 aug. 1752
Kongl. Maj:ts Nådige Förordning och Reglemente För Boktryckerierna i Riket
Tryckeriernas verksamhet reglerades. Det blev förbjudet vid vite av 200 daler silvermynt att trycka något utan att ange ort, årtal, samt trycke riets namn.
7 juni 1757
En kunglig skrivelse till boktryckeri-societeten
Förbud vid vite av 200 daler silvermynt för tryck ning av tvetydiga och eftertänkliga visor eller visor utan ort, år och tryckarens namn.
2 dec. 1766
Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Angående Skrif- och Tryck-friheten
Förhandsgranskningen av texter (förutom de teologiska) avskaffades. Istället lades ansvaret på författare och tryckare. Angrepp mot re-ligionen, grundlagarna, rikets styrelse eller monarkin fick inte tryckas. ”Uppenbar last”
fick inte främjas och ”styggelser”, ”swåre Brottsmål” och ”Widskepelser” inte beskrivas.
27 april 1774
Kongl. Maj:ts Nådiga Förnyade Förordning Och Påbud Angående Skrif- och Tryck-Friheten
Gustav III:s tryckfrihetsförordning, som i det stora hela befäste den från år 1766. Dock med tillägget att ”otienligt, bittert, förklenligt och missfirmande skrifsätt” inte skulle gå ostraffat.
6 maj 1780
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse Och Påbud, Angående Boktryckares answar för brott och förseelser emot [...]
Boktryckarnas lagliga ansvar för sina skrifter skärptes.
11 juli 1792
Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning, Om En Allmän Skrif- och Tryck-Frihet
Författarnamn blev obligatoriskt på alla tryckta skrifter. Inget fick tryckas som angrep ”Mo-ralen och Goda Seder”. Tonen mot tryckerierna skärptes ytterligare i påbud bl.a. 11 december 1792, 26 mars 1798 och 13 april 1805.
16 juli 1812
Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers faststälda Tryckfrihets-Förordning
All tidigare trycklagstiftning upphävdes. Anon-yma tryck blev tillåtna, men om författaren var okänd hade boktryckaren lagligt ansvar för skrif-ten. Tryck utan uppgift om år, ort och trycke ri kunde kosta dryga böter. Falska uppgifter kunde bestraffas med straffarbete upp till ett år. Kri-tik mot makthavarna eller religionen fick inte tryckas, ej heller stöd för ”sedernas vanhelgd”.
1844/45
Riksdagsbeslut angående ändring av tryckfrihetsförordningen
Indragningsmakten avskaffades formellt efter att i praktiken upphört i november 1838.
10 aug. 1877
Lag angående eganderätt till skrift Förbudet mot tryckning av texter (”eftertryck”) utan författarens tillstånd skärptes. Överträdel-ser straffades med böter upp till ett tusen kro-nor.
källa: Klemming & Nordin 1883; Åhlén 1986.
Wisa, Om Smilhans; En mycket nitisk tjänare som tog lofwen af sine medtjä-nare för at winna sin Husbondes förtroende (1801), Stockholm.
1. Cloris 159 wänner hören på Hwad til Eder sägas må, En figur jag täncker måla:
Som för Eder täckt skal pråla
Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
2. Altid är hans hjerna brydd Hur han skal en sak få tydd
159 Cloris (oftare stavat Chloris) var en figur ur den grekiska mytologin vars namn ofta låna-des till herdediktningens hjältinnor. Här kan man gissa att namnet, liksom när det gäller
”nympher”, syftar på prostituerade kvinnor.
Lappri hwad hans nästa lider Blott: egit skinn ej swider,
Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
3. Räfwe krokar Räfwe strek, Anser han som barna lek I hans nät sig mongen snärjer, Mongen sig med möda wärjer Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
4. Lätt på foten är han wist, När han märker någon twist Ack hur då hans hjärta dänger, Lyssnar wänder sig och blänger Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
5. Fredsam synes han ibland, Gladlynt lemnar han sin hand;
Men tro wänskapen ej räcker Längre än han handen sträcker Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
6. Redligheten i hans spår Öfwerflödar hwart han går, Mongen Krog man gratulerar där han ymnigt filuterar160
Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
7. Egennyttig är han ej Några swara därtil nej
Dock lär någon Nymph än finnas Som hans tilgrep lätt kan minnas Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
8. Dum är mannen ej min san Snarare så slug som f-n Ty när Smilhans går at snoka Måste Räfwen rumpan sloka
Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
9. Rådande i hwarje sak Wil han wördas fram ock bak Ensam wil han altid ila
160 Filutera = bedra.
Fram til Husbond för at smila Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
10. Ingen säge han är snål Ta mig hin jag sådant tål Endast han med feta slängar Får tractera Husbonds drängar Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
11. Knappast än man funnit har, Någon h-ra i hans dar
Som ej för hans ungdom brunnit, Fast än ingen därpå wunnit.
Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
12. Blygsam och af sedig art Höres uppå orden snart, At wår Smilhans aldrig warit Ty alt smutsigt han ärfarit
Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
13. En gång segla han i qwaf, Uppå werldens olycks haf;
Men som f-n war med om lotten;
Feck blott skutan hål i botten, Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
14. Redan skutan botad är För at segla fjärr och när, Fyld med sqwaller och Rapporter Samt med lögn af alla sorter;161 Täcker, täcker, Smilhans wår blir täcker.
15. Gören så en hwar sin flit At uppspårra Embets nit Man må tro i hwarje Rike, Har wår Smilhans nog sin like Täcker, täcker, Smilhans blef ju täcker.
161 ”Skutan” syftar antagligen på dagbladen Colportören och Telegrafen, båda utgivna av Ek-mansson. Jfr Handlingar rörande den rättegång 1802, s. 81, 89.