besöket?
Pär och Martins syfte med verksamheten är att skapa ett intresse och en nyfikenhet för närmiljön kring kunskapscentret SEA-U. I läroplanen (Skolverket, 2011) under centralt innehåll i samtliga naturvetenskapliga ämnen står det att undervisning i viss mån ska ske utomhus i närmiljön. SEA- U marint kunskapscenter i Malmö är ett komplement till den vanliga undervisningen. Det är en plats där barnen får lära i autentiska miljöer (Brügge & Szczepanski, 2011). Under observationen
45
verkade det som att barnen var engagerade, intresserade samt nyfikna. Detta menar jag eftersom de ställde frågor, deltog i aktiviteterna och inte höll på med andra saker än det som var tänkt. Barn är nyfikna och vill lära sig nya saker om de anser att det är meningsfullt för dem (Smith, 1997). Variationen i programmets aktiviteter gör att fler barn kan ta till sig kunskaper (Ladberg, 2000).
Pär vill att barnen ska utveckla empati för djuren och naturen i havet och på land. Under besöket på SEA-U fick barnen veta innan de gick i havet att de inte fick röra maneterna eftersom att de är ömtåliga. Barnen var alldeles exalterade över alla maneter och håvade en massa maneter när jag tittade på dem. Pär menar att det är en svår balansgång. Man vill inte döda barnens intresse, samtidigt som man är rädd om djuren. Samtidigt som det är viktigt att vara rädd om djuren, är det också viktigt att ta var på barnen intressen (Dewey, 1980)
Kristina sa att hon själv inte lärt sig något nytt, och att hon inte trodde att barnen lärt sig något nytt heller, möjligtvis att de befäst några gamla begrepp. Det verkar som att Kristina har svårt att se att det sker ett lärande när man inte är i klassrummet. Jag upplever att Kristina är väldigt styrd av det traditionella sättet att undervisa, där barnen sitter i bänkar och ska lyssna och lära sig att vara tysta. De flesta uppgifter Kristina har till barnen är individuella. Det är i samtalet och reflektionen kring görandet som kunskapen uppstår (Dahlgren och Szczepanski, 2008). Ladberg (2000) menar att språket är en viktig utgångspunkt i alla ämnen.
Pär och Martin tycker att de har för lite tid med varje klass. Under intervjun innan besöket pratade vi om tiden och Pär och Martin hävdar att de verkligen ville inspirera alla barn. Sedan säger de att det inte är deras arbete riktigt att få med alla, utan att det är upp till läraren. Under observationen var det en pojke som stod vi strandkanten. Jag fick uppfattningen av att han verkligen ville gå i vattnet men inte vågade. Både Kristina och de andra pedagogerna försöket att få honom att prova. SEA- U pedagogen Andrea tog honom i handen och fick honom att ta ett par steg ut. Klassens sena ankomst samt att de hade bråttom därifrån tyder på att aktiviteten inte var så noga planerad som den kunde varit. Det kan betyda att klassläraren Kristina ser besöket på SEA-U som en trevlig utflykt och inte ett lärande tillfälle. Under intervjun berättade Pär att han tyckte det var tråkigt att klassen kom så sent och hade bråttom därifrån. Per frågade läraren om de hade tid och passa efter aktiviteten, men det hade de inte. Pär påpekar att om han vetat att klassen skulle iväg så snabbt, hade han planerat så att de hunnit med de olika momenten lite
46
bättre. Pär och Martin förväntar sig att lärarna är engagerade och med på aktiviteterna på SEA-U. Det var väldigt mycket fokus på barnen under besöket, vilket det ska var. Eftersom Pär och Martin påpekade det innan besöket tittade jag lite extra på det. Jag upplevde det lite som att lärarna inte blev inbjudna, så till vida att där var ingen av SEA-U pedagogerna som ställde frågor till dem, bjöd in dem i samtalet eller försökte få med dem på aktiviteterna. Snarare verkade det som att lärarna hade roller som övervakare och sådana som håller ordning på barnen.
Konklusion
Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer och observation, vilket gör att det är svårt att dra några slutsatser. För att kunna generalisera måste undersökningen vara gjord på långt fler människor än vad jag har gjort. Däremot blir det intressanta svar med mycket djup som leder till eftertanke. Sådana här studier tror jag att vi kan lära oss mycket av genom att reflektera över hur människor tänker att de gör och hur de gör i praktiken. En kvalitativ studie kan mycket väl leda till behov och interesse av att utföra en större kvalitativ undersökning, samt en kvantitativ undersökning med enkät som metod. Jag anser att jag försökt att vara så objektiv som möjligt både under intervjuer och observation samt under sammanställningen och analysen av empirin. Därför är min åsikt att jag har en relativt hög validitet i arbetet. Reliabiliteten är svår att mäta i en kvalitativ undersökning eftersom det är svårt att skapa exakt samma situationer där samma faktorer spelar in. Det kan handla om faktorer som t.ex. väder, vind och trafiken på väg till SEA- U vid olika tillfällen osv.
I metoddelen nämnde jag att tre klasser tillfrågades innan vi fick positivt svar från Kristina och hennes klass. Den första klassen vi frågade, svarade läraren att ”Jag vet vad du är ute efter, jag kan vara ärlig, vi ska till SEA-U bara för att barnen ska ha roligt en dag.” Den andra läraren jag pratade med sa att ”Vi har inte tid att vara med och svara på några frågor, men ni kan få lov att vara med under besöket och observera om ni vill. Det verkar som att lärare har svårt att se lärotillfällena på SEA-U och koppla besökets innehåll till läroplanen.
47
Jag får uppfattningen av att klassläraren Kristina har svårt att definiera vad utomhuspedagogik är, vilket kan ha betydelse för hennes inställning och utövande av den. Detta kan bero på att Kristina inte har någon utbildning inom utomhuspedagogik. Forskning visar att lärare som genomgått utomhuspedagogisk utbildning är mer positivt inställda till den och har lättare att se skillnaderna mellan inomhus- och utomhusundervisning. Både Kristina och SEA-U pedagogerna Pär och Martin förknippar utomhuspedagogik med sinnen och att lära med hela kroppen. Pär och Martin hävdar att vilka ämnen som helst går att undervisa i utomhuspedagogik, medan Kristina tycker att naturvetenskap och matematik passar. Även här visar forskning att många lärare har svårt att se möjligheterna till utomhuspedagogik i andra ämnen än naturvetenskap, matematik och idrott. SEA-U pedagogerna verkar ha syftet att intressera och väcka nyfikenhet hos barnen för närmiljön och för SEA-U. Pär och Martin tycker att platsens betydels är enormt viktig medan Kristina verkar se besöket på SEA-U som trevlig utflykt.
Jag upplever att många lärare och pedagoger undervisar på rutin, de gör som de alltid gjort utan att reflektera över varför. Det kan bero på att tiden inte räcker till, för reflektion och fortbildning inom yrket. Jag tror att det är viktigt med forskning för att vidareutveckla vår skola, en skola för alla. Det skulle vara intressant att följa många årskurser som går i första klass och göra en jämförande studie. Det skulle också vara spännande att gå in på elevernas perspektiv och se vad de lärt sig eller vad de fått med sig i form av upplevelser, kunskaper, begrepp och intresse från SEA-U. Undersökningen kan varieras från förskola och upp till gymnasiet, med lika intressanta svar. Även en kvantitativ studie med enkät som metod skulle kunna vara möjlig för att få reda på lärarna och elevernas inställning till besöket på SEA-U. Självklart skulle samma studie även kunna göras på andra natur- och kulturinstitutioner där pedagogisk verksamhet utförs. Den här typen av studie är bra för att få, å ena sidan de som är med i studien att reflektera över vad de
säger mot vad de gör i praktiken. Å andra sidan är det lärorikt för den som gör studien, då många
tankar kring varför människor med olika bakgrund gör som de gör samt säger som de säger i olika situationer.
48
Referenser
Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Brügge, Britta & Szczepanski, Anders (2011). Pedagogik och ledarskap. I Brügge, Britta & Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.). Friluftslivets pedagogik. Stockholm:
Liber s. 25-52
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Carrier, Sarah J (2009). The Effects of Outdoor Science Lessons with Elementary School Students
on Preservice Teachers´ Self-Efficacy. Journal of Elementary Science Education
Vol. 21, No. 2 (Spring 2009) pp.35-48. Document and publication Services, Western Illinois University. North Carolina State University
Claesson, Silwa (2002). Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Dahlgren, Lars Owe (2008). Platsens betydelse. Naturvetenskap och miljö i förskola och
förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundet s.70-77
Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (1997). Boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Linköping: Skapande vetande, Linköpings universitet
Dewey, John (1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos
Dewey, John (1980). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och kultur
Dyment, Janet E (2005). Green School Grounds as Sites for Outdoor Learning: Barriers and
Opportunities. International Research in Geographical and Environmental Education Vol.
49
Ericsson, Gunilla (2004). Uterummets betydelse för det egna växandet. I Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.) Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur s.137-150
Elfström, Ingela & Nilsson, Bodil & Sterner, Lillemor & Wehner- Godée, Christina (2008).
Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber
Föreningen Svenska Science Center (2012). Hämtat från www.fssc.se Hämtat den 17 oktober 2012
Granberg, Ann (2000). Små barns utevistelse. Stockholm: Liber
Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? Hämtat från http://www.skolverket.se/om
skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpu b%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1840
Publicerat 2002. Hämtat 25 september 2012. Stockholm: Skolverket
Helldén, Gustav & Jonsson, Gunnar & Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2010). Vägar till
naturvetenskapens värld- ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala, Läromedel & Utbildning
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets- att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Lund: Studentlitteratur
Nationellt centrum för utomhuspedagogik (2012). Hämtat från http://www.liu.se/ikk/ncu?l=sv Hämtat den 3 oktober 2012. Linköpings universitet
Nationalencyklopedin (2012,a). Utomhuspedagogik. Hämtat från
http://www.ne.se.proxy.mah.se/utomhuspedagogik Hämtat den 18 oktober 2012. Nationalencyklopedin (2012,b). Johann Amos Comenius. Hämtat från
http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/johann-amos-comenius?i_h_word=comenius Hämtat den 18 oktober 2012
50 Nationalencyklopedin (2012,c). Attityd. Hämtat från
http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/attityd Hämtat den 21 oktober 2012 Nationalencyklopedin (2012,d). Science center Hämtat från
http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/science-center Hämtat den 21 oktober 2012
SEA-U (2012) Marint kunskapscentrum, Malmö. Hämtat från www.sea-u.se Hämtat den 25 september 2012
Skollagen (2012). Skollagen (2010: 800). Stockholm: Norstedts Juridik
Skolverket (2011,a). Lgr11;Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2011,b). Lgr11; Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. I Lärarförbundet. Lärarens handbok. Lund: Studentlitteratur
Smith, Frank (1997). Läsning. Stockholm: Liber
Sjöström, Mia (2012). Lektion ute är inne i utlandet men inte här.Hämtat från
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/lektion-ute-ar-inne-i-utlandet-men-inte-ha Publicerat den 23 november 2011. SvD Nyheter. Hämtat 7 november 2012
Szczepanski, Anders (2007). Uterummet- ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Dahlgren, Lars Owe & Sjölander, Sverre & Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders (red.)
Utomhuspedagogik som kunskapskälla Lund: Studentlitteratur s.1-38
Szczepanski, Anders (2008). Handlingsburen kunskap Lärares uppfattningar om landskapet
som lärandemiljö. Licentiatavhandling Linköpings universitet, Linköping. Institutionen för
beteendevetenskap, Institutionen för kultur och kommunikation & Estetiska avdelningen Szczepanski, Anders & Dahlgren, Lars Owe (2011). Lärares uppfattningar av lärande
utomhus. Didaktisk Tidskrift, Vol 20, No 2, 2011, s. 119-144
Szczepanski, Anders & Malmer, Karin & Nelson, Nina & Dahlgrena, Lars Owe (2006).
Utomhuspedagogikens särart och möjligheter ur ett lärarperspektiv. En interventionsstudie bland lärare i grundskolan. Didaktisk Tidskrift, Vol. 16, No 4, s. 89-106
51 Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed Hämtat från
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/God+forskningssed+2011.1.pdf Hämtat den 10 september 2012 Stockholm: Vetenskapsrådet
Villanueva Gran, Tora (2011). Inga bevis föra att barn lär mer ute. Hämtat från
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/03/18/inga-bevis-barn-lar-mer-ute Publicerat den 18 mars 2011. Förskolan, Lärarnas nyheter. Hämtat 7 oktober 2012.
52