Bland de saker som räknas som negativa med Sverige benämner våra intervjupersoner t ex att det är svårt, speciellt för invandrare, att få jobb. En intervjuperson menade att det är många välutbildade invandrare som kör taxi. Segregationen ses som en av Sveriges största negativa sidor och intervjupersonen menar att det är den svenska politiken som skapar segregationen, inte invandrarna själva. Han anser att svenskarna tycker att invandrarna ska integrera sig och anpassa sig till det svenska samhället fast det inte är någon som hjälper dem med det. Intervjupersonen säger att invandrare placeras i ghetton direkt vid ankomsten till Sverige och sen går det inte att ta sig ur dem då alla beslut därefter grundas i var man bor som t ex när man ska söka in till gymnasieskola. När invandrare bor i ghetton är det svårt för dem att få jobb och får de inga jobb så är det omöjligt för dem att flytta ifrån ghettot. Invandrarelever hamnar i invandrartäta skolor och de kommer inte in på svensktäta skolor vilket gör det svårt för invandrarungdomarna att integrera sig och att lära sig språket ordentligt. Intervjupersonen menar att de flesta invandrarbarn och –ungdomar vill lära sig att prata språket utan brytning och de vill umgås med svenskar för att lära sig kulturen men att det blir näst intill omöjligt i en segregerad skola där det inte finns någon tillgång till svenskar. När de flesta invandrare bor i segregerade områden blir det nästan omöjligt att integreras.
”Många invandrare vill bo och leva med svenskar. Ibland har vi inget annat gemensamt med de andra i ghettot mer än att vi alla är invandrare. De flesta av oss vill ju faktiskt bli en del av samhället.”
Några av intervjupersonerna har haft dåliga erfarenheter av Sverige då de har försökt konkurrera med svenskarna om jobb och skola. De menar att det är svårt för invandrare att få jobb i Sverige då svenskarna hellre ger jobben åt andra svenskar.
Dessa åsikter kopplar vi direkt till Sherif m fl (1961) och Sherifs (1966) teori där de menar att stereotyper uppkommer ur konkurrens mellan grupper där rivaliteten
är stor. En av våra intervjupersoner berättar om när han har försökt att integrera sig i samhället men att det är mycket svårt. Han menar att han som invandrare inte kan konkurrera med svenskar om utbildning och arbete då det alltid är svenskarna som får jobb innan invandrarna. Han berättar om sina försök att komma in på en övervägande svensk skola som misslyckades trots att han hade betyg för att komma in och att han nästan hade en helt genomförd gymnasieutbildning från sitt hemland och han menar att det berodde på hans utländska bakgrund.
”När man ska välja gymnasieskola så har man inte mycket att välja på. Man får
inte plats på en där svenskarna är majoritet. Jag ansökte om två sådana och fick mitt tredje val, mitt reserv val. På den tiden den skolan med störst antal
invandrarelever.”
Ett annat exempel är en intervjuperson som säger:
”Efter det att jag har avslutat min utbildning och fått en magisterexamen har jag varit i kontakt med mina kursare. Alla svenska kursare fick ett jobb nästan direkt men jag har det svårare att komma på anställningsintervju.”
Denna konkurrens skapar större klyftor mellan invandrare och svenskar och fördomarna om de andra grupperna växer menar Sherif m fl (1961) och Sherif (1966).
Gillis Herliz tar också upp integration i sin bok Kulturgrammatik (2001). Han menar att för att kunna bli integrerad i en annan kultur så måste man lära sig att tolka signaler på rätt sätt. Han skriver att det är omöjligt att bli integrerad innan man kan förstå den kulturella grammatiken som finns i ett samhälle. För att lära sig de kulturella reglerna måste man som invandrare få kontakt med
majoritetsbefolkningen för att få tillgång till den kultur som är rådande i det nya landet.
”Svenskar förväntar sig att invandrarna ska integrera sig och anpassa sig till det svenska samhället. Fast ingen hjälper dem riktigt. Makthavarna tänker inte tillräckligt på det och de tillåter segregation. Så fort man kommer till Sverige så placerar dem en i ghetton, eller det som jag kallar för ghetton. Hur ska man då kunna lära sig språket och kulturen? Hur ska man då kunna bli en del av samhället?”
Detta, tycker vi, är ett typiskt exempel på att slitningar kan uppkomma mellan olika befolkningsgrupper i ett land. Precis som Herliz (2001) skriver måste
invandrarna få en chans att lära sig kulturen och den kulturella grammatiken. Utan kontakt med majoritetsbefolkningen går det inte att få till en lyckad integration för invandrarna.
En annan intervjuperson säger att han inte upplever mycket med Sverige som negativt. Han tyckte att det var svårast i början när han kom hit med alla byråkratiska moment men han menar att dessa finns i alla länder och det är inte något unikt för just Sverige. Det som han kan uppfatta som negativt är att han upplever Sverige som ett mycket klasspräglat samhälle fast att svenskarna låtsas som att det inte finns några klasskillnader. Han menar att klasskillnaderna i Sverige missgynnar väldigt många människor men att svenskarna försöker låtsas som att det inte är ett problem för väldigt många människor. Han tror att det har med jantelagen att göra då det finns en avundsjuka på folk som har det lite bättre än en själv.
Bland våra fem intervjupersoner så är det två som tycker att Sverige och livet här är övervägande negativt och gärna skulle vilja flytta här ifrån medan tre tycker att Sverige är positivt och att de trivs bra med samhället och med de liv de har skapat åt sig här.